Betrakta följande paradox: I ett visst industriland känner sig över 90 procent av invånarna antingen mycket lyckliga eller ganska lyckliga. Men av de 10 läkemedel som används mest i det landet ordineras 3 för depressioner. I samma land tycker 91 procent av befolkningen att deras familjeliv är tillfredsställande. Ändå slutar nästan hälften av deras äktenskap i skilsmässa!

En undersökning, som inbegrep människor i 18 länder och som omfattade omkring halva jordens befolkning, visar att en ”pessimistisk framtidssyn verkar råda i en stor del av världen”. Det är alltså uppenbart att många inte lever ett verkligt tillfredsställande liv. Hur är det i ditt fall? Den här broschyren har tagits fram för att hjälpa dig att göra ditt liv verkligt tillfredsställande.

I ETT industriland kan ett hus utrustat med all upptänklig lyx ge ett intryck av hemtrevnad och framgång. Men om du öppnar ytterdörren, kanske du finner en spänd och olycklig stämning. De tonåriga barnen svarar sina föräldrar med ett kort och vresigt ”Ja” eller ”Nej”. Modern längtar efter att få lite av sin mans uppmärksamhet. Och fadern vill mest av allt vara i fred. Parets åldrande föräldrar, som bor på annan ort, längtar efter att få vara tillsammans med familjen, som de inte har träffat på flera månader. Det finns emellertid familjer som har erfarit liknande påfrestningar men som har lyckats lösa sina problem och nu är verkligt lyckliga. Undrar du hur?

² Tänk på en familj i ett utvecklingsland, kanske på andra sidan jorden. Alla sju familjemedlemmarna bor i ett ruckel som när som helst kan falla ihop. De vet inte när de får äta nästa måltid – en sorglig påminnelse om att människan inte har lyckats befria världen från hunger och fattigdom. Ändå är det många familjer på jorden som känner lycka och glädje trots sin fattigdom. Hur är det möjligt?

³ Även i rika länder kan det uppstå ekonomiska problem. En familj i Japan köpte sitt hus under högkonjunkturens glansdagar. De var övertygade om att framtida löneförhöjningar var att vänta och lät därför teckna stora inteckningslån. Men när den ekonomiska bubblan brast, kunde de inte längre betala av lånen och blev tvungna att sälja huset till ett mycket lägre pris än vad de hade köpt det för. Familjen bor inte längre i huset men måste fortfarande betala av på skulden för det. Och som om det inte räckte brottas de med räkningar som är ett resultat av tanklöst användande av kreditkort. Fadern spelar på hästar, och familjen sjunker allt djupare ner i ”skuldträsket”. Många familjer har dock gjort förändringar som har resulterat i lycka. Skulle du vilja veta hur?

⁴ I vilket land du än bor kan mänskliga relationer vara en källa till ständig bedrövelse och göra livet allt annat än tillfredsställande. På arbetet kanske du blir förtalad. Dina talanger kan göra andra avundsjuka, och du kan bli offer för oförtjänt kritik. Någon som du konfronteras med varje dag, och som har en dominerande personlighet, kan irritera dig. Ditt barn som går i skolan kanske råkar ut för mobbning, trakasserier eller blir ignorerat. Om du är ensamstående förälder, vet du att den här situationen sällan är fördelaktig i samband med dina relationer med andra. Alla sådana problem bidrar till den stress som många män och kvinnor känner i dag.

⁵ Följderna av stress kan obemärkt samlas på hög, ända tills sammanbrottet inträffar, utan förvarning. Därför har stress kallats ”den tyste dråparen” och kronisk stress ”ett långsamt verkande gift”. ”Stress och stressrelaterade sjukdomar påverkar i dag arbetare i nästan varje del av världen”, säger professor Robert L. Veninga vid University of Minnesota i USA. Det sägs att stressrelaterade sjukdomar kostar USA 200 miljarder dollar om året. Stress kallas även Amerikas senaste exportvara, och i många av de stora språken finns en motsvarighet till det engelska ordet ”stress”. När du är stressad och inte hinner göra allt som du har planerat, kan du drabbas av skuldkänslor. I en nyligen genomförd undersökning rapporteras det att en genomsnittlig individ tillbringar två timmar om dagen med att ha dåligt samvete. Ändå har somliga lyckats klara av stressen och göra sitt liv framgångsrikt.

⁶ Hur kan du klara av sådana dagliga problem och få ett tillfredsställande liv? En del vänder sig till böcker om självhjälp och till handböcker som har skrivits av specialister. Kan man lita på sådana böcker? Doktor Benjamin Spock, vars bok om barnuppfostran har översatts till 42 språk och spridits i nästan 50 miljoner exemplar, sade en gång att ”oförmågan att vara bestämd är ... det vanligaste problemet hos dagens amerikanska föräldrar”. Han sade vidare att experterna, däribland han själv, hade en stor skuld i detta. Han medger: ”Vi insåg inte förrän det var för sent hur vår ’vi vet allt-inställning’ undergrävde föräldrarnas självkänsla.” Så vi kan med rätta ställa frågan: Vems råd kan vi tryggt följa för att få ett tillfredsställande liv nu och i framtiden?

NÄR du ställs inför ett problem, vart vänder du dig då för att få råd? Du kanske söker upp en förtrolig vän eller en erfaren rådgivare. Att skaffa sig information, till exempel på ett bibliotek, kan vara till hjälp. Eller du kanske vänder dig till ”farmors vishet”, som vissa orientaler uttrycker det, för att dra nytta av mångårig erfarenhet. Vilken metod du än föredrar är det klokt att ta del av kärnfulla visdomsord som ger värdefulla förslag om hur problemet skall lösas. Här är några sunda råd som du kommer att ha nytta av.

² Familjelivet: Många föräldrar är oroade över att behöva uppfostra sina barn i en värld som är full av dålig påverkan. Att fundera över följande råd kan vara till hjälp: ”Öva en pojke i enlighet med vägen för honom; inte ens när han blir gammal kommer han att vika av från den.”¹ I takt med att barnen blir äldre behöver de ”vägen”, en samling värderingar, att rätta sig efter. Allt fler experter har insett hur viktigt det är att ställa upp nyttiga regler för barnen. Vettiga normer från föräldrarna ger barnen en trygghetskänsla. Dessutom: ”Käpp och tillrättavisning ger vishet; men en pojke som tillåts löpa fritt kommer att dra skam över sin mor.”² Ordet ”käpp” syftar på föräldramyndighet som måste utövas kärleksfullt för att barnen inte skall råka in på villovägar. Att utöva sådan myndighet betyder absolut inte att man får misshandla barnet. Föräldrar får rådet: ”Håll inte på med att reta upp era barn, för att de inte skall bli modfällda.”³

³ En god relation mellan man och hustru utgör grunden för en lycklig familj. Vad krävs för en sådan god relation? ”Må ... var och en av er individuellt så älska sin hustru som han älskar sig själv; å andra sidan bör hustrun ha djup respekt för sin man.”⁴ Kärlek och respekt fungerar som smörjmedel i familjemaskineriet. För att det här rådet skall fungera måste man kommunicera, eftersom ”planer omintetgörs där det inte förekommer något förtroligt tal”.⁵ För att främja förtroligt kommunicerande bör vi försöka förstå vår partners känslor, försöka ta reda på hur han eller hon verkligen känner det. Det är klokt att komma ihåg: ”Planerna i en mans [eller kvinnas] hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man [eller en kvinna] med förstånd hämtar ändå upp dem.”⁶

⁴ Många äldre känner sig mycket ensamma på sin ålders höst. De blir försummade av sina barn, även i länder där respekt för föräldrar en gång var något självklart. Men de vuxna barnen gör väl i att begrunda dessa visa ord: ”Ära din far och din mor.”⁷ ”Förakta inte din mor bara därför att hon har blivit gammal.”⁸ ”Den som behandlar sin far illa och som jagar bort sin mor är en son som handlar skamligt och vanhedrande.”⁹ Till åren komna föräldrar behöver å sin sida ha en positiv inställning och bör ta initiativet till att söka ha goda relationer till sina närmaste. ”Den som isolerar sig kommer att söka sin egen själviska längtan; mot all praktisk vishet kommer han att bryta ut.”¹⁰

⁵ Nyttjande av alkohol: Det är sant att ”vin, det gör livet glatt”,¹¹ och att man dricker alkoholhaltiga drycker kan göra att man ”inte mer [kommer] ... ihåg sin egen vedermöda”.¹² Men kom ihåg: ”Vinet är en hånare, rusdryck är vilt larmande, och var och en som irrar omkring därav är ovis.”¹³ Tänk på vad som händer om man dricker för mycket: ”På slutet biter det [vinet] alldeles som en orm, och det avsöndrar gift alldeles som en huggorm. Dina egna ögon kommer att se främmande ting, och ditt eget hjärta kommer att tala förvända ting. ... ’När kommer jag att vakna upp? Jag kommer än en gång att söka mer av det.’”¹⁴ Ett måttligt bruk av alkoholhaltiga drycker kan vara välgörande, men missbruk måste till varje pris undvikas.

⁶ Hantering av pengar: Ibland kan ekonomiska problem undvikas genom en förståndig hantering av tillgångar. Lyssna på det här rådet: ”Visa dig inte vara bland dem som dricker sig druckna av vin, bland dem som frossar på kött. Ty en drinkare och en frossare kommer att råka i fattigdom, och dåsighet kommer att klä en i blott och bart trasor.”¹⁵ Genom att vi undviker sådant som alkohol- och drogmissbruk och vanor som hasardspel kan vi använda våra pengar för att på ett sunt sätt sörja för familjens behov. Ändå lever många över sina tillgångar, vilket slutar med att de får arbeta hårt bara för att kunna betala av sina räkningar. Vissa tar till och med lån för att kunna betala av räntan på ett annat lån. Att komma ihåg följande visdomsord kommer att vara till hjälp: ”Den som jagar efter värdelösa ting kommer att få fattigdom nog.”¹⁶ Vi kan fråga oss själva: Behöver jag verkligen allt det jag vill köpa? Hur många saker hamnar i garderoben efter att ha blivit använda bara några få gånger? En kolumnist skrev: ”Människans verkliga behov är få — hennes begär utan ände.” Lägg märke till de här visa orden: ”Vi har ju inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting. ... Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några ... genomborrat sig själva överallt med många kval.”¹⁷

⁷ Att vara flitig är ett effektivt sätt att lösa ekonomiska problem. ”Gå till myran, du late; se dess vägar och bli vis. ... Sova lite mer, slumra lite mer, ligga lite mer med hopknäppta händer — och din fattigdom skall sannerligen komma alldeles som en stråtrövare.”¹⁸ Noggrann planering och en realistisk budget kan också vara till hjälp: ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det?”¹⁹

⁸ Men hur är det om vi drabbas av fattigdom utan att vi kan rå för det? Ekonomiska omvälvningar gör kanske att vi blir arbetslösa trots att vi är villiga att arbeta hårt. Eller vi kanske bor i ett land där flertalet lever under existensminimum. Vad gör vi då? ”Vishet är till skydd, alldeles som pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv.”²⁰ Tänk också på följande råd: ”Har du betraktat en man som är skicklig i sitt arbete? Inför kungar kommer han att ställa sig.”²¹ Kan vi lära oss färdigheter som kommer att göra det lättare för oss att hitta ett arbete?

⁹ Följande råd kan verka motsägande, men det är mycket effektivt: ”Ta för vana att ge, och man skall ge åt er ... ; för med det mått som ni mäter med skall det mätas åt er i gengäld.”²² Det här syftar inte på att man ger med förväntningen att man skall få något tillbaka. Nej, tanken är att vi skall uppodla en generös anda: ”Den frikostiga själen kommer själv att göras fet, och den som ger andra rikligt att dricka kommer också själv att få rikligt att dricka.”²³ Genom att man i tider av nöd delar med sig av det man har främjar man en givandets anda som man kan ha nytta av längre fram.

¹⁰ Våra relationer till andra: En vis kung konstaterade: ”Jag själv har sett allt det hårda arbetet och all färdighet i arbetet, att det innebär den enes rivalitet mot den andre; också detta är tomhet och ett strävande efter vind.”²⁴ Rivalitet har orsakat många dumdristiga handlingar. Någon ser grannen skaffa sig en 32-tums TV, och genast ger han sig i väg för att köpa en 36-tummare, även om hans TV på 28 tum fungerar ypperligt. Sådan rivalitet är verkligen fåfäng, precis som strävande efter vind — mycket väsen för ingenting. Håller du inte med om det?

¹¹ Vi kan bli sårade av vad andra säger till oss. Men begrunda det här rådet: ”Var inte hastig i din ande till att känna dig kränkt, ty detta att känna sig kränkt är vad som vilar i de enfaldigas famn.”²⁵ Det är sant att det finns tillfällen då man med all rätt kan känna sig kränkt. ”Vredgas”, medger en forntida skribent, ”men synda ändå inte; låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd.”²⁶ Men hur kan man behärska sin vrede? ”En människas insikt bromsar sannerligen hennes vrede, och det är skönhet från hennes sida att gå förbi överträdelse.”²⁷ Insikt är vad som behövs. Vi kan fråga oss själva: Varför gjorde han som han gjorde? Finns det några förmildrande omständigheter? Förutom insikt finns det egenskaper som man kan uppodla för att kunna kontrollera sin vrede. ”Klä er ... i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet. Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan. ... Men, förutom allt detta, klä er i kärleken, eftersom den är ett fullkomligt föreningsband.”²⁸ Ja, kärleken löser många problem när det gäller relationer mellan människor.

¹² Men det finns ”en liten lem” som kan förhindra att fridsamma relationer mellan människor består — tungan. De här orden är verkligen sanna: ”Tungan förmår ingen människa tämja. Oregerlig och skadlig som den är, är den full av dödsbringande gift.”²⁹ Och det här rådet är verkligen värt att tänka på: ”Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede.”³⁰ Men när vi använder tungan, måste vi akta oss för att inte ta till halvsanningar bara för att uppehålla en ytlig fred. ”Låt bara ert ord Ja betyda Ja, ert Nej, Nej; vad som är utöver dessa är nämligen från den onde.”³¹

¹³ Hur kan vi bevara fridsamma relationer till andra? Lägg märke till den här vägledande principen: ”[Att ni] inte med personligt intresse håller ett öga bara på era egna angelägenheter, utan också med personligt intresse på de andras.”³² Att göra så innebär att leva enligt vad många kallar den gyllene regeln: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.”³³

¹⁴ Stress: Hur kan vi bevara en känslomässig balans i den här stressfyllda världen? ”Ett glatt hjärta har god verkan på uppsynen, men på grund av hjärtats smärta kommer en nedslagen ande.”³⁴ Vi kan lätt förlora ”ett glatt hjärta” när vi ser andra göra tvärtemot vad vi anser vara rätt. Men vi gör väl i att komma ihåg dessa ord: ”Bli inte alltför rättfärdig, visa dig inte heller vis till övermått. Varför skulle du vålla dig själv ödeläggelse?”³⁵ Nu kan det dock vara så att vi ständigt drabbas av livets bekymmer. Vad gör vi då? Låt oss komma ihåg: ”Oro i en mans hjärta böjer ner det, men ett gott ord får det att glädja sig.”³⁶ Vi kan begrunda ”ett gott ord”, ett vänligt ord som uppmuntrar oss. Att ha en positiv inställning trots dystra förhållanden kan till och med ha en hälsosam effekt: ”Ett hjärta som fröjdar sig gör gott som botemedel.”³⁷ När vi blir nedstämda för att andra inte verkar bry sig om oss, kan vi försöka praktisera det här: ”Det är lyckligare att ge än att få.”³⁸ Med en positiv inställning kan vi klara av den stress vi möter varje dag.

¹⁵ Tror du att visdomsorden här ovan kan fungera i ditt fall, för en människa på 2000-talet? Du kan faktiskt hitta dem i en mycket gammal bok — Bibeln. Men varför vända sig till Bibeln i stället för till andra källor till vishet? Bland annat därför att Bibelns principer är väl beprövade. Ta till exempel Yasuhiro och Kayoko, som var engagerade i en kvinnorörelse. De gifte sig enbart av den orsaken att Kayoko var gravid. Men på grund av ekonomiska problem och personlighetsmotsättningar skilde de sig snart. Senare började båda, ovetandes om vad den andre gjorde, studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. Båda lade märke till betydande förändringar i den andres liv. Yasuhiro och Kayoko beslutade sig för att gifta om sig. Även om deras liv inte är problemfritt, lever de nu efter Bibelns principer, och båda gör uppoffringar för att lösa problemen. Bland Jehovas vittnen kommer du att se vilka fina resultat det leder till när man tillämpar Bibelns principer i livet. Varför inte besöka ett av deras möten och lära känna människor som försöker leva efter Bibeln?

¹⁶ Råden som har citerats här ovan är bara några exempel på den outtömliga resurs av praktisk vishet som du finner i den här upplysningarnas guldgruva — Bibeln. Det finns skäl till att Jehovas vittnen villigt tillämpar Bibelns principer i sitt liv. Varför inte ta reda på vad som ligger bakom den villigheten och samtidigt lära dig några grundläggande fakta om Bibeln?

BIBELN är en utkristallisering av mänsklighetens civilisation och livserfarenheter, och den är unik”, kan man läsa i en tidskrift utgiven av universitetet Chung Shang i Guangzhou i Kina. Immanuel Kant, en inflytelserik 1700-talsfilosof, uppges ha sagt: ”Bibelns existens som en bok för folket är den största välsignelse som människosläktet någonsin har fått. Varje försök att svärta ner den ... är ett brott mot mänskligheten.” I The Encyclopedia Americana sägs det: ”Bibeln påverkar långt fler människor än enbart judar och kristna. ... Den betraktas nu som en etisk och religiös skatt, vars outtömliga förråd av undervisning ger löfte om att bli ännu mer värdefullt allteftersom hoppet om en världscivilisation ökar.”

² Skulle inte du, oavsett vilken religion du tillhör, vara intresserad av att veta lite mer om en sådan bok? Vid slutet av 1900-talet hade Bibeln, hela boken eller delar av den, översatts till mer än 2.200 språk. De flesta människor kan få tag i ett exemplar på ett språk som de kan läsa och förstå. Man beräknar att det har tryckts fyra miljarder exemplar sedan anordningen med rörliga typer uppfanns.

³ Och nu: Om du har en bibel, var snäll och öppna den och titta på innehållsförteckningen. Du ser namnen på bibelböckerna; det börjar med Första Moseboken och slutar med Uppenbarelseboken. Bibeln är egentligen ett bibliotek med 66 böcker, som skrevs av omkring 40 olika människor. Den första delen består av 39 böcker och kallas av många för Gamla testamentet, men ett mer passande namn är de hebreiska skrifterna, eftersom böckerna huvudsakligen skrevs på hebreiska. Den andra delen består av 27 böcker och kallas av många för Nya testamentet. Det är dock mer korrekt att säga de kristna grekiska skrifterna, eftersom de skrevs på grekiska av kristna skribenter. Det tog mer än 1.600 år, från år 1513 f.v.t. till år 98 v.t., att färdigställa Bibeln. Skribenterna hade aldrig något sammanträde, och några av böckerna skrevs samtidigt men på platser som låg tusentals kilometer från varandra. Ändå har Bibeln ett enda tema och är samstämmig; den motsäger inte sig själv. Vi kan inte låta bli att undra: Hur kunde mer än 40 män som levde under en period på 1.600 år sammanställa en bok som i så hög grad är samstämmig?

⁴ Trots att nedskrivandet av Bibeln fullbordades för mer än 1.900 år sedan fängslar dess innehåll män och kvinnor i dag. Vi tar ett exempel. Slå upp Job 26:7 i din bibel. Tänk på att den här texten skrevs på 1400-talet f.v.t. Texten lyder: ”[Gud] spänner ut norden över det tomma, hänger jorden på ingenting.” Slå nu upp Jesaja 40:22 och kom ihåg att Jesajas bok skrevs på 700-talet f.v.t. Här läser vi: ”Det är En som bor över jordens cirkel — dess invånare är som gräshoppor — Han som spänner ut himlarna alldeles som ett tunt flor, som breder ut dem som ett tält att bo i.” Vad kommer du att tänka på när du läser de här två beskrivningarna? En bild av ett sfäriskt föremål som ”hänger” i rymden. Du har förmodligen sett en sådan bild på de fotografier som man har tagit från rymdfarkoster. Du kanske undrar: Hur kunde män som levde för så länge sedan göra så vetenskapligt korrekta uttalanden?

⁵ Låt oss betrakta en annan fråga med avseende på Bibeln. Är Bibeln historiskt exakt? Vissa tror att Bibeln endast är en samling legender utan historisk grund. Ta till exempel den välkände israelitiske kungen David. Tills helt nyligen var Bibelns omnämnande av honom det enda beviset för hans existens. Även om framstående historiker erkänner honom som en verklig person, försöker vissa skeptiker avfärda honom som en legend som har uppfunnits av judiska propagandister. Vad visar fakta?

⁶ År 1993 fann man bland ruinerna av den forntida israelitiska staden Dan en inskrift som omnämnde ”Davids hus”. Inskriften var en del av ett förstört monument från 800-talet f.v.t., ett minnesmärke över en nations seger över israeliterna. Plötsligt fanns det ett forntida omnämnande av David, ett omnämnande utanför Bibeln! Hade det stor betydelse? Angående det här fyndet sade Israel Finkelstein vid Tel Aviv University: ”Biblisk nihilism kollapsade över en natt, när inskriften som nämnde David upptäcktes.” Professor William F. Albright, en arkeolog som i tiotals år har gjort utgrävningar i Palestina, sade en gång något intressant: ”Upptäckt efter upptäckt har fastslagit riktigheten i oräkneliga detaljer och har gett ökat erkännande åt Bibelns värde som historisk källa.” Återigen kan vi fråga: Hur kan den här forntida boken, till skillnad från epos och legender, vara så historiskt exakt? Men det finns mer.

⁷ Bibeln är också en profetiornas bok. (2 Petrus 1:20, 21) Ordet ”profetia” kanske till en början för tankarna till ouppfyllda förutsägelser, uttalade av självutnämnda profeter. Men lämna fördomarna bakom dig och slå upp kapitel 8 i bibelboken Daniel. Här beskriver Daniel en syn av en strid mellan en bagge med två horn och en luden getabock med ”ett iögonenfallande horn”. Bocken segrar, men dess stora horn bryts sönder. I dess ställe kommer fyra horn upp. Vad betyder den här synen? Daniel berättar vidare: ”Baggen som du såg, den som hade de två hornen, representerar Mediens och Persiens kungar. Och den ludna bocken representerar Greklands kung; och vad beträffar det stora hornet som var mellan dess ögon, representerar det den förste kungen. Och att det bröts sönder, så att det var fyra som till slut stod upp i dess ställe, betyder att det är fyra kungariken från hans nation som kommer att stå upp, men inte med hans kraft.” — Daniel 8:3–22.

⁸ Uppfylldes den här profetian? Daniels bok fullbordades omkring år 536 f.v.t. Den makedoniske kungen Alexander den store, som föddes 180 år senare, år 356 f.v.t., lade det persiska riket under sig. Han var ”det stora hornet” som satt mellan ögonen på ”den ludna bocken”. När Alexander tågade in i Jerusalem före sin seger över Persien, visade judarna, enligt den judiske historikern Josephus, Daniels bok för honom. Han drog slutsatsen att de ord i Daniels profetia som de visade honom syftade på hans eget fälttåg mot Persien. Vad mera är: I läroböcker om världshistoria kan man läsa vad som hände med Alexanders rike efter hans död år 323 f.v.t. Fyra generaler tog till slut över hans rike, och år 301 f.v.t. delade de fyra hornen, som stod upp i ”det stora hornets” ställe, riket i fyra delar. Än en gång har vi goda skäl att fråga oss: Hur kunde en bok så livligt och exakt förutsäga vad som skulle ske omkring 200 år senare?

⁹ Bibeln svarar själv på ovanstående frågor: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig.” (2 Timoteus 3:16) Det grekiska ord som har översatts med ”inspirerad av Gud” betyder ordagrant ”Gud-andad”. De upplysningar vi nu kan läsa i bibelböckerna ”andades” Gud in i omkring 40 skribenters sinnen. De få områden — vetenskap, historia och profetior — som vi har berört leder tydligt fram till en enda slutsats. Den här unika boken, Bibeln, är inte ett resultat av mänsklig vishet, utan är av gudomligt ursprung. Ändå ställer sig många i dag skeptiska till dess författares — Guds — existens. Hur är det i ditt fall?

ÄVEN om ungefär 96 procent av amerikanerna påstår sig tro på Gud, är andelen gudstroende betydligt lägre bland människor i Europa och Asien. Men också i länder där majoriteten inte säger sig tro på en personlig Gud accepterar ganska många tanken på att någon okänd kraft ligger bakom universums tillkomst. Den välkände japanske läraren Yukichi Fukuzawa, vars porträtt finns på 10.000-yensedeln, skrev en gång: ”Det sägs att himlen inte skapar en människa med större eller mindre värde än någon annan människa.” Genom att använda ordet ”himlen” hänvisade Fukuzawa till någon naturens princip som han trodde frambringade människor. Många accepterar, precis som nobelpristagaren Kenichi Fukui, tanken på en sådan abstrakt ”himmel”. Han sade sig tro på en stor grundstruktur i universum som motsvarar ”Gud” i den religiösa terminologin, men han kallade den en ”naturens egenart”.

² Dessa lärda personer trodde att någon evig eller något evigt var upphovet till allt i universum. Varför det? Begrunda följande: Solen är en stjärna så stor att den kan rymma en miljon jordklot, men den är bara en liten prick i Vintergatan. Vintergatan i sin tur är bara en av miljarder galaxer i universum. Vetenskapliga observationer tycks visa att dessa galaxer rör sig bort från varandra med hög hastighet. Universums tillkomst måste ha krävt en ofantlig mängd dynamisk energi. Vem eller vad var källan till sådan energi? ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa ting?” frågas det i Bibeln. ”Det har Han som för ut hären av dem, ja efter antal; dem alla kallar han rentav vid namn. På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem.” (Jesaja 40:25, 26) Den här texten visar att det var någon — källan till ”dynamisk energi” — som skapade universum.

³ Och tänk på livet som finns på jorden. Kan det ha uppstått av sig självt, som evolutionisterna påstår? Biokemisten Michael Behe säger: ”Vetenskapen har gjort mycket stora framsteg när det gäller att förstå hur livets kemiska processer fungerar, men precisionen och komplexiteten i biologiska system på molekylär nivå har gjort att vetenskapsmäns försök att förklara sitt eget ursprung har lamslagits. ... Många forskare har bestämt hävdat att förklaringar redan finns, eller kommer att finnas förr eller senare, men i den seriösa vetenskapliga litteraturen finns inget stöd för sådana påståenden. Vad som är viktigare är att det finns tvingande skäl — grundade på de [biomolekylära] systemens uppbyggnad — att anta att en darwinistisk förklaring av livets mekanismer kommer att visa sig vara för evigt oåtkomlig.”

⁴ Är du verkligen tillfreds med teorin att mänskligt liv uppstod utan påverkan av en intelligens? Låt oss ta exemplet med vad somliga anser vara ”det mest komplexa objektet i universum”, den mänskliga hjärnan, så skall vi se vilka slutsatser vi kan dra. Doktor Richard M. Restak säger: ”Också den mest avancerade neuronnätsdatorns prestanda motsvarar omkring en tiotusendel av en husflugas ... kapacitet.” Den mänskliga hjärnan är vida överlägsen husflugans hjärna. När en människa föds, är hjärnan redan programmerad för inlärning av språk. Den reparerar sig själv, redigerar sina program och förbättrar sin kapacitet. Du håller säkert med om att även en kraftfull superdator, med bara ”en tiotusendel av en husflugas ... kapacitet”, har konstruerats av en intelligent konstruktör. Hur är det då med den mänskliga hjärnan?a

⁵ För omkring 3.000 år sedan, vid en tid då människan inte klart förstod hur fantastiskt hennes kropp var uppbyggd, mediterade en bibelskribent över människokroppens sammansättning och sade: ”Jag kommer att prisa dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord. Dina verk är underbara, som min själ mycket väl vet.” Utan att veta något om DNA-molekyler skrev han: ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok var alla dess delar uppskrivna.” (Psalm 139:14, 16) Vem talade han om? Vem frambringade allt i universum genom ”överflödet på dynamisk energi”?

⁶ Bibelns allra första vers lyder: ”I början skapade Gud himlarna och jorden.” (1 Moseboken 1:1) Han är också Bibelns författare, den som har inspirerat dess innehåll. Han framställer sig själv som en person som vi kan få ha ett meningsfullt förhållande till.

NÄR du vill ha råd, söker du väl upp någon som är pålitlig? Om rådet kommer från någon du litar på, är du säkert mer benägen att följa det, oavsett om du får omedelbara fördelar av det eller inte. Om du skall få verklig nytta av Bibelns praktiska råd, måste du bli bekant med dess författare. Då kan du till och med betraktas som hans ”vän”! — Jesaja 41:8.

² Om du vill vara vän med någon, vill du naturligtvis veta vad personen i fråga heter. Har Bibelns Gud ett namn? Han förklarar: ”Jag är Jehova. Detta är mitt namn; och åt ingen annan kommer jag att ge min egen härlighet, inte heller min lovprisning åt huggna bilder.” (Jesaja 42:8) Hans namn är ”Jehova”, som på hebreiska skrivs יהוה (läses från höger till vänster). Det namnet förekommer nästan 7.000 gånger i de hebreiska skrifterna i Bibeln. Innebörden i detta namn är ”Han förorsakar (eller: föranleder) att bli”. Det betyder alltså att Jehova själv gör vad som krävs eller ser till att hans skapelse gör vad som krävs för att hans uppsåt skall bli verklighet. Och på hebreiska står hans namn i en grammatisk form som betecknar en pågående eller fortskridande handling. Vad betyder det? Det betyder att Jehova i forna tider har gjort och än i dag gör det som krävs för att hans uppsåt skall förverkligas. Han är en levande Gud, inte en opersonlig kraft!

³ Jehova blev Skaparen. (1 Moseboken 1:1) Han är ”den levande Guden, som har gjort himlen och jorden och havet och allting i dem”. (Apostlagärningarna 14:15) Jehova skapade allting, däribland de första människorna, Adam och Eva. Därför är Gud ”livets källa”. (Psalm 36:9) Han blev också Uppehållaren av livet. Så han har ”inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet”. (Apostlagärningarna 14:17) I Afrika och i Asien dyrkar många människor sina förfäder för att dessa har gett dem livet. Borde de inte känna ännu större tacksamhetsskuld till Skaparen och Uppehållaren av livet, han som skapade det första människoparet och gav dem fortplantningsförmågan? När vi begrundar detta, kan det få oss att vilja utropa: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.

⁴ Genom Bibeln kan du lära känna din Skapare, Jehova, och förstå vad slags Gud han är. Den uppenbarar att ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:16; 2 Moseboken 34:6, 7) När du läser Bibeln, från Första Moseboken till Uppenbarelseboken, kommer du att finna många berättelser som visar att han verkligen är en kärleksfull Gud. Varför inte göra det till en vana att läsa Guds ord varje dag för att på så sätt lära känna din Skapare? Studera Bibeln noggrant tillsammans med dem som är väl förtrogna med dess innehåll. (Apostlagärningarna 8:26–35) Om du gör det, kommer du att upptäcka att han även är en rättvisans Gud som inte kommer att tillåta att ondskan finns kvar hur länge som helst. (5 Moseboken 32:4) Det är svårt för människor att ha balans mellan kärlek och rättvisa, men Jehova kan i sin vishet ha denna balans i fullkomlig grad. (Romarna 11:33; 16:27) Som Gud den Allsmäktige är han fullt kapabel att göra vad han önskar för att hans uppsåt skall förverkligas. (1 Moseboken 17:1) Försök tillämpa Bibelns visa råd, och du kommer att uppskatta din Skapare än mer när du inser att hans råd alltid är till vår nytta.

⁵ Det finns ytterligare ett sätt att närma sig Gud. Det är genom bön. Jehova ”hör bön”. (Psalm 65:2) Han kan ”göra mer än övernog utöver allt vad vi ber om eller föreställer oss”. (Efesierna 3:20) Men vad skulle du tycka om en ”vän” som kommer till dig endast när han vill be om en tjänst? Du skulle förmodligen inte ha alltför höga tankar om honom. Därför vill du säkert inte använda bönens privilegium bara för att be Gud om det du behöver, utan även för att tacka och lovprisa honom. — Filipperna 4:6, 7; 1 Thessalonikerna 5:17, 18.

VAD kommer det att betyda för dig att du lär känna Jehova? Det kommer till exempel att betyda att du får svar på en fråga som miljarder människor grubblar över: Varför finns jag till? Kanske har du funderat på det någon gång. En vis kung som hade rikedomar ”större ... än alla andra kungar” på sin tid undersökte frågan om meningen med livet. (2 Krönikeboken 9:22; Predikaren 2:1–13) Den här kungen, Salomo, hade stor makt, väldiga rikedomar och ojämförlig vishet till sitt förfogande. Vad kom han fram till? ”Slutet på saken, när allt har blivit hört, är: Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” (Predikaren 12:13) Eftersom Salomos erfarenhet var större än flertalet människors erfarenhet, är hans slutsats åtminstone värd att begrunda. — Predikaren 2:12.

² Den fruktan för Gud som Salomo talade om är inte en sjuklig fruktan för en okänd andemakt. Det är snarare en hälsosam fruktan att misshaga någon som man älskar innerligt. Om du verkligen älskar en person, vill du säkert vara den personen till lags vid alla tider och tillfällen och undvika att göra något som kan såra denne. I takt med att du börjar älska Jehova kommer du att känna likadant för honom.

³ Genom att läsa Bibeln kan du lära dig vad som behagar respektive misshagar Skaparen liksom vad hans syfte med att skapa jorden var. Förutom att Bibeln beskriver Jehova som ”jordens Formare och den som har gjort den”, kallar den honom också ”den som fast grundade den, som inte skapade den rätt och slätt för ingenting, som formade den, ja till att bebos”. (Jesaja 45:18) Jehova beredde jorden för att människor skulle befolka den och ta hand om den och alla dess skapelser. (1 Moseboken 1:28) Men var det enbart därför som Jehova skapade människan — för att hon skulle ta hand om jorden?

⁴ Nej, det fanns ett högre syfte. Den första människan, Adam, hade ett gott förhållande till Jehova. Adam kunde kommunicera direkt med Skaparen. Han kunde både lyssna på vad Gud sade till honom och uttrycka för Gud vad han själv tyckte. (1 Moseboken 1:28–30; 3:8–13, 16–19; Apostlagärningarna 17:26–28) Adam och hans hustru, Eva, hade därför en fantastisk möjlighet att få lära känna Jehova bättre och få utveckla ett djupare förhållande till honom. Om de hade lärt känna Jehova och efterliknat honom, skulle deras liv ha blivit tillfredsställande, eftersom han är ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Jehova, som är en Gud ”som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem”, satte den första människan i ett paradis som kallades Edens trädgård och gav henne utsikten att få leva för evigt. — 1 Timoteus 6:17; 1 Moseboken 2:8, 9, 16, 17.

⁵ För evigt? Du kanske avfärdar tanken på evigt liv som absurd, men är den det? Vetenskapsmän tror sig nu veta varför cellerna åldras. Bitar av genetiskt material som kallas telomerer, ytterändarna hos kromosomer, kortas av varje gång en cell delar sig. Efter mellan 50 och 100 celldelningar är telomererna utslitna, och i det stadiet upphör de flesta celler att dela sig. Nya vetenskapliga rön visar emellertid att människans celler kan fortsätta att dela sig i all oändlighet med hjälp av enzymet telomeras. Även om denna upptäckt inte är detsamma som att Jehova gör evigt liv möjligt med hjälp av det här speciella enzymet, är i alla fall en sak tydlig: Tanken på evigt liv är inte absurd!

⁶ Ja, skildringen i Bibeln som visar att det första människoparet skapades för att leva för evigt är trovärdig. Människornas förhållande till Jehova skulle fördjupas i all framtid. De skulle bygga upp ett starkt band till sin himmelske Fader, de skulle vara fullt medvetna om hans uppsåt med människorna på jorden, och de skulle leva i enlighet med det. Deras liv skulle inte vara slitsamt. Adam och Eva hade den underbara framtidsutsikten att få fylla jorden med glada, fullkomliga avkomlingar. De skulle ha haft meningsfulla och viktiga uppgifter att utföra i all evighet. Vilket tillfredsställande liv! — 1 Moseboken 1:28.

VARFÖR misslyckas så många med att finna någon verklig mening med sitt liv? ”Människan, av kvinna född, är kortlivad och mättad av oro och upphetsning. Lik ett blomster har hon kommit fram och blir avskuren, och hon flyr bort som skuggan och blir inte bestående.” (Job 14:1, 2) Det första människoparet i paradiset fick vara med om något som förmörkade mänsklighetens ljusa framtidsutsikt.

² För att människan skall vara verkligt lycklig måste hon ha ett gott förhållande till Gud — ett frivilligt sådant, inte ett påtvingat. (5 Moseboken 30:15–20; Josua 24:15) Jehova vill att man lyder och tillber honom av kärlek, att det kommer från hjärtat. (5 Moseboken 6:5) Därför gjorde Jehova ett förbehåll i Edens trädgård som gav den första människan möjlighet att bevisa sin uppriktiga lojalitet. ”Av varje träd i trädgården får du äta dig mätt”, sade Gud till Adam, ”men vad beträffar trädet för kunskapen om gott och ont, skall du inte äta av det, för på den dag du äter av det kommer du med visshet att dö.” (1 Moseboken 2:16, 17) Det var inget svårt prov. Jehova förbjöd Adam att äta av frukten på ett enda av trädgårdens alla träd. Det trädet symboliserade den allvise Skaparens rätt att avgöra vad som är gott och vad som är ont. Adam förmedlade denna gudagivna befallning till sin hustru, som Jehova hade gett ”som ett komplement till honom”. (1 Moseboken 2:18) De var båda tillfreds med den här anordningen — att leva under Guds styre — och uppskattade att få underordna sig hans vilja och därigenom visa sin kärlek till sin Skapare och Livgivare.

³ Men så vid ett tillfälle talade en orm till Eva och frågade: ”Skulle Gud verkligen ha sagt att ni inte får äta av varje träd i trädgården?” Eva svarade och sade att det var endast av ”det träd, som [var] ... mitt i trädgården”, som de inte fick äta, trädet för kunskapen om gott och ont, för att de inte skulle dö. — 1 Moseboken 3:1–3.

⁴ Vad var det här för en orm? Uppenbarelseboken i Bibeln identifierar ”den ursprunglige ormen” som ”han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9) Skapade Gud Satan, Djävulen? Nej, Jehovas verk är fullkomligt och gott. (5 Moseboken 32:4) Denna andevarelse gjorde sig själv både till Djävul, som betyder ”baktalare”, och till Satan, som betyder ”motståndare”. Han drogs och lockades ”av sitt eget begär”, begäret att ha Guds ställning, och han började göra uppror mot Skaparen. — Jakob 1:14.

⁵ Satan, Djävulen, sade vidare till Eva: ”Ni kommer med visshet inte att dö. För Gud vet att just på den dag då ni äter av det kommer era ögon helt visst att öppnas och kommer ni helt visst att vara som Gud, vetande vad som är gott och ont.” (1 Moseboken 3:4, 5) Satan framställde det som något lockande att äta av trädet för kunskapen om gott och ont. I själva verket menade han: Gud undanhåller er något gott. Ät av trädet, så kommer ni att bli lika Gud, och ni kommer själva att kunna avgöra vad som är gott och vad som är ont. I dag använder Satan fortfarande det här resonemanget för att hindra många från att tjäna Gud. Gör det du själv vill, säger han. Strunta i vad du är skyldig honom som gav dig livet. — Uppenbarelseboken 4:11.

⁶ Frukten på trädet blev plötsligt något att längta efter, något oemotståndligt! Eva tog av frukten, åt av den och gav sedan något åt sin man. Trots att Adam var fullt medveten om följderna, lyssnade han till sin hustrus röst och åt av frukten. Vad hände? Över kvinnan avkunnade Jehova följande dom: ”Jag kommer i hög grad att öka ditt havandeskaps smärtfyllda möda; under födslovåndor kommer du att föda barn, och din åtrå kommer att stå till din man, och han kommer att härska över dig.” Och vilken dom fick mannen? ”Marken [är] förbannad för din skull. Under smärtfylld möda kommer du att äta dess produkter alla dina livsdagar. Och törnen och tistlar kommer den att frambringa åt dig, och du skall äta fältets växtlighet. I ditt anletes svett kommer du att äta ditt bröd tills du vänder åter till marken, för av den blev du tagen. För stoft är du, och till stoft kommer du att vända åter.” Nu fick Adam och Eva försöka uppnå lycka och tillfredsställelse på egen hand. Skulle människornas ansträngningar att få ett tillfredsställande liv utan att bry sig om Guds uppsåt lyckas? Det givande arbetet med att ta vård om det trädgårdslika paradiset och utvidga det över hela jorden ersattes med slit och släp i det enda syftet att kunna förbli vid liv, och man gjorde ingenting till ära för sin Skapare. — 1 Moseboken 3:6–19.

⁷ Den dag det första människoparet åt av trädet för kunskapen om gott och ont dog de i Guds ögon, och deras kroppar började brytas ner för att med tiden dö. Vad hände med dem när de slutligen dog? Bibeln upplyser oss om de dödas tillstånd. ”De levande är medvetna om att de kommer att dö; men vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls, inte heller har de längre någon lön, ty minnet av dem är glömt.” (Predikaren 9:5; Psalm 146:4) Det finns inte något sådant som en ”själ” som lever vidare efter döden. Straffet för synd är död, inte evig plåga i ett brinnande helvete. Döden leder inte heller till evig lycksalighet i himlen.a

⁸ Precis som kakor som bakas i en deformerad kakform alltid blir deformerade, kunde de nu ofullkomliga människorna bara få ofullkomliga barn. Bibeln förklarar det hela: ”Alldeles som synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden på så sätt spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Därför är vi alla födda i synd, lagda under fruktlösheten. Livet blev för Adams avkomlingar ett frustrerande slitgöra. Men finns det en lösning?

ÄVEN om mänskligheten hamnade i en meningslös livssituation på grund av sitt uppror mot Guds styre, lämnade inte Gud människosläktet utan hopp. Bibeln förklarar: ”Skapelsen blev ju lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” (Romarna 8:20, 21) Ja, Gud gav det första människoparets avkomma ett hopp. Det var det säkra hoppet att mänskligheten skulle befrias från nedärvd synd och död. Människorna skulle återigen kunna få ett nära förhållande till Jehova Gud. Hur då?

² När Adam och Eva syndade, berövade de sina avkomlingar utsikten att för evigt få njuta av ett tillfredsställande liv på jorden. I utbyte mot friheten att själva få avgöra vad som är rätt och vad som är fel sålde de sin framtida familj till slaveri under synd och död. Deras avkomlingar, som föddes in i den familjen, kan liknas vid slavar som hålls fångna på en avlägsen ö, där grymma härskare regerar som kungar. Tillsammans har synd och död verkligen härskat som kungar över mänskligheten. (Romarna 5:14, 21) Det verkar inte finnas någon som kan befria människorna. Allt på grund av att deras anfader sålde dem till slaveri! Men en välvillig man skickar sin son med de medel som behövs för att friköpa alla slavar. — Psalm 51:5; 146:4; Romarna 8:2.

³ I den här liknelsen representerar mannen som friköpte slavarna Jehova Gud. Sonen som har med sig lösesumman som skall ge slavarna frihet är Jesus Kristus. Han hade en föremänsklig tillvaro som Guds enfödde Son. (Johannes 3:16) Han var Jehovas första skapelse; alla andra skapelser i universum kom till genom honom. (Kolosserna 1:15, 16) Jehova överförde på ett mirakulöst sätt sin andlige Sons liv till en jungfrus moderliv. Därigenom kunde barnet födas som en fullkomlig människa, vilket var det som behövdes för att den gudomliga rättvisans krav skulle uppfyllas. — Lukas 1:26–31, 34, 35.

⁴ När Jesus var omkring 30 år, döptes han i floden Jordan. Vid sitt dop smordes han med helig ande, eller Guds verksamma kraft. Därigenom blev han Kristus, som betyder ”den Smorde”. (Lukas 3:21, 22) Jesu tjänst på jorden varade i tre och ett halvt år. Under dessa år undervisade han sina efterföljare om ”Guds kungarike”, den himmelska regering under vilken mänskligheten skall återfå ett fridsamt förhållande till Jehova Gud. (Lukas 4:43; Matteus 4:17) Jesus visste hur människor kan bli lyckliga, och han gav sina efterföljare särskilda anvisningar om hur man uppnår lycka. Varför inte öppna din bibel och slå upp Matteus, kapitel 5–7, och ta del av den undervisning han gav i sin bergspredikan?

⁵ Till skillnad från Adam var Jesus lydig mot Gud på alla sätt. ”Han begick ingen synd.” (1 Petrus 2:22; Hebréerna 7:26) Han hade faktiskt rätt att leva på jorden för evigt, men han gav ut sin själ för att betala tillbaka till Gud vad Adam förlorat. På tortyrpålen offrade han sitt fullkomliga mänskliga liv. (Johannes 10:17; 19:17, 18, 28–30; Romarna 5:19, 21; Filipperna 2:8) Därigenom betalade Jesus lösesumman, det pris som krävdes för att köpa tillbaka mänskligheten från slaveriet under synd och död. (Matteus 20:28) Tänk dig att du arbetade hårt under usla förhållanden, att du bokstavligt talat var slav. Skulle du inte känna djup tacksamhet mot den som gjorde att du blev fri från slaveriet och mot den som frivilligt offrade sitt liv för att rädda dig? Genom lösenanordningen blev det möjligt för dig att få återvända till Guds universella familj och få leva ett verkligt tillfredsställande liv, fritt från slaveriet under synd och död. — 2 Korinthierna 5:14, 15.

⁶ Att du känner till och uppskattar denna oförtjänta omtanke från Jehova ger dig ännu starkare skäl att tillämpa Bibelns visdomsord i ditt eget liv. Ta till exempel en av de principer som är allra svårast att efterleva — att förlåta någon som har sårat oss. Kommer du ihåg orden i Kolosserna, kapitel 3, verserna 12–14, som vi behandlade i lektion 2? Dessa verser uppmuntrade dig att förlåta andra, även om du skulle ha orsak till klagomål mot dem. En av verserna förklarar varför: ”Såsom Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra.” När du verkligen uppskattar vad Jehova och Jesus Kristus har gjort för mänskligheten, kommer du att vilja förlåta andra även om de har sårat dig djupt, särskilt om de ångrar sig och ber om ursäkt.

ABRAHAM, en man i den bibliska historien som är känd för sin tro, lämnade ett tryggt liv i den blomstrande staden Ur. Efter att ha uppehållit sig en tid i Haran levde han resten av sitt liv som nomad och hade ingen fast bostad, utan bodde i tält. (1 Moseboken 12:1–3; Apostlagärningarna 7:2–7; Hebréerna 11:8–10) Ändå säger skildringen: ”Sedan utandades Abraham och dog i en god ålder, gammal och mätt av dagar.” (1 Moseboken 25:8) Vad gjorde hans liv så tillfredsställande? Han var inte bara en gammal man som kände sig tillfreds på sin dödsbädd på grund av det han hade uträttat under sin livstid. Abraham kallades senare ”Jehovas vän” för att han hade visat en så enastående tro på Gud. (Jakob 2:23; Jesaja 41:8) Det var det meningsfulla förhållande som Abraham hade uppodlat till sin Skapare som gjorde hans liv tillfredsställande.

² Precis som Abraham levde ett meningsfullt och tillfredsställande liv för omkring 4.000 år sedan, kan du göra det i dag, om du uppodlar vänskap med Gud. Det låter kanske otroligt att man kan vara vän med universums Skapare, men det är möjligt. Hur då? Du måste lära känna honom och älska honom. (1 Korinthierna 8:3; Galaterna 4:9) Ett sådant förhållande till din Skapare kan göra livet rikt och tillfredsställande.

³ För dem som är villiga att erkänna Jesu Kristi lösenoffer har Jehova tagit fram riktlinjer för hur man lever ett lyckligt liv. (Jesaja 48:17) Kom ihåg: Adam gjorde uppror mot Gud genom att själv avgöra vad som var gott och vad som var ont. Även om Jehova genom sin Sons lösenoffer återköpte den mänskliga familjen och gav dem möjlighet att bli fria från slaveriet under synd och död, måste varje individ erkänna lösenanordningen och upphöra med att sätta upp egna normer för vad som är rätt och fel. Vi måste underordna oss de lagar och principer som Gud har ställt upp för dem som erkänner Jesu lösenoffer.

⁴ I takt med att du fortsätter att studera Bibeln och tillämpa dess principer kommer du utan tvivel att uppskatta värdet av Guds normer när det gäller gott och ont. (Psalm 19:7–9) Du kommer att vilja säga till Gud precis som Jehovas profet Mose sade: ”Nu, ber jag dig, om jag har funnit ynnest för dina ögon, gör då så att jag lär känna dina vägar, det ber jag dig, för att jag må känna dig.” (2 Moseboken 33:13; Psalm 25:4) I Bibeln finns principer som hjälper dig att klara av de problem som är typiska för dessa ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1) Din uppskattning kommer att öka, och det leder till att du lär känna Jehova bättre och att du stärker ditt vänskapsförhållande till honom.

⁵ Abraham dog ”gammal och mätt av dagar”, men så länge människan dör är livet ändå för kort. Vi har alla, hur gamla vi än blir, en medfödd önskan att leva. Det beror på att Gud har ”lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk, som Gud har gjort”. (Predikaren 3:11, 1917) Inte ens om vi får leva för evigt kommer vi att kunna fatta Jehovas skaparverk till fullo. Det finns ingen ände på vad vi kan se, studera och njuta av bland Jehovas underbara verk! — Psalm 19:1–4; 104:24; 139:14.

⁶ Det låter kanske inte så lockande med evigt liv, om världen skulle vara fylld med sådana problem som vi ser i dag. Det är emellertid inget vi behöver oroa oss för. Bibeln lovar: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13) Uttrycket ”nya himlar” syftar på den nya himmelska regeringen — Guds kungarike — som kommer att styra över hela jorden. Uttrycket ”en ny jord” syftar på ett nytt mänskligt samhälle som består av de lydiga människor som underordnar sig det kungarikets styre. Jehova kommer att göra detta till en verklighet genom att snart vidta åtgärder mot dem som ”fördärvar jorden”. — Uppenbarelseboken 11:18; 2 Petrus 3:10.

⁷ Hur snart? Som delar av ”tecknet ... på avslutningen på tingens ordning” inbegrep Jesus Kristus krig mellan nationer, ”hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra”, ”farsoter” och ”den tilltagande laglösheten”. (Matteus 24:3–13; Lukas 21:10, 11; 2 Timoteus 3:1–5) Han profeterade sedan: ”När ni ser dessa ting inträffa, [vet ni] att Guds kungarike är nära.” (Lukas 21:31) Den tid då Jehova skall förgöra de onda närmar sig verkligen snabbt.a

⁸ Efter ”Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, då Jehova skall rensa jorden från all ondska, kommer den att förvandlas till ett paradis. (Uppenbarelseboken 16:14, 16; Jesaja 51:3) Då är det ”de rättfärdiga som kommer att besitta jorden, och de kommer att bo för evigt på den”. (Psalm 37:29) Men hur blir det med alla som har dött före Jehovas dag? ”Förundra er inte över detta”, sade Jesus, ”därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut, de som har gjort goda ting till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse.” (Johannes 5:28, 29) Jehova, som vårdar sig om varje människa, vill återföra de döda till livet. Vetenskapsmän försöker kanske klona människor med hjälp av genteknik, men Skaparen behöver inte ta till en sådan metod. Han kan minnas alla detaljer hos varje återlösningsbar människa, och han kan återföra dessa till livet. Ja, du har utsikten att i ett paradis på jorden få träffa dina nära och kära som har somnat in i döden!

⁹ Hur kommer livet i paradiset att vara? Jorden kommer att vara full av lyckliga män och kvinnor som unisont prisar Skaparen. ”Ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24; 54:13) Ingen kommer att utsättas för ohälsosam stress eller utveckla känslomässiga och psykiska sjukdomar. Alla kommer att ha gott om mat, och alla kommer att finna glädje i meningsfulla arbeten som harmonierar med Guds uppsåt. (Psalm 72:16; Jesaja 65:23) Människan kommer att ha frid med djuren, frid med sina medmänniskor och, framför allt, ”frid med Gud”. — Romarna 5:1; Psalm 37:11; 72:7; Jesaja 11:6–9.

¹⁰ Vad måste du göra för att få vara med i det paradiset och få njuta av ett verkligt tillfredsställande liv? Jesus Kristus sade: ”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” (Johannes 17:3) Så fortsätt att inhämta kunskap om Jehova och Jesus Kristus, så att du lär dig vad Gud kräver av dig. Då kommer du att kunna behaga Jehova Gud, och det kommer att leda till att du får ett verkligt tillfredsställande liv.