• Del 1 – Vittnen till jordens mest avlägsna del
    Jehovas vittnen – förkunnare av Guds kungarike

    • Han reste också till Europa år 1891 för att se vad som kunde göras där för att främja sanningens utbredning. Under sin resa besökte han Irland, Skottland, England, Ryssland (det område som nu är känt som Moldavien) och många andra europeiska länder samt Mellersta Östern.

      Vilken slutsats drog han av de kontakter han gjorde på resan? ”Vi såg ingen möjlighet för sanningen att breda ut sig i Ryssland, ingen beredvillighet att ta emot den där. ... Vi såg ingenting som kunde ge oss hopp om någon skörd i Italien eller Turkiet eller Österrike eller Tyskland”, rapporterade han. ”Men Norge, Sverige, Danmark, Schweiz och i synnerhet England, Irland och Skottland är mogna fält som väntar på att bli skördade. Dessa fält verkar ropa: Kom över och hjälp oss!” Detta hände under en tid då katolska kyrkan fortfarande förbjöd människor att läsa Bibeln, då många protestanter lämnade sina kyrkor och då många som var besvikna på kyrkorna förkastade Bibeln helt och hållet.

      Efter broder Russells resa år 1891 inriktade man sig i allt högre grad på att översätta litteratur till de europeiska språken för att kunna hjälpa människor som hungrade andligen. Man vidtog också mått och steg för att kunna trycka litteratur i London och ha ett litteraturlager där, så att det skulle bli lättare att skaffa litteratur i Storbritannien. Det brittiska fältet var verkligen moget för skörd. År 1900 fanns det redan nio församlingar och sammanlagt 138 bibelforskare, bland dem några nitiska kolportörer. När broder Russell besökte Storbritannien igen år 1903, samlades omkring 1.000 i Glasgow för att höra honom tala över ämnet ”Förhoppningar och utsikter i förbindelse med millenniet”; i London samlades 800 och i andra städer mellan 500 och 600.