Oräkneliga kröningar, revolutioner, statskupper, utnämningar, politiska val, lönnmord och regimskiften har därför ägt rum under årtusendenas gång. Kungar, premiärministrar, furstar, presidenter, generalsekreterare och diktatorer har kommit och gått. Oväntade förändringar har avlägsnat även mäktiga härskare. (Se rutan ”Plötsligt utan makt” på sidan 5.) Men kompetent och varaktigt ledarskap har visat sig ligga utom räckhåll.

”Vi måste nöja oss med dem vi har” – eller finns det ett alternativ?

Det är alltså inte konstigt att många har gett upp hoppet om att få uppleva ett gott ledarskap. I vissa länder blir folkets känsla av apati och hopplöshet särskilt tydlig i valtider. Geoff Hill, journalist i Afrika, skriver: ”Apatin eller röstskolket breder ut sig när människor känner att de inte kan göra något åt problemen i livet. ... När människor i Afrika låter bli att rösta betyder det inte nödvändigtvis att de är nöjda. Oftare är det ett rop på hjälp från dem som känner att ingen lyssnar.” En tidningskrönikör i USA skrev något liknande angående ett nära förestående val: ”Jag skulle önska att vi hade en ’perfekt’ kandidat.” Han fortsatte: ”Det finns inte någon sådan. Det gör det aldrig. Vi måste nöja oss med dem vi har.”

Finns det någon bra ledare för vår tid?

År 1940 var det ledarskapskris i det brittiska parlamentet. Sjuttiosjuårige David Lloyd George, som lyssnade till debatten, hade lett Storbritannien till seger under första världskriget, och hans långa erfarenhet av politik gjorde att han kunde göra en skarpsinnig analys av höga ämbetsmäns arbete. I ett tal till underhuset den 8 maj sade han: ”Folket är berett till varje offer så länge det har en ledning, så länge regeringen tydligt visar vad den har för mål och så länge folket litar på att de som sitter i ledningen gör sitt bästa.”

DESSA ord av Lloyd George visar att människor förväntar att deras ledare skall vara kompetenta och göra uppriktiga ansträngningar för att försöka förbättra saker och ting. En valarbetare uttryckte det så här: ”När människor röstar på en presidentkandidat, röstar de på någon som de anförtror sitt liv, sin framtid och sina barn åt.” Att leva upp till ett sådant förtroende är en oerhört stor uppgift. Varför det?

Världen är full av problem som verkar omöjliga att lösa. Finns det till exempel någon ledare som har visat sig vara så klok och mäktig att han skulle kunna utrota brottslighet och krig? Vem bland världens ledare i vår tid har de resurser och den medkänsla som behövs för att kunna förse varje människa med mat, rent vatten och sjukvård? Vem har den kunskap och beslutsamhet som krävs för att kunna skydda och återställa miljön? Vem har den förmåga och makt som behövs för att kunna garantera ett långt och lyckligt liv åt alla?

Människor klarar inte av det

Det är sant att en del ledare har nått vissa framgångar. Men som längst kan de ha sin uppgift under några årtionden – och vem kommer sedan? En av de skickligaste ledare som någonsin levat, Salomo, som var kung i det forntida Israel, ägnade eftertanke åt detta. Han drog slutsatsen: ”Jag hatade all min möda som jag hade haft under solen, allt det som jag skulle lämna åt den människa som skulle komma efter mig. Och vem vet om hon är vis eller dåraktig? Ändå får hon makt över frukten av all den möda som jag har haft och som jag har utfört med vishet under solen. Också detta är tomhet.” (Predikaren 2:18, 19)

Salomo visste inte om hans efterträdare skulle fortsätta hans goda arbete eller om han skulle riva ner alltsammans. Detta kretslopp, där gamla ledare hela tiden måste ersättas av nya, var ”tomhet” i Salomos ögon. I andra bibelöversättningar kallas det för ”förgänglighet” eller ”fåfänglighet”.

Emellanåt används våld för att tvinga fram en förändring av styret. Dugliga ledare har blivit dödade mitt under sin tjänsteutövning. Den högt aktade amerikanske presidenten Abraham Lincoln sade en gång till en åhörarskara: ”Jag har utvalts för att under en kort period upprätthålla en viktig tjänst och har nu, i era ögon, anförtrotts ett inflytande som inte kommer att bli långvarigt.” Hans tjänst blev sannerligen kort. Trots allt Lincoln gjorde som president, och trots att han önskade göra mer för folket, styrde han sitt land i bara fyra år. I början av sin andra ämbetsperiod mördades han av en man som ville få till stånd en förändring av ledarskapet.

Inte ens de bästa mänskliga ledare kan trygga sin egen framtid. Bör du då, med tanke på detta, förtrösta på dem för att få en trygg framtid? I Bibeln sägs det: ”Sätt inte er förtröstan till förnäma män, till en människoson, hos vilken ingen räddning finns. Hans ande går ut, och han vänder åter till jord; på den dagen förgås hans tankar.” Enligt Bibel 2000 avslutas vers 4 med orden: ”Då går deras planer om intet.” (Psalm 146:3, 4)

[Ruta på sidan 5]

PLÖTSLIGT UTAN MAKT

En ledare kan oftast lita på att få sina undersåtars respekt och stöd om han ger dem ett rimligt mått av fred och trygga levnadsförhållanden. Men om folket av någon anledning förlorar förtroendet för honom kan det snart vara någon annan som intar hans ställning. Här följer några exempel på förhållanden som plötsligt har tvingat bort starka ledare från makten.

Dåliga levnadsförhållanden. I slutet av 1700-talet tvingades många fransmän leva ett liv där de ständigt fyllde på statens kassakistor, medan magarna förblev tomma. Dessa förhållanden bidrog till den franska revolutionen, som 1793 ledde till att Ludvig XVI sändes till giljotinen.

Krig. Under första världskriget avsattes några av historiens mäktigaste kejsare. I Ryssland, till exempel, orsakade kriget svår livsmedelsbrist i Sankt Petersburg, vilken bidrog till februarirevolutionen 1917. Genom detta uppror avsattes tsar Nikolaj II, och kommunistiskt styre infördes. I november 1918 ville Tyskland få fred, men de allierade vägrade att upphöra med striderna så länge som inte Tyskland förändrade sitt styre. Följden blev att den tyske kejsaren Vilhelm II tvingades i exil i Nederländerna.

En längtan efter andra styrelsesystem. År 1989 rämnade järnridån. Regimer som hade verkat bergfasta smulades sönder när deras undersåtar förkastade kommunismen och upprättade andra styrelseformer.