Hjälpsändningar återspeglar kristen kärlek

”ÄLSKA hela brödraskaran”, uppmanade aposteln Petrus sina medkristna. (1 Petrus 2:17) Sådan kärlek skulle sträcka sig över rasliga, sociala och nationella gränser och dra människor tillsammans i ett äkta broderskap. När materiellt behov uppstod bland de första kristna, motiverade kärleken många att lämna bidrag åt apostlarna att delas ut till behövande. Redogörelsen visar att de ”hade allting gemensamt”. — Apostlagärningarna 2:41—45; 4:32.

Sådan kärlek blev uppenbar när Jehovas vittnens styrande krets vid slutet av 1991 uppmanade flera av Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Västeuropa att tillhandahålla livsmedel och kläder åt sina behövande bröder i Östeuropa, delar av före detta Sovjetunionen inbegripna. Vi presenterar här en serie rapporter från några av de berörda avdelningskontoren.

Sverige

Den 5 december 1991 skickades ett brev som förklarade behovet till alla de 348 församlingarna i Sverige. Gensvaret kom omedelbart. Inom några dagar var den första långtradaren på väg till S:t Petersburg i Ryssland lastad med 15 ton mjöl, matfett, köttkonserver, torrmjölk och liknande. Jehovas vittnen på platsen lossade snabbt lastbilen och distribuerade de 750 kartongerna till de behövande. Senare gick ytterligare två långtradarlaster med livsmedel till Ryssland. Sammanlagt sändes mer än 51,5 ton från Sverige.

Villigheten att skänka kläder och skor överträffade alla förväntningar. Snabbt hopade sig mängder av klädkartonger i Rikets salar. Många kristna skänkte kläder från sina garderober. Andra köpte nya plagg. En broder köpte fem kostymer. När den förvånade affärsinnehavaren fick veta ändamålet, skänkte han ytterligare fem kostymer. En annan broder köpte en kartong strumpor, handskar och halsdukar. När han förklarade syftet, erbjöd ägaren honom 30 nya kostymer för vad två kostade. En sportaffärsägare skänkte 100 par nya skor och stövlar.

Allt detta material fördes sedan till avdelningskontoret för att sorteras, packas om och lastas. Kläder, motsvarande vad 40 lastbilar kunde rymma, fyllde stora ytor vid avdelningskontoret. Bröder och systrar arbetade i veckor och delade upp det i herr-, dam- och barnsortiment och packade det i kartonger. Genom femton långtradarlaster transporterades kläderna säkert och tryggt till Ryssland, Ukraina och Estland.

En broder som åtta gånger körde Sällskapets lastbil till före detta Sovjetunionen sade: ”Det mottagande bröderna gav oss när vi kom fram var en stor belöning. De omfamnade och kysste oss, och trots sina begränsade tillgångar gav de oss en god lektion i kristen frikostighet.”

Finland

Trots Finlands svåra konjunkturnedgång, omfattande arbetslöshet och ekonomiska problem har villigheten hos de ungefär 18.000 finska bröderna att hjälpa sina bröder i före detta Sovjetunionen varit stor. De sände mer än 58 ton livsmedel i 4.850 kartonger till S:t Petersburg, Estland, Lettland, Litauen och Kaliningrad. De fyllde också ut det tomma utrymmet i lastbilarna med 12 kubikmeter kläder. De skänkte dessutom omkring 25 begagnade bilar och skåpbilar för att användas i Rikets verk.

En del matkartonger nådde en församling på 14 förkunnare i Slanti i trakten av S:t Petersburg. De gav i ett brev uttryck åt stor uppskattning. ”Vi har tio äldre systrar i vår församling. Många av oss är svårt sjuka och kan inte stå i kö i timmar för att få mat. Vår himmelske Fader ger oss emellertid ingen anledning att vara missmodiga i dessa svåra tider, utan fyller våra hjärtan med glädje. Vi leder 43 bibelstudier i hem.” När en syster i S:t Petersburg fick sitt hjälppaket, blev hon så rörd att hon grät i två timmar innan hon öppnade det.

Danmark

I detta lilla land vid inloppet till Östersjön gick omkring 16.000 vittnen för Jehova samman och sände 19 lastbilslaster till Ukraina med 64 ton livsmedel i 4.200 kartonger, 4.600 kartonger kläder av god kvalitet och 2.269 par nya skor. En broder i Tyskland lät avdelningskontoret använda fem lastbilar, som han sedan skänkte bröderna i Ukraina. En av chaufförerna sade vid hemkomsten: ”Vi fann att vi förde mer tillbaka än vi hade kommit med. Den kärlek och den uppoffringens anda som våra bröder i Ukraina visade stärkte storligen vår tro.”

Chaufförerna måste vara på sin vakt mot rövare längs vägarna i före detta Sovjetunionen. Bara några dagar innan en av de danska lastbilarna passerade, hade ett rån ägt rum på den rutten. En konvoj på fem lastbilar med livsmedel från en annan hjälporganisation hade blivit hejdad av rövare, som gjorde bruk av helikoptrar och kulsprutepistoler. De tog alla fem lastbilarna och lämnade chaufförerna vid vägkanten. Trots sådana faror nådde alla sändningar från det danska avdelningskontoret fram till bröderna lyckligt och väl. På återresan lät de en av chaufförerna ta med sig följande anteckning skriven med stor svårighet på engelska: ”Kära danska bröder och systrar: Vi har mottagit er hjälp. Jehova kommer att belöna er.”

Nederländerna

Nederländska avdelningskontoret skickade 52 ton livsmedel i 2.600 paket. De levererades till Ukraina i två olika konvojer. Varje gång lämnade vi kvar de sex lastbilarna, eftersom de skänkts av vännerna i Tyskland till Rikets verk i östländerna. Ukrainska bröder skickade mycket livsmedel vidare till Moskva, Sibirien och andra ställen där det rådde stort behov. Dessutom skänktes 736 kubikmeter kläder och skor av de holländska vännerna. De fördes till Lviv (Lvov) i Ukraina på 11 lastbilar i en konvoj åtföljd av en privatbil.

Efter en lång resa genom Tyskland och Polen passerade konvojen smidigt genom den ukrainska tullen och nådde utkanterna av Lviv klockan 3.00 på morgonen. Chaufförerna rapporterar: ”Inom kort var en styrka på 140 bröder till hands för att lossa lastbilarna. Innan dessa ödmjuka bröder satte i gång arbetet, visade de sin förtröstan på Jehova och frambar en gemensam bön. När uppgiften var avklarad, samlades de igen till en tacksägelsebön till Jehova. Sedan vi hade åtnjutit vännernas gästfrihet på orten, vilka gav rikligt av det lilla de hade, ledsagade de oss till huvudvägen, där de frambar en bön vid vägkanten innan de tog avsked av oss.

Under den långa resan hem hade vi mycket att tänka tillbaka på — vännernas gästfrihet i Tyskland och Polen och våra vänners i Lviv, deras starka tro och bedjande inställning, deras gästfrihet i att ordna med logi och mat fastän de själva hade så stora behov, deras uppvisande av enhet och sammanhållning och deras tacksamhet. Vi tänkte också på våra bröder och systrar där hemma, som hade gett så frikostigt.”

Schweiz

Avdelningskontoret i Schweiz börjar sin rapport med att citera Jakob 2:15, 16: ”Om en broder eller syster är naken och inte har mat nog för dagen, och någon av er säger till dem: ’Gå i frid, håll er varma och mätta’, men ni inte ger dem de ting som är nödvändiga för kroppen, till vilken nytta är väl det?” Sedan fortsätter rapporten: ”Vi påminde oss detta skriftställe, när Jehovas vittnens styrande krets uppmanade oss att sörja för materiell hjälp åt våra behövande bröder.

Alla blev genast flitigt sysselsatta! Redan inom två dagar sände vi 12 ton livsmedel i 600 paket till Ukraina med tre lastbilar från Tyskland, vilka skulle skänkas till verksamheten där. Beskeden att allt hade kommit fram i trygghet gjorde vännerna här mycket glada. Under tiden samlade församlingarna ihop kläder, och snart översvämmades vårt avdelningskontor av kartonger, resväskor och kassar! De som innehöll barnkläder inbegrep en del leksaker från schweiziska barn till okända vänner långt där borta i norr. Många chokladkakor lades också mellan klädlagren.”

Hur skulle allt detta levereras? Rapporten lyder: ”Avdelningskontoret i Frankrike kom till vår hjälp genom att ställa två långtradare och fyra chaufförer till vårt förfogande. Dessutom behövdes en lastbil från vårt avdelningskontor och fyra andra som tillhörde olika bröder för att frakta de 72 tonnen till Ukraina.” Den 150 meter långa konvojen nådde lyckligt och väl lagerlokalen i Lviv, där omkring ett hundra bröder väntade för att lossa lastbilarna. Chaufförerna rapporterade att språksvårigheter inte utgjorde något hinder, eftersom deras ansikten avspeglade djup uppskattning.

Österrike

Bröderna i Österrike skickade 48,5 ton livsmedel, 5.114 kartonger kläder och 6.700 par skor till Lviv och Uzjgorod i Ukraina. De skickade också 7 ton livsmedel, 1.418 kartonger med kläder och 465 par skor till Belgrad, Mostar, Osijek, Sarajevo och Zagreb i före detta Jugoslavien. Det heter i avdelningskontorets rapport: ”Vi hade 12 lastade långtradare, som färdades 34.000 kilometer. Det mesta av detta transporterande gjordes av en broder och hans son, vilka har ett lastbilsåkeri.”

Om de skänkta kläderna sägs det vidare i rapporten: ”Vi utnyttjade en sammankomsthall som central lagerlokal. Billass efter billass strömmade in tills det inte fanns mer utrymme. Liksom på Moses tid måste människor hållas tillbaka från att komma med mer. (2 Moseboken 36:6) Även en del som inte är vittnen för Jehova skänkte pengar, ’för’, sade de, ’på det här viset vet vi att behövande människor kommer att få det’. Vi fick också mycket behövliga tomkartonger av världsliga firmor utan kostnad.” Bröderna och systrarna som sorterade och packade allt var från 9 till 80 år gamla. De försökte till och med passa ihop lämplig slips och skjorta till varje kostym.

I rapporten konstateras det: ”Myndigheterna i Österrike och vid gränserna har varit mycket hjälpsamma i att göra de olika hjälptransporterna möjliga och utfärda de nödvändiga handlingarna, så att alla leveranserna kunde göras utan större svårigheter.”

Italien

Från Rom skickades så mycket som 188 ton livsmedel i två stora lastbilskonvojer genom Österrike, Tjeckoslovakien och Polen till före detta Sovjetunionen. Varje konvojlag inbegrep sex chaufförer, en mekaniker, en bilelektriker, en tolk, en speditör, en kock, en läkare, en konvojanförare i en jeep och en broder med en husbil.

Livsmedlen anskaffades från sju leverantörer. Avdelningskontoret rapporterar: ”När våra leverantörer fick veta anledningen till initiativet, ville en del av dem ta del. Flera hundra kilo pasta och ris, såväl som packkartonger, skänktes av världsliga leverantörer. Andra återigen skänkte vinterdäck till lastbilarna eller erbjöd sig att bidra med pengar.

Vännerna i Italien uppskattade detta tillfälle att få hjälpa. Barnen önskade också bidra. En femårig pojke skickade ett litet bidrag med vilket han hoppades att man skulle kunna köpa ’en burk tonfisk så hög att den räckte upp i skyn åt vännerna i Ryssland’. För sina goda betyg i skolan fick en liten flicka pengar av sina farföräldrar till att köpa en present åt sina föräldrar. ’Men’, skrev hon, ’när jag fick klart för mig att många av mina vänner inte har alla goda saker att äta som jag har, tänkte jag att den bästa present jag kunde köpa åt mina föräldrar var att hjälpa dessa bröder.’ Hon lämnade en ansenlig penningsumma i bidragsbössan. ’Jag hoppas jag skall fortsätta att få bra betyg, så att jag skall kunna skicka mer pengar’, sade hon.” Avdelningskontoret avslutar rapporten med att säga att de varmt uppskattande breven från vänner i Ukraina, de italienska vännernas många uppskattande ord och de goda erfarenheterna i förbindelse med att ställa i ordning och leverera förnödenheterna var rörande, uppmuntrande och sammansvetsande.

Livsmedel åt tusentals delegater

Jehovas vittnens första internationella sammankomst i före detta Sovjetunionen hölls på Kirovstadion i S:t Petersburg i Ryssland, den 26—28 juni 1992. Denna epokgörande sammankomst med temat ”Ljusbärare” besöktes av mer än 46.200 delegater från 28 länder. Den erbjöd ett ytterligare tillfälle att visa kristen kärlek till ”hela brödraskaran”. — 1 Petrus 2:17.

Tonvis av livsmedel från Danmark, Finland, Sverige och andra länder i Västeuropa delades ut fritt till tusentals sammankomstdelegater från före detta Sovjetunionen för att bli konsumerade under sammankomsten. När de lämnade sammankomsten efter sista sessionen, gavs det också ett livsmedelspaket åt dem för deras hemresa.

De rapporter som nämns här visar att givandet inte bara har gått åt ett håll, österut. Det har förekommit ett utbyte av givande. Livsmedel och kläder österut, ja, men västerut oräkneliga hjärtevärmande uttryck för kärlek och trosinspirerande erfarenheter, som avspeglar det uthärdande och den trohet som tusentals av Jehovas tillbedjare visat under årtionden av påtryckningar och svårigheter. Båda sidor har således erfarit sanningen i Jesu ord: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.

[Bild på sidan 21]

1. Från Finland: S:t Petersburg i Ryssland; Tallinn och Tartu i Estland; Riga i Lettland; Vilnius och Kaunas i Litauen; Kaliningrad i Ryssland; Petrozavodsk i Karelen

2. Från Nederländerna: Lviv i Ukraina

3. Från Sverige: S:t Petersburg i Ryssland; Lviv i Ukraina; Nevinnomyssk i Ryssland

4. Från Danmark: S:t Petersburg i Ryssland; Lviv i Ukraina

5. Från Österrike: Lviv i Ukraina; Belgrad, Mostar, Osijek, Sarajevo, Zagreb (i före detta Jugoslavien)

6. Från Schweiz: Lviv i Ukraina

7. Från Italien: Lviv i Ukraina

[Bilder på sidan 23]

Kartonger med kläder vid avdelningskontoret i Sverige

Lastning av livsmedel

Livsmedelsartiklar i en kartong

Bacon och skinka från Danmark

Konvoj med 11 lastbilar och 1 bil

Paket och resväskor vid avdelningskontoret i Österrike

Lossning av lastbil i Lviv i Ukraina