Avslöjandet av ormen

”Nu kom den dag då den sanne Gudens söner kom in för att ställa sig inför Jehova, och även Satan kom då in mitt ibland dem.” — JOB 1:6, NW.

1. a) Vad är ursprunget till och innebörden i namnet Satan? b) Hur många gånger förekommer namnet Satan i bibeln, och vilka frågor uppstår?

VARIFRÅN kommer namnet Satan? Vad betyder det? Det kommer från tre hebreiska bokstäver, nämligen ש (sin), ט (tēth) och נ (nun), och med sina vokaltecken bildar de ordet ”Satan” i bibeln. Enligt forskaren Edward Langton har det ”härletts från en rot som betyder ’motstå’ eller ’vara eller handla som en vedersakare eller motståndare’”. (Jämför 1 Petrus 5:8.) Fastän namnet Satan förekommer över 50 gånger i bibeln, förekommer det endast 18 gånger i de hebreiska skrifterna och då endast i 1 Krönikeboken, Jobs bok och Sakarjas bok. Därför uppstår följande frågor: När blev människan medveten om Satans uppror och verksamhet? När avslöjas Satan först tydligt i de hebreiska skrifterna?

2. Vilken fråga besvarades inte omedelbart efter Adams och Evas uppror?

² Bibeln förklarar i enkla men djupsinniga ordalag hur synd och uppror uppstod på jorden i vad som då var en paradisisk trädgård i Mellersta Östern. (Se 1 Moseboken, kapitel 2 och 3.) Även om den person som fick Adam och Eva att synda identifieras som en orm, så ges ingen direkt ledtråd till vem som var den verkliga makten och intelligensen bakom den röst som utgick från ormen. Men Adam fick lång tid på sig att fundera över de händelser i Eden som ledde till att han blev utdriven ur den paradisiska parken. — 1 Moseboken 3:17, 18, 23; 5:5.

3. Hur syndade Adam, trots att han inte blev bedragen, och vad blev resultatet för mänskligheten?

³ Adam visste naturligtvis att djur inte talar med mänsklig intelligens. Han visste också att Gud, innan Eva frestades, inte hade talat till honom genom något djur. Vem var det då som hade sagt till hans hustru att vara olydig mot Gud? Paulus säger att även om kvinnan blev grundligt bedragen, så blev Adam inte bedragen. (1 Moseboken 3:11—13, 17; 1 Timoteus 2:14) Kanske Adam insåg att någon osynlig skapelse erbjöd ett alternativ till lydnad mot Gud. Men trots att han inte själv blev kontaktad av ormen, valde han att förena sig med sin hustru i olydnad. Adams uppsåtliga och överlagda olydnadshandling krossade fullkomlighetens gjutform och förde in syndens ofullkomlighet och ledde till dödens fördömelse, så som det var förutsagt. Och därigenom blev Satan, som använde sig av en orm, den ursprunglige mördaren. — Johannes 8:44; Romarna 5:12, 14.

4, 5. a) Vilken profetisk dom avkunnades mot ormen? b) Vilka gåtor inbegrep den profetian?

⁴ På grund av upproret i Eden uttalade Gud en profetisk dom. Den domen inbegrep en ”helig hemlighet”, som det skulle ta tusentals år innan den blev fullständigt röjd. Gud sade till ormen: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han skall krossa ditt huvud, och du skall krossa hans häl.” — Efesierna 5:32; 1 Moseboken 3:15, NW.

⁵ Denna livsviktiga profetia innehåller flera gåtor. Vem avsågs egentligen med ”kvinnan”? Var det Eva, eller var det en symbolisk kvinna som var mer betydande än Eva? Och vad menades med ”kvinnans” ”säd” och ”ormens” ”säd”? Och vem var egentligen ormen, vars säd skulle vara i fiendskap med kvinnans säd? Som vi strax skall se, är det tydligt att Jehova beslöt att dessa frågor skulle bli mer utförligt besvarade i hans rätta tid. — Jämför Daniel 12:4 (NW) och Kolosserna 1:25, 26.

Ytterligare bevis på uppror i himmelen

6. Vilket tecken på ett uppror i himmelen visade sig strax före floden?

⁶ Strax före floden, omkring 1.500 år efter det att människan föll i synd, inträffade återigen något i den bibliska historien som tydde på ett uppror på ett högre livsplan än människors. Den bibliska berättelsen talar om för oss att ”den sanne Gudens söner då började lägga märke till människornas döttrar, att de såg bra ut; och de började ta sig hustrur, nämligen alla som de valde ut”. Bastardavkomman av dessa onaturliga förbindelser blev känd som ”nefilim”, ”de väldiga männen som fanns förr i tiden, de ryktbara männen”. (1 Moseboken 6:1—4, NW; jämför Job 1:6, NW, när det gäller ”den sanne Gudens söners” identitet.) Omkring 2.400 år senare kommenterade Judas helt kort denna händelse, när han skrev: ”Och de änglar, som ... övergav sin egen tillbörliga boningsort, har han förvarat med eviga bojor under tätt mörker för den stora dagens dom.” — Judas, vers 6; 2 Petrus 2:4, 5.

7. Vem omnämns inte i många av bibelns historiska böcker, och varför är detta förbryllande med tanke på människans uselhet?

⁷ Då, före floden, var ”människans uselhet ... mycket stor på jorden”, och ”varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar ... var [bara] usel hela tiden”. Men Satan blir ändå inte uttryckligt identifierad i den inspirerade 1 Moseboken som det mäktiga inflytandet bakom änglaupproret och människans ondska. (1 Moseboken 6:5, NW) Ja, genom hela Israels och Juda nations historia, med deras ständiga återfall till avgudadyrkan och falsk tillbedjan, nämns aldrig Satan i de inspirerade bibelböckerna Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna som det osynliga inflytandet bakom dessa händelser — trots att han, som han själv medgav, strövade ”omkring på jorden”. — Job 1:7; 2:2; NW.

8. Var Job från början medveten om den roll som Satan spelade i hans lidande? Hur vet vi det?

⁸ Och till och med när vi begrundar den viktiga berättelsen om Job och hans prövningar, så ser vi aldrig att Job skyller sina prövningar på sin motståndare, Satan. Han var av allt att döma då omedveten om den stridsfråga som hade med hans handlande att göra. (Job 1:6—12, NW) Job insåg inte att det var Satan som hade vållat krisen genom att ifrågasätta hans ostrafflighet inför Jehova. När Jobs hustru förebrådde honom med orden: ”Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Förbanna Gud och dö!” svarade han fördenskull bara: ”Skall vi bara ta emot det som är gott från den sanne Guden och inte också ta emot det som är ont?” Han kände inte till den verkliga källan till sina prövningar och trodde av allt att döma att de kom från Gud och att de därför var något som skulle accepteras. Detta blev således en mycket allvarlig prövning av Jobs ostrafflighet. — Job 1:21; 2:9, 10; NW.

9. Vilken rimlig fråga kan ställas angående Mose?

⁹ Nu uppstår frågan: Om Mose, som vi tror, skrev Jobs bok och därför visste att Satan strövade omkring på jorden, hur kommer det sig då att han inte nämner Satan vid namn i någon av Pentateukens böcker, som han också skrev? Ja, varför nämns Satan så sällan i de hebreiska skrifterna?a

Satan delvis avslöjad

10. Hur blev Satan endast delvis avslöjad i de hebreiska skrifterna?

¹⁰ Även om Jehova fördömer demoninspirerad verksamhet, hade han tydligen i sin vishet goda skäl till att se till att hans motståndare, Satan, blev endast delvis avslöjad i de hebreiska skrifterna. (3 Moseboken 17:7; 5 Moseboken 18:10—13; 32:16, 17; 2 Krönikeboken 11:15; NW) Trots att de hebreiska skribenterna måste ha haft en viss kunskap om Satan och hans upproriska roll i himmelen, blev de således inspirerade till att enbart definiera och avslöja Guds folks och de kringliggande nationernas synder och till att ge förmaningar mot deras ondska. (2 Moseboken 20:1—17, NW; 5 Moseboken 18:9—13) Satans namn nämns knappast.

11, 12. Hur vet vi att de hebreiska bibelskribenterna inte var okunniga om Satan och hans inflytande?

¹¹ Med tanke på händelserna i Eden, ”den sanne Gudens söners” fallna tillstånd och berättelsen i Jobs bok var de hebreiska bibelskribenterna inte okunniga om Satans onda, övernaturliga inflytande. Profeten Sakarja, som skrev i slutet av 500-talet f.v.t., fick se en syn av översteprästen Josua, med Satan stående ”vid hans högra sida för att motstå honom. Därpå sade Jehovas ängel till Satan: ’Må Jehova förebrå dig, o Satan, ja må Jehova förebrå dig.’” (Sakarja 3:1, 2, NW) Den skriftlärde Esra, som skrev Israels och Juda historia på 400-talet f.v.t., förklarade också att ”Satan trädde upp mot Israel och eggade upp David till att räkna Israel”. — 1 Krönikeboken 21:1.

¹² På Sakarjas tid lät således helig ande Satans roll bli tydligare i bibeln. Men det skulle gå ytterligare fem hundra år innan denna onda varelse skulle bli fullständigt avslöjad i Guds ord. Vilken slutsats kan vi med bibeln som grund dra av detta val av tidpunkt för att fullständigt avslöja Satan?

Gåtans lösning

13—15. a) Vilka grundläggande sanningar är nyckeln till att förstå varför Satan endast delvis har avslöjats i de hebreiska skrifterna? b) Hur fördes Satan fram i ljuset i och med Jesu ankomst?

¹³ Den kristne, som har tro på Guds ord, vänder sig därför inte till den högre bibelkritiken för att få den grundläggande förklaringen till dessa frågor och dem som väcktes tidigare, som om bibeln endast vore ett litterärt mästerverk, uteslutande en produkt av mänskligt snille. Förklaringen finns i stället i två grundläggande bibliska sanningar. För det första är det som kung Salomo skrev: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” (Ordspråksboken 4:18, NW; jämför Daniel 12:4, NW; 2 Petrus 1:19—21.) I Guds rätta tid uppenbaras sanningen gradvis i Guds ord, enligt behovet och hans tjänares förmåga att tillgodogöra sig sådan sanning. — Johannes 16:12, 13; jämför 6:48—69.

¹⁴ Den andra grundläggande sanningen finner vi i det aposteln Paulus skrev till den kristne lärjungen Timoteus: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, ... så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk.” (2 Timoteus 3:16, 17) Guds Son, Jesus, skulle avslöja Satan, och detta skulle nedtecknas i bibeln, och den kristna församlingen skulle på så sätt bli rustad att stå fast emot Satan till stöd för Jehovas suveränitet. — Johannes 12:28—31; 14:30.

¹⁵ Med detta som grund har gåtorna i 1 Moseboken 3:15 långsamt lösts. Under Guds heliga andes eller verksamma krafts ledning gav de hebreiska skrifterna ljusglimtar om den kommande Messias eller Säden. (Jesaja 9:6, 7; 53:1—12) Parallellt med detta har de innehållit korta upplysningar som har kastat ljus över Satans roll som Guds motståndare och mänsklighetens fiende. Men i och med Jesu ankomst fördes Satan fullständigt fram i ljuset, genom att han då fräckt och öppet skred till aktion mot den utlovade Säden, Jesus Kristus. Allteftersom händelserna utvecklades under det första århundradet av den kristna eran, klargjordes ”kvinnans”, Jehovas himmelska andliga organisations, roll och Sädens, Jesu Kristi, roll i de kristna grekiska skrifterna. Samtidigt fördes Satans, ”den ursprunglige ormens”, roll alltmer fram i ljuset. — Uppenbarelseboken 12:1—9; Matteus 4:1—11; Galaterna 3:16; 4:26.

Den heliga hemligheten uppenbarad

16, 17. Vad inbegrep ”den heliga hemligheten om den Smorde”?

¹⁶ Aposteln Paulus skrev mycket om ”den heliga hemligheten om den Smorde”. (Efesierna 3:2—4; Romarna 11:25; 16:25) Denna heliga hemlighet hade att göra med den verkliga ”säden”, som till slut skulle krossa den ursprunglige ormen, Satan, djävulen. (Uppenbarelseboken 20:1—3, 10) Hemligheten inbegrep det förhållandet att Jesus var den första och viktigaste medlemmen av denna ”säd”, men att andra, först från judarna och därefter från samariterna och hedningarna, skulle förenas med honom som ”medarvingar” för att göra denna ”säd” fulltalig. — Romarna 8:17; Galaterna 3:16, 19, 26—29; Uppenbarelseboken 7:4; 14:1.

¹⁷ Paulus förklarar: ”I andra generationer gjordes denna hemlighet inte känd för människors söner som den nu har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter genom ande.” Och vad var denna hemlighet? ”Nämligen att folk av nationerna skulle vara arvingar med oss och lemmar i kroppen med oss och ha del med oss i löftet i gemenskap med Kristus Jesus genom de goda nyheterna.” — Efesierna 3:5, 6; Kolosserna 1:25—27.

18. a) Hur visade Paulus att det krävdes tid att uppenbara innebörden av ”den heliga hemligheten”? b) Hur skulle detta uppenbarande påverka förståelsen när det gäller ”den ursprunglige ormen”?

¹⁸ Det gjorde intryck på Paulus att han av alla människor skulle komma att användas till att förkunna ”de goda nyheterna om den Smordes outgrundliga rikedom och skulle låta folk se hur den heliga hemlighet förvaltas, som från obestämd tid tillbaka har varit fördold i Gud, som har skapat allt”. Eller som han uttryckte det till kolosserna: ”Den heliga hemlighet som har varit fördold från tingens ordningar i det förgångna och från generationerna i det förgångna. Men nu har den gjorts uppenbar för hans heliga.” När hemligheten om ”säden” till slut skulle uppenbaras, så skulle den helt logiskt också inbegripa det fullständiga avslöjandet av den store motståndaren, ”den ursprunglige ormen”. Jehova valde tydligen att inte göra stridsfrågan med Satan till det dominerande förrän Messias kom. Och vem skulle bättre kunna avslöja Satan än Säden, Kristus Jesus själv? — Efesierna 3:8, 9; Kolosserna 1:26.

Jesus avslöjar motståndaren

19. Hur avslöjade Jesus motståndaren?

¹⁹ I början av sin tjänst avvisade Jesus frestaren öppet med dessa ord: ”Gå bort, Satan! Det är ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” (Matteus 4:3, 10) Vid ett annat tillfälle avslöjade Jesus sina belackande religiösa fiender, som hade för avsikt att döda honom, genom att peka ut vem det var som gav dem sitt stöd och avslöja honom som makten bakom ormen i Eden. Jesus sade: ”Ni är från er fader djävulen, och ni är villiga att göra de ting er fader har begär till. Denne var en mördare då han började, och han stod inte fast i sanningen, därför att sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han enligt sitt eget sinnelag, eftersom han är en lögnare och lögnens fader.” — Johannes 8:44.

20. Vilken grund hade Jesus till att avslöja Satan?

²⁰ Hur kunde Jesus uttala sig med sådan säkerhet, då han fördömde Satan? Hur kunde han känna honom så väl? Därför att han hade levt tillsammans med Satan i himmelen! Redan innan denne stolt hade gjort uppror mot den suveräne Herren Jehova hade Jesus som Ordet känt honom. (Johannes 1:1—3; Kolosserna 1:15, 16) Han hade iakttagit hans sluga handlande genom ormen i Eden. Han hade sett hur utstuderat han hade påverkat brodermördaren Kain. (1 Moseboken 4:3—8; 1 Johannes 3:12) Senare var Jesus närvarande i Jehovas himmelska hov, ”då den sanne Gudens söner kom in ..., och även Satan kom då in mitt ibland dem”. (Job 1:6; 2:1; NW) Ja, Jesus kände honom utan och innan och var redo att avslöja honom för vad han var — en lögnare, en mördare, en baktalare och en motståndare till Gud! — Ordspråksboken 8:22—31; Johannes 8:58.

21. Vilka frågor återstår att besvara?

²¹ Med en sådan mäktig fiende som har påverkat mänskligheten och dess historia så är frågorna nu: Hur avslöjas Satan ytterligare i de kristna grekiska skrifterna? Och hur kan vi motstå hans listiga planer och bevara vår kristna ostrafflighet? — Efesierna 6:11, Kingdom Interlinear.

[Fotnot]

Stå fasta mot Satans onda anslag

”Ta på er den fullständiga vapenrustningen från Gud, så att ni kan stå fasta mot djävulens onda anslag [grekiska: ”sluga handlingar”].” — EFESIERNA 6:11.

1. Hur bevisar frestandet av Jesus att Satan existerar?

EXISTERAR Satan verkligen? Somliga människor påstår att det bara är det onda inom människan själv som åsyftas, när bibeln talar om ”Satan”. De förnekar hans existens som en person. Men vad säger bibeln oss? Evangelieskildringarna av Matteus och Lukas visar att Satan direkt frestade Kristus Jesus tre gånger och att Jesus varje gång tillbakavisade honom genom att använda skriftställen. Varför svarade Jesus Satan från de hebreiska skrifterna? Därför att Satan, för att få honom att synda och misslyckas som Guds Son och den utlovade Säden, kom till honom och felaktigt tillämpade just dessa skrifter. — Matteus 4:1—11; Lukas 4:1—13.

2. Hur vet vi att Jesus inte inbillade sig sina sammandrabbningar med Satan?

² Det är givet att Jesus som en fullkomlig människa inte inbillade sig dessa sammandrabbningar. (Hebréerna 4:15; 7:26) Han konfronterades med samme person som var makten bakom ormen i Eden, hans egen före detta andlige broder, som hade gjort uppror långt tidigare och som nu var ute efter att omintetgöra uppfyllelsen av 1 Moseboken 3:15. Satan önskade bryta den utlovade Sädens ostrafflighet. Jesus, som kände till frestarens ”sluga handlingar”, tillbakavisade honom bestämt. Hur reagerade då Satan? ”När så djävulen hade avslutat hela frestelsen, drog han sig tillbaka från honom intill en annan läglig tid.” Det är givet att Jesus inte drog sig tillbaka från sig själv! Besviken lämnade Satan Jesus, ”och se, änglar kom och började betjäna honom [Jesus]”. — Lukas 4:13; Matteus 4:11.

3. Vad säger en historiker om betydelsen av djävulens existens för kristendomen?

³ En historiker ger följande förnuftiga kommentar: ”Att förneka djävulens existens och centrala betydelse i kristendomen är att gå stick i stäv med den apostoliska undervisningen och den kristna lärans historiska utveckling. Eftersom det är fullkomligt meningslöst att definiera kristendomen i andra termer än dessa, är det oförenligt med förnuftet att argumentera för en kristendom som utesluter djävulen. Om djävulen inte existerar, då har kristendomen redan från början haft fullständigt fel i en avgörande fråga.”a Denna slutsats innebär en utmaning för varje person på jorden i våra dagar. Erkänner du att det existerar en osynlig fiende, som är ute efter att undergräva Guds suveränitet och människans lojalitet och trohet?

Satans verkliga identitet

4. Hur blev en fullkomlig andevarelse Satan?

⁴ Satan är en mäktig andevarelse, som ursprungligen skapades av Gud som en ängel, en andlig son med tillträde till Jehovas himmelska hov. (Job 1:6, NW) Men Satan använde sin fria vilja i strid mot Gud, och med list ledde han Eva och genom henne Adam in i olydnad och död. (2 Korintierna 11:3) Därigenom blev han Satan, som betyder ”Vedersakare” eller ”Motståndare” — en upprorsmakare, en demon, en mördare och en lögnare. (Johannes 8:44) Som Paulus så träffande uttrycker det ”omskapar sig” Satan ”ständigt till en ljusets ängel”, fastän han i själva verket är en världshärskare ”i detta mörker”! (2 Korintierna 6:14; 11:14; Efesierna 6:12) Genom att locka andra änglar att göra uppror ledde han dem ut ur Guds ljus och in i sitt eget mörker. Han blev ”demonernas härskare”. Jesus identifierade honom också som ”denna världens härskare”. För att kunna vara härskare måste han naturligtvis existera som en skapad andlig person. — Matteus 9:34; 12:24—28; Johannes 16:11.

5. Hur tydligt identifieras Satan i de kristna grekiska skrifterna?

⁵ Även om Satan knappast nämns i de hebreiska skrifterna, är han fullständigt avslöjad i de kristna grekiska skrifterna — i så hög grad att vi där stöter på namnet Satan 36 gånger och ordet djävul 33 gånger. (Se Comprehensive Concordance of the New World Translation of the Holy Scriptures.) Han identifieras också under andra namn och titlar. Två av dem används av Johannes i Uppenbarelseboken 12:9: ”Så blev den store draken nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden.” — Se också Matteus 12:24—27; 2 Korintierna 6:14, 15.

6. Vad är innebörden i ordet ”djävul”?

⁶ Här i Uppenbarelseboken förekommer det grekiska ordet diá·bo·los, som översätts med ”Djävul”. Enligt en kännare av grekiska språket, J. H. Thayer, betyder det ordagrant ”förtalare, falsk anklagare, baktalare”. (Jämför 1 Timoteus 3:11; 2 Timoteus 3:3, Kingdom Interlinear.) W. E. Vine beskriver djävulen såsom ”Guds och människans ondskefulle fiende”.b

7. Varför kan Satan inrikta sina ansträngningar på Jehovas folk?

⁷ Den store vedersakaren eller motståndaren är inte sysslolös eller overksam. (1 Petrus 5:8) Det är kanske därför som ett ordstäv lyder: ”Djävulen finner arbete för sysslolösa händer att utföra.” Han är ute efter att bryta ner alla sanna kristna. (2 Timoteus 3:12) Och han kan koncentrera sig på Jehovas folk av den enkla anledningen att han redan har den övriga världen i sitt våld! (1 Johannes 5:19) Våra dagars värld är Satans värld. Han är dess härskare och gud, vare sig människor erkänner detta eller inte. (Johannes 12:31; 2 Korintierna 4:4) Och därför kommer han att tillgripa varje slug eller utstuderad handling eller slugt eller utstuderat uppslag för att, antingen individuellt eller kollektivt, bryta ner Jehovas folk. Låt oss undersöka några av de sätt varpå han verkar. — Markus 4:14, 15; Lukas 8:12.

Satans utstuderade och sluga handlingar

8. Med vilket övertag kan Satan arbeta emot oss?

⁸ Satan har haft lång tid på sig att studera människans psyke och att analysera den mänskliga naturen med alla dess medfödda och förvärvade defekter. Han vet hur han skall spela på våra svagheter och vår fåfänga. Hur är då situationen, om din fiende känner till dina svagheter och du själv vägrar att erkänna dem? Då är du illa rustad att kunna försvara dig, eftersom du inte är medveten om de svaga punkterna i din andliga vapenrustning. (1 Korintierna 10:12; Hebréerna 12:12, 13) Hur träffande är inte följande ord av en skotsk poet: ”O, om någon makt ville ge oss förmågan att se oss själva så som andra ser oss! Det skulle befria oss från mången blunder.”

9. Vad kan bli det sorgliga resultatet, om vi underlåter att analysera oss själva och ändra oss?

⁹ Är vi villiga att se oss själva så som andra ser oss — särskilt då så som Gud eller Satan kanske ser oss? Detta kräver en ärlig självanalys och ärlig bedömning såväl som viljan att göra en förändring. Det är så lätt att bedra sig själv. (Jakob 1:23, 24) Hur rationaliserar vi inte ibland för att rättfärdiga vårt handlingssätt! (Jämför 1 Samuelsboken 15:13—15, 20, 21, 24.) Och hur lätt är det inte att säga: ”Ja, det finns ju ingen som är fullkomlig!” Det är just det som Satan vet, och han utnyttjar vår ofullkomlighet. (2 Samuelsboken 11:2—27) Hur sorgligt skulle det inte vara att nå medelåldern och då finna att man på grund av att man under årens lopp har uppträtt despotiskt, opersonligt eller ovänligt mot andra nu saknar vänner eller att inse att man har gjort lite eller ingenting för att göra andra människor lyckliga! Satan har kanske förslaget lett oss genom livet och använt vår medfödda själviskhet till att förblinda oss. Vi har inte lyckats få fatt på själva kärnan i Kristi sanna sinne, nämligen kärlek, medömkan och omtanke. — 1 Johannes 4:8, 11, 20.

10. Vilka frågor kan vi ställa oss själva, och varför?

¹⁰ För att stå emot Satan måste vi därför rannsaka oss själva. Har du någon svaghet som Satan skulle kunna utnyttja eller utnyttjar just nu? Har du ett jagproblem? Måste du alltid vara nummer ett? Är stolthet din dolda drivkraft? Förvrider svartsjuka, avund eller kärlek till pengar din personlighet? Är du lättstött? Är du kall eller cynisk? Eller är du överkänslig, när du får förslag eller kritik? Blir du förnärmad över råd, eller vägrar du kanske rentav att ta emot dem? Om vi känner oss själva, så kan vi, under förutsättning att vi är ödmjuka, rätta till sådana problem. Annars utlämnar vi oss själva åt Satan. — 1 Timoteus 3:6, 7; Hebréerna 12:7, 11; 1 Petrus 5:6—8.

11. Genom vilka utstuderade metoder skulle Satan kunna försöka undergräva vår andlighet?

¹¹ Satan kan också undergräva vår andlighet på ett utstuderat och försåtligt sätt. Vi kanske blir upprörda över det sätt varpå saker och ting sköts i församlingen eller i organisationen. Ofta känner vi inte till alla fakta, utan drar i stället lätt förhastade slutsatser. Om vårt förhållande till Jehova är svagt, då är steget inte långt till ett negativt tänkande och tvivel beträffande sanningen. Somliga kan söka komma ifrån de förpliktelser som sanningen medför på ett sätt som rättfärdigar dem själva. Sedan inger Satan dem illojalitet och förräderi i hjärtat. Snart faller de offer för avfällighet, och Satan gläder sig. — Lukas 22:3—6; Johannes 13:2, 27; 2 Johannes, vers 9—11.

12. a) Till vad har Satan uppmuntrat somliga? b) Hur lurar Satan många att begå omoraliskhet?

¹² Andra får av Satan mod, inte bara till att begå grova synder som gör dem förtjänta av att uteslutas, utan också att tillgripa lögn och bedrägeri i ett försök att lura församlingens äldste. Likt Ananias och Safira tror de att de kan bedra änglarna och den heliga anden. (Apostlagärningarna 5:1—10) Många tusen har på senare år gått i Satans omoraliskhetsfälla. Djävulen vet att människans sexualdrift är stark, och genom sin världsordning betonar, förvränger eller förvanskar han sexualitetens roll. (4 Moseboken 25:1—3) Ogifta kristna kan frestas till att begå otukt eller ägna sig åt andra sexuella missbruk. (Ordspråksboken 7:6—23) Om gifta kristna låter sina sinnen och hjärtan vandra, kan de lätt förfalla till ett förrädiskt uppförande och svika sin maka eller make som de har svurit sin trohet. — 1 Korintierna 6:18; 7:1—5; Hebréerna 13:4.

13. a) Hur skulle TV-tittande kunna forma vårt tänkesätt? b) Hur kan vi stå emot ett sådant inflytande?

¹³ Vi lever i en värld där lögn, bedrägeri och våldsam vrede hör till ordningen för dagen. Satan gör fullt bruk av massmedia för att föra fram denna förnedrade mentalitet. TV-serier eller tvåloperor skildrar hur människor, som ser snygga och trevliga ut, lever i en härva av lögner och bedrar varandra. Om vi låter ett sådant tänkesätt påverka oss, kan vi snart börja ge efter för frestelsen att begå ”mindre” synder, vilka bara är en upptakt till ”större” synder. Satans utstuderade uppslag smyger sig lätt in i vårt tänkesätt. Hur kan vi motstå sådana inflytanden? Genom att följa Paulus’ råd att aldrig ge ”djävulen rum”. Det innebär också att kontrollera vilka vi släpper in i vårt hem genom TV-n. Bör vi inte avsky att hetlevrade och omoraliska människor som är fräcka i munnen gör intrång i och besudlar vårt vardagsrum? — Efesierna 4:23—32.

Hur kan vi stå emot Satan och förbli trogna mot Gud?

14. Vilket tvåfaldigt beslut behövs för att motstå Satan, och vad kräver detta?

¹⁴ Hur kan vi ofullkomliga människor bevara vår ostrafflighet med en sådan mäktig, övermänsklig fiende uppställd mot oss? Nyckeln finner man i Jakobs ord: ”Underordna er därför Gud; men stå emot djävulen, så skall han fly från er.” (Jakob 4:7) Lägg märke till att Jakobs råd är tvåfaldigt. Samtidigt som vi står emot djävulen och hans vilja måste vi underordna oss Guds vilja. Detta innebär att älska Guds vilja och hata Satans. (Romarna 12:9) Därför säger Jakob: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni obeslutsamma.” (Jakob 4:8) Nej, i vårt motstånd mot Satan finns det inte något rum för halvhjärtenhet eller obeslutsamhet. Vi har inte råd att riskera vår ostrafflighet genom att se hur nära demarkationslinjen till ondskan vi kan komma. Vi måste alltigenom ”hata det som är ont”. — Psalm 97:10, NW.

15. Varför måste vi ha ”den fullständiga vapenrustningen från Gud”? Belys detta.

¹⁵ Hur säger Paulus i de enastående råd han ger i Efesierna, kapitel 6, att man kan stå emot Satans ”lömska angrepp”, ”ränker” eller ”taktik”? (Efesierna 6:11; 1981; Åkeson; The Jerusalem Bible) Han ger rådet: ”Ta på er den fullständiga vapenrustningen från Gud.” En romersk soldat kunde inte tillåta sig att vara slapp, när han förberedde sig för strid, och uttrycket ”den fullständiga vapenrustningen” ger inte heller rum för en slapp inställning till kristendomen. Hur skulle det ha gått för soldaten, om han gjorde sig i ordning med hela vapenrustningen utom skölden och hjälmen? Han kunde ha tänkt: ”Det är verkligen en stor sköld, och hjälmen är så tung. De väger så mycket, och jag behöver dem egentligen inte.” Föreställ dig situationen — en romersk soldat rustad till strid, men utan de viktigaste delarna i sin skyddsutrustning. — Efesierna 6:16, 17.

16. a) Hur måste vi följa Jesu exempel, när vi använder vårt ”svärd”? b) Hur kan vi vidmakthålla vår försvarsställning mot Satans ”brinnande projektiler”, och med vilket resultat?

¹⁶ Föreställ dig också en soldat utan sitt svärd. ”Andens svärd” är ett fint försvarsvapen, när det används till att hugga sönder de vapen som Satan för fram mot den kristne. Vårt ”svärd” bör alltid vara redo. Och det kommer det att vara, om vi inte försummar vårt enskilda bibelstudium och familjebibelstudium. Men detta ”svärd, . . . Guds ord”, är i första hand vårt anfallsvapen. Jesus använde det på båda sätten. (Matteus 4:6, 7, 10; 22:41—46) Och det måste vi också göra. Vi måste fortsätta att öka vår uppskattning av sanningen. Vi kan inte bevara vår andlighet bara genom det vi lärde oss under våra allra första månader eller år i sanningen. Om vi inte brydde oss om att förnya vårt sinnes andliga strömkretsar, skulle vår andliga syn bli svag. Vår nitälskan för Jehovas sanna tillbedjan skulle minska. Vi skulle bli andligen svaga. Vi skulle inte längre kunna avvärja angrepp från släktingar, vänner, kamrater och avfällingar, som kan ösa ur sig sitt förakt över vår tro. Men om vi fortsätter att rusta oss själva med ”den fullständiga vapenrustningen från Gud”, kommer han att rädda oss från djävulen och hans ”brinnande projektiler”. — Jesaja 35:3, 4, NW.

17, 18. Mot vilka kämpar vi, och hur kan vi vinna?

¹⁷ Ja, Paulus betonade den fara som låg i den kristna kampen, när han skrev: ”Ty vår kamp är inte mot mänskliga fiender, utan mot kosmiska makter, mot denna mörka världs myndigheter och potentater, mot det ondas övermänskliga styrkor i himlarna.” (Efesierna 6:12, The New English Bible) Hur kan vi ynkliga små människor stå emot och vinna i en sådan ojämn strid? Paulus upprepar sin huvudtanke: ”Ta fördenskull upp den fullständiga vapenrustningen från Gud, för att ni skall kunna stå emot på den onda dagen och stå fasta, sedan ni har utfört allting grundligt.” (Efesierna 6:13) Nyckeluttrycket är: ”Sedan ni har utfört allting grundligt.” Än en gång: Detta lämnar inte något rum för en halvhjärtad eller splittrad kristendom. — 1 Johannes 2:15—17.

¹⁸ Låt oss därför stå fasta i sanningen, älska Jehovas rättfärdighet, predika fridens goda nyheter och med stark tro hålla fast vid den frälsning som Jehova ger genom Kristus Jesus, medan vi litar på Guds ord som vårt stöd. (Efesierna 6:14—17) Kom ihåg att Gud bryr sig om oss och kommer att hjälpa oss att övervinna de prövningar och bekymmer som kommer i vår väg i Satans tingens ordning. Må vi alla lyssna till varningen: ”Bevara er besinning, var på er vakt. Er vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker någon att uppsluka.” Ja, ”stå honom emot, fasta i tron”. — 1 Petrus 5:6—9.

19. a) Vad annat som är viktigt måste vi utnyttja för att kunna stå emot Satan? b) Vad kommer till slut att hända med Satan?

¹⁹ Låt oss inte glömma Paulus’ viktiga tillägg till ”vapenrustningen”, när han säger: ”Medan ni med varje form av bön och ödmjuk anhållan fortsätter att bedja i anden vid varje tillfälle. Och håll er därför vakna med all ihärdighet och med ödmjuk bön för alla de heliga.” (Efesierna 6:18) Vår osynlige fiende är så mäktig att vi behöver ”varje form av bön och ödmjuk anhållan”. Hur äkta och varierande måste därför inte våra böner vara! Vi måste fullständigt förtrösta på Jehova, om vi skall vinna kampen och bevara vår ostrafflighet. Det är endast han som kan ge ”den kraft som är över det normala” och som kommer att göra det möjligt för oss att stå emot vår oförsonlige motståndare. Vilken tröst är det inte att veta att vår store motståndare snart kommer att kastas i avgrunden och sedan till sist förintas för evigt! — 2 Korintierna 4:7; Uppenbarelseboken 20:1—3, 10.

[Fotnoter]