Jul och nyår – Kommer de att bli som du hoppas?

Peter den store befallde ”att särskilda nyårsgudstjänster skulle hållas i kyrkorna den 1 januari. Vidare gav han order om att dörrposterna inomhus skulle smyckas med stämningsskapande grankvistar, och han beordrade alla Moskvabor att ’visa sin glädje genom att högljutt lyckönska varandra’ vid nyåret.” (Peter den store – hans liv och värld)

Julfirandet – Vad kretsar det kring?

FÖR miljontals människor är dagarna kring jul och nyår en tid då man kommer tillsammans med familj och vänner, en tid då man stärker samhörigheten. För många andra är det en tid då man påminner sig Jesu födelse och vad han har gjort för att rädda mänskligheten. I Ryssland har det, till skillnad mot i många andra länder, inte alltid varit tillåtet att fira jul. Trots att de som tillhörde ryska ortodoxa kyrkan hade firat jul öppet i århundraden, var det inte tillåtet att göra det under större delen av 1900-talet. Vad låg bakom den förändringen?

Efter bolsjevikrevolutionen 1917 bedrev de sovjetiska myndigheterna en aggressiv politik för att införa ateism i landet. Julfirandet, med dess religiösa övertoner, tilläts därför inte. Staten började bedriva en kampanj mot både jul- och nyårsfirandet. Man fördömde till och med öppet symbolerna för julen – julgranen och Djed Maroz, eller Farfar Frost, den ryska motsvarigheten till jultomten.

År 1935 inträffade något som helt förändrade det ryska folkets sätt att fira både jul och nyår. I Sovjetunionen infördes Farfar Frost, granen och nyårsfirandet på nytt, men med en stor skillnad. Farfar Frost skulle nu ge presenter på nyårsdagen och inte på julen. Det skulle inte heller längre vara en julgran, utan det skulle vara en nyårsgran. Firandet kom alltså att få en helt ny inriktning i Sovjetunionen. Nyårsfirandet ersatte i själva verket julen.

Jul- och nyårsfirandet blev helt sekulariserat, officiellt berövat all religiös innebörd. Nyårsgranen pyntades inte med dekorationer som hade religiös anknytning utan med icke-religiösa dekorationer som skulle avspegla Sovjetunionens utveckling. I den ryska tidningen Vokrug Sveta förklaras det: ”Det går att följa det kommunistiska samhällets utveckling genom att studera nyårsgranens utsmyckning under olika år av den sovjetiska eran. Förutom vanligt pynt som kaniner, istappar och runda brödkakor tillverkades dekorationer som hade formen av skäror, hammare och traktorer. Dessa ersattes senare av statyetter av gruvarbetare och kosmonauter, oljeriggar, raketer och månbilar.”

Men vad hände med själva juldagen? Den erkändes inte. De sovjetiska myndigheterna gjorde den i stället till en vanlig arbetsdag. De som ville fira julen som en religiös högtid var tvungna att göra det mycket diskret, för om staten fick reda på det kunde det få obehagliga konsekvenser. Ja, i 1900-talets Ryssland fick helgdagarna en helt annan inriktning – från religiöst till världsligt firande.

En förändring på senare tid

I och med Sovjetunionens fall 1991 fick människor större frihet. Det bedrevs inte längre en ateistisk politik. Det bildades flera nya självständiga stater som i hög grad var sekulariserade och där kyrkan var skild från staten. Många religiöst sinnade människor kände nu att de kunde följa sin religiösa övertygelse och fira jul som en religiös högtid. Men många som ville göra det blev snart djupt besvikna. Varför det?

För varje år som har gått har julen blivit mer och mer kommersialiserad. Precis som i Väst är julhandeln det som tillverkare, grossister och detaljhandlare tjänar mest pengar på under hela året. Skyltfönstren är fulla av juldekorationer. Västerländska julsånger, som tidigare var okända i Ryssland, spelas i affärerna. Försäljare går runt med stora väskor med krimskrams som de bjuder ut på pendeltåg och andra allmänna transportmedel. Så här är julen i Ryssland i dag.

De som inte ser något fel i denna krassa kommersialism kan ändå oroas av ett annat problem i samband med julen – alkoholmissbruk och alla tragiska konsekvenser som det för med sig. En läkare vid en akutmottagning i ett sjukhus i Moskva förklarade: ”Bland läkare är det ett allmänt känt faktum att nyårsfirandet innebär många skador, allt från lättare skador till kniv- och skottskador, vilka för det mesta har orsakats av våld i hemmet, fyllerislagsmål och bilolyckor.” En vetenskapsman på en avdelning vid den ryska vetenskapsakademin säger: ”Det har skett en kraftig ökning av antalet alkoholrelaterade dödsfall. Särskilt högt var det år 2000. Antalet självmord och mord har också ökat.”

Tyvärr förvärras den här typen av problem under helgerna i Ryssland av en annan faktor. Under rubriken ”Ryssar firar jul två gånger” rapporteras det i tidningen Izvestija: ”Nästan en av tio ryssar firar jul två gånger. Enligt en opinionsundersökning av ROMIR uppgav åtta procent av de tillfrågade att de firade jul både den 25 december, enligt den katolska julkalendern, och den 7 januari, enligt den ortodoxa. ... För somliga är uppenbarligen själva firandet viktigare än den religiösa innebörden.”a