Syndofferstjuren. Därefter klädde Mose Arons söner och lät sedan Aron och hans söner lägga sina händer på syndofferstjurens huvud. De visade därigenom att de erkände att den offrades för dem, prästerna. När Mose hade slaktat tjuren strök han något av blodet på altaret och hällde ut resten vid foten av det, vilket symboliserade att altaret renades från den orenhet som uppstått till följd av att prästerna som utförde tjänst vid det var syndare. Att blodet ströks på altarets horn symboliserade utan tvivel att offeranordningens kraft låg i offrets utgjutna blod. (Heb 9:22) Även i samband med andra offer krävdes det att blodet stänktes på altaret. (3Mo 1:5, 11; 3:2; 4:6; 16:18) Eftersom detta var dagen då prästerna installerades och inte den nationella försoningsdagen för synder, fördes tjurens blod inte in i det allra heligaste. (Se 3Mo 16:14.) Fettet på inälvorna, fettet på levern och båda njurarna med deras fett lades på altaret som vid andra syndoffer. (3Mo 4:8–10, 20, 26, 31) Resten av tjuren, med dess hud och exkrementer, fördes utanför lägret och brändes upp. (3Mo 8:13–17)

Installationen tog sju dagar, och prästerna kunde inte tjänstgöra fullt ut förrän dessa dagar hade gått. Varje dag offrades en tjur som syndoffer för att rena altaret.