Jehova Gud sade ironiskt till de trolösa israeliterna på Amos tid: ”Bränn ett tackoffer av det som är syrat, och ropa ut frivilliga offergåvor.” (Am 4:5) Han gjorde dem uppmärksamma på att de begick överträdelser mot honom genom sin avgudadyrkan i Betel och Gilgal. De kunde därför lika gärna gå vidare och offra såväl syrat som osyrat bröd på altaret. Allt skulle ändå vara förgäves eftersom de tillbad avgudar.

Sädesoffren som israeliterna brände som eldsoffer åt Jehova fick inte innehålla ”något syrat”. (3Mo 2:11)