BREV KASTAS ÖVER STÄNGSLET

År 1944 sattes Pjotr, som senare blev Reginas man, i ett läger i Gorkij oblast för att han som kristen ville vara neutral. Detta dämpade inte på något sätt hans nit. Han skrev brev som alla innehöll en kort förklaring av en biblisk lära. Han lade sedan varje brev i ett kuvert, band fast det med ett snöre vid en sten och kastade det över det höga taggtrådsstängslet. Pjotr hoppades att någon skulle läsa breven, och en dag hände det – det var en ung flicka som hette Lidija Bulatova. Pjotr fick syn på henne och bad henne tyst att komma närmare. Han frågade henne om hon skulle vilja lära sig mer om Bibeln. Det ville hon gärna, och de avtalade om att träffas igen. Därefter kom hon regelbundet för att hämta fler av dessa dyrbara brev.

Lidija blev en nitisk syster och förkunnare av de goda nyheterna. Hon började snart leda bibelstudier med Marija Smirnova och Olga Sevrjugina. De började också tjäna Jehova. För att ge den lilla gruppen av systrar andlig hjälp började bröderna förse gruppen med andlig mat direkt från lägret. För det ändamålet tillverkade Pjotr en liten resväska med dubbel botten, som han kunde fylla med tidskrifter. Han ordnade med att resväskan fördes in och ut ur lägret av icke-vittnen som inte var fångar. De tog den till en systers adress.

Systrarna organiserade snart predikoarbetet i trakten. Polisen lade märke till detta och sände en agent för att spionera på dem, något som var vanligt på den tiden. Agenten, en skollärare, låtsades vara intresserad av sanningen och vann systrarnas förtroende. Eftersom de var helt oerfarna när det gällde detta, talade de villigt med sin nya ”syster” om Bibelns sanning och berättade senare hur de fick tag på litteraturen. Nästa gång resväskan var på väg ut greps Pjotr och dömdes till ytterligare 25 års fängelse. De tre systrarna fick också 25 år vardera.

[Bilder på sidan 95]

Olga Sevrjugina blev en tjänare åt Jehova som en följd av Pjotrs ”stenbrev”