Vetenskapen har sina begränsningar

Den senaste tiden har det getts ut en strid ström av böcker med nyateistiska tankar och idéer. Dessa böcker har väckt stor uppmärksamhet och skapat många debatter och diskussioner. David Eagleman, som nämndes i den förra artikeln, skriver angående detta: ”Vissa läsare lägger ifrån sig de här böckerna med intrycket att forskarna har hela bilden klar för sig.” Han tillägger: ”Men god vetenskap är alltid vidsynt, och vetenskapshistorien är full av överraskande upptäckter.”

Under årens lopp har begåvade vetenskapsmän gjort oväntade genombrott i jakten på att lösa universums mysterier. Men en del av dem har även gjort rejäla snedtramp på vägen. Isaac Newton var en av de främsta vetenskapsmännen på sin tid. Han visade hur gravitationskraften håller samman planeter, stjärnor och galaxer till ett universum. Han uppfann differentialkalkylen, en matematisk teknik som används inom datavetenskap, rymdteknik och kärnfysik. Men han förespråkade också alkemi, en pseudovetenskap där man med hjälp av astrologi och magi försökte omvandla bly och andra metaller till guld.

Mer än 1 500 år före Newton utforskade den grekiske astronomen Ptolemaios himlen med blotta ögat. Han följde planeternas bana över natthimlen och var en skicklig kartritare. Men han trodde att allt kretsade kring jorden. Astrofysikern Carl Sagan skriver om Ptolemaios: ”Hans uppfattning att universum kretsar kring jorden var dominerande i mer än 1 500 år, vilket är en påminnelse om att ett skarpt intellekt inte är en garanti mot slutsatser som är helt uppåt väggarna.”

Dagens forskare möter liknande utmaningar. Kommer de någonsin att förstå universum helt och hållet? Det är sant att det har gjorts många framsteg som vi haft nytta av, men det är samtidigt viktigt att vara medveten om vetenskapens begränsningar. Fysikern Paul Davies skriver: ”Sökandet efter ett slutet logiskt schema som ger en fullständig och självkonsistent förklaring till allting är dömt att misslyckas.” Dessa ord slår fast en obestridlig sanning: Människan kan inte förstå universum till hundra procent. Så när det påstås att vetenskapen med tiden kommer att kunna förklara allt som existerar, är det förståndigt att ta sådana påståenden med en nypa salt.