Apostlagärningarna 23:8 ger följande upplysning om deras religiösa tro: ”Sadducéerna säger nämligen att det varken finns uppståndelse eller ängel eller ande, medan fariséerna öppet bekänner sin tro på allt detta.” Vid ett tillfälle försökte sadducéerna ställa Jesus mot väggen genom att komma med en fråga som gällde uppståndelse och svågeräktenskap. Men han gav dem svar på tal. Genom att hänvisa till Moses skrifter, som sadducéerna hävdade att de godtog, motbevisade Jesus deras påstående om att det inte finns någon uppståndelse. (Mt 22:23–34; Mk 12:18–27; Lu 20:27–40)

Trots att sadducéerna och fariséerna stod emot varandra i religiösa frågor var de överens när det gällde att försöka pröva Jesus genom att be honom om ett tecken (Mt 16:1), och de var också enade i sitt motstånd mot honom. Enligt vad man kan förstå av Bibeln var sadducéerna pådrivande i fråga om att försöka få Jesus dödad. Flera sadducéer var medlemmar av Sanhedrin, den domstol som smidde planer mot Jesus och längre fram dömde honom till döden. Bland dem som tillhörde denna domstol var Kaifas, som var sadducé och överstepräst, och tydligen också andra framträdande präster. (Mt 26:59–66; Joh 11:47–53; Apg 5:17, 21)