NASA och spionsatelliterna

Sökandet efter vetenskapliga fakta har inte varit det enda motivet till nationernas rymdforskning. En annan stark drivkraft har varit deras önskan att få militärt övertag över en potentiell fiende. Under årens lopp har såväl Förenta staterna som det forna Sovjetunionen använt rymdprogrammen som ett medel att utvidga sin spionageverksamhet. Bruce Murray förklarar i sin bok Journey Into Space: ”Vartenda satellitvarv var från början en arena för rekognoscering och andra militära aktiviteter, en skådeplats för dödligt allvarlig strategisk rivalitet mellan Förenta staterna och Sovjetunionen.”

Joseph J. Trento rapporterar i sin bok Prescription for Disaster: ”År 1971 började CIA och det amerikanska flygvapnet konstruera en serie spionsatelliter med beteckningen Keyhole eller KH. Den 19 december 1976 skickade man i väg den första Keyhole-satelliten.” Dessa satelliter, som var utrustade med avancerad fotografisk utrustning, kunde stanna kvar i sin omloppsbana kring jorden i två år och sända tillbaka information till jorden med hjälp av digitalteknik. Hur effektiva var dessa spionsatelliter? Trento fortsätter: ”Upplösningen [den optiska återgivningen av detaljer] var så överlägsen att nummerplåtarna på parkerade bilar var tydligt läsbara. Satelliterna användes också till att fotografera sovjetiska rymdfarkoster i deras omloppsbanor och strategiska bombplan under flygning.”

5. En satellit som just skall skjutas ut i kretsbana