Kom universum till av sig självt, eller blev det skapat?

MÅNGA vetenskapsmän ogillar tanken att universum skapades av en intelligent Skapare. De funderar på om det på något sätt kom till bara av sig självt. Men ingen har kunnat förklara hur detta skulle ha gått till.

I själva verket är det så som man kunde läsa i tidskriften Scientific American, i numret för januari 1999: ”Big Bang-teorin förklarar inte universums födelse.” Det hette vidare: ”Det behövs ännu en teori som beskriver tiden före Big Bang, en teori som förklarar själva universums skapelse.”

Men tycker du att det verkar förnuftigt att universum på något sätt bara skapade sig självt? Fysikern Charles H. Townes säger: ”Det är sant att fysiker hoppas kunna se bortom ’Big Bang’ och kanske förklara vårt universums ursprung som, till exempel, ett slags fluktuation. Men sedan då, från vad är detta en fluktuation, och hur började den? Enligt min mening tycks frågan om ursprunget förbli obesvarad så länge vi undersöker den enbart ur vetenskaplig synvinkel.”

Det är numera allmänt erkänt att universum en gång i tiden inte existerade och att det på ett eller annat sätt uppstod. Kan det vi känner till om universums lagar hjälpa oss att förstå hur detta kunde ha gått till?

”Två sidor av samma mynt”

Ovanstående har sagts om energi och materia. ”Materia är helt enkelt en form av energi”, konstaterar Scientific American. Detta förhållande mellan materia och energi uttrycktes genom Einsteins berömda formel E=mc² (energin är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat). Den här ekvationen visar att en liten massa, en liten mängd materia, innehåller ofattbara mängder energi. ”Det förklarar”, konstaterar universitetsprofessor Timothy Ferris, ”varför en bomb i en apelsins storlek kan ödelägga en hel stad.”

Men energi kan också omvandlas till materia, enligt Einsteins teori. Uppkomsten av det materiella universum måste således ha inneburit vad en kosmolog kallade ”den oerhördaste omvandling av materia och energi, som vi hittills haft privilegiet att få en glimt av”.

Men varifrån kom då den materia och den energi som behövdes för en sådan ”omvandling”? Forskarna har inget tillfredsställande svar. Intressant nog säger Bibeln om Gud: ”På grund av överflödet på dynamisk energi, också därför att han är väldig i kraft, saknas inte en enda av dem [himlakropparna].” (Jesaja 40:26) Oavsett hur Gud skapade universum, så har han helt klart den energi och den kraft som krävs.

Ger de vetenskapliga bevisen en grund för att tro att en överlägsen intelligens skapade vårt universum? Att vi betraktar hur universum fick sin början hjälper oss att få svar.

En välordnad början

Tänk på följande: Den okontrollerade omvandlingen av materia till energi som sker vid en atombombsexplosion orsakar kaos, något man kunde se i Japan, när hela Hiroshima och stora delar av Nagasaki förstördes av sådana bomber 1945. Men universum är långt ifrån kaotiskt; det är i stället harmoniskt och vackert! Tänk också på vår fantastiska jord med dess häpnadsväckande mångfald av liv. Helt klart är att detta inte skulle ha kunnat komma till utan någon intelligent vägledning och kontroll!

Tidskriften Newsweek för 9 november 1998 skrev om de upptäckter som gjorts när det gäller universums skapelse och vilka slutsatser man kunde dra. Där sades det att fakta ”visar att materia och rörelse uppstod, som Första Moseboken [i Bibeln] beskriver det, ex nihilo, ur ingenting, i en enorm explosion av ljus och energi”. Lägg märke till varför Newsweek jämförde universums födelse med Bibelns skildring av denna händelse.

”De krafter som frigjordes var — är — anmärkningsvärt (mirakulöst?) väl avvägda: Om Big Bang hade haft bara lite mindre styrka, skulle universums expansion varit långsammare, och det skulle på kort tid (några miljoner år, eller några minuter — i alla fall kort tid) ha sjunkit ihop. Hade explosionen haft bara lite större kraft, kanske universum skulle ha upplösts i en så tunn soppa att inga stjärnor skulle ha kunnat bildas. Oddsen mot oss var — för att använda ett passande ord — astronomiska. Förhållandet mellan materia-energi och rymdvolymen vid Big Bang måste ha stämt med en tusenbiljondels procents exakthet.”

Newsweek antyder att det måste ha funnits någon som har ”finjusterat” universum: ”Om förhållandet (se ovan: felmarginalen på en tusenbiljondels procent) skulle ändras bara lite grann, ... skulle detta leda, inte bara till disharmoni, utan till evig entropi (ett oordnat tillstånd) och is. Så vad — eller vem — gjorde denna betydelsefulla ’finjustering’?”

Astrofysikern Alan Lightman erkänner att forskarna ”anser det vara ett mysterium att universum skapades med en så stor ordning”. Han säger också att ”en framgångsrik kosmologisk teori till slut bör förklara detta entropiproblem” — varför universum inte har blivit kaotiskt.

Varför de inte vill tro

Håller du inte med om att en ”stor ordning” vittnar om en organisatör? De flesta tycker det. Men de som kallar sig ateister är inte beredda att godta detta. Varför inte? Det har med tro att göra! Som professor Ferris uttrycker det: ”Ateism är, om vi skall vara ärliga, en trosuppfattning lik vilken annan som helst.” Och det vore bättre, säger han, ”om vi lämnade Gud utanför kosmologin helt och hållet”.

Detta är vad många gör — men det skapar problem för dem. George Greenstein, professor i astronomi, konstaterade efter att ha nämnt många olika saker som kan betraktas som bevis för formgivning i universum: ”Jag blev övertygad om att sådana ’sammanträffanden’ knappast kan ha uppstått av en slump.” Likväl säger Greenstein: ”Gud är inte någon förklaring.” Vissa forskare väljer således att hålla fast vid sin traditionella vetenskapliga ”tro” på bekostnad av ett sunt resonemang.

Den berömde fysikern Fred Hoyle kom dock så småningom att svikta i sin ”tro”. På 1980-talet erkände han: ”Om man med sitt sunda förnuft tolkar fakta, förstår man att det finns en överlägsen intelligens som har sysslat med såväl fysik och kemi som biologi och att det inte finns några blinda krafter i naturen att tala om. De siffror som man räknar med är för mig så överväldigande att det nästan är omöjligt att dra någon annan slutsats än att det finns en överlägsen intelligens.”

Intressant är att i den moderna forskningens barndom drog sir Isaac Newton samma slutsats. De upptäckter han hade gjort fick honom att skriva: ”Detta det vackraste system av sol, planeter och kometer, kan bara utgå ur en intelligent och mäktig varelses råd och herravälde.”

Begrunda ett av resultaten av Newtons och Johannes Keplers upptäckter av rörelselagarna.

Vad som gör rymdfärder möjliga

Kepler beskrev lagarna om planeternas rörelser i början av 1600-talet, och i The World Book Encyclopedia kan man läsa att ”dessa lagar används till att fastställa konstgjorda satelliters banor och vid planeringen av rymdfärder”. År 1687 publicerade Newton sina berömda rörelselagar, och dessa, ”liksom Keplers lagar, utgör en viktig grund vid planeringen av rymdfärder”, heter det vidare i uppslagsverket. Hur kommer det sig?

Därför att med hjälp av dessa lagar kan människan, genom matematiska beräkningar, fastställa var i rymden en viss himlakropp kommer att befinna sig vid en viss tidpunkt. Sådana uträkningar är möjliga genom himlakropparnas, till exempel månens och jordens, oföränderliga och alltid förutsägbara rörelser. Månen, till exempel, rusar fram i en omloppsbana runt jorden med en genomsnittshastighet av 3.700 kilometer i timmen. Den fullbordar sitt varv på lite mindre än en månad med enastående exakthet. Jorden gör sin årliga resa runt solen med en hastighet av 107.200 kilometer i timmen, och den gör det med lika stor exakthet.

När människor på jorden styr sina flygturer till månen, riktar de rymdfarkosten mot en punkt i rymden som ligger flera tusen kilometer framför månen i dess omloppsbana. Genom olika beräkningar vet de exakt var månen kommer att befinna sig vid en förutbestämd tidpunkt. Och om rymdfarkosten styrs åt rätt håll och den får tillräckligt med kraft, kommer den också att vara där, och det blir möjligt att genomföra en månlandning.

Vad gör det möjligt att förutsäga himlakropparnas rörelser? Den förste amerikanske astronaut som färdades runt jorden, John Glenn, utropade angående universums ordning: ”Kan detta ha skett av en slump? ... Jag kan inte tro det.” Sedan tillade han: ”Någon makt har placerat allt detta i omloppsbanor och ser till att det stannar kvar där.”

Med vördnad för de lagar som styr universum sade rymdforskaren dr Wernher von Braun följande: ”Bemannade rymdfärder ... [har] än så länge ... bara öppnat en liten dörr för oss, genom vilken vi kan blicka ut i rymdens vördnadsbjudande vidder. När vi kikar på universums vidsträckta mysterier genom detta titthål blir vi endast styrkta i vår tro på dess skapare.”

Den berömde fysikern P. A. M. Dirac, som var professor i matematik vid University of Cambridge, var av samma uppfattning: ”Man kan kanske beskriva situationen genom att säga att Gud är en matematiker av mycket hög klass, och han använde mycket avancerad matematik, när han konstruerade universum.”

Vem är denne mästermatematiker, denna överlägsna intelligens som ligger bakom skapelsens underverk?

Skapat av vem?

Om vi reser genom ett främmande område och råkar komma fram till en vacker stuga omgiven av välskötta gräsmattor och en prunkande trädgård, skulle vi aldrig dra slutsatsen att allt detta har kommit till av sig självt. Det vore helt oförnuftigt att tänka så. Det måste vara en mycket duktig byggmästare och en skicklig trädgårdsmästare som ligger bakom detta verk.

På samma sätt har vårt storslagna universum, som är mycket mer komplicerat, en upphovsman. I Bibeln presenterar sig denne skapare med orden: ”Jag är Jehova. Detta är mitt namn.” (Jesaja 42:8) I Bibeln beskrivs hur sådana som uppskattar Guds skaparverk utropar: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.

Förutom att Jehova har uppenbarat sitt egennamn, som han har gett sig själv, har han dessutom, i sitt skrivna ord, uppenbarat varför han beredde jorden för människan. Och Jesus Kristus, Guds egen Son, garanterade att Guds ord är tillförlitligt, när han sade: ”Ditt ord är sanning.” — Johannes 17:17.

För en tid sedan kunde man läsa i en vetenskaplig tidskrift: ”I olikhet med alla tidigare generationer vet vi hur det kommer sig att vi finns till. Men i likhet med alla tidigare generationer vet vi fortfarande inte varför.” Men det finns ett svar på frågan Varför? — och det svaret finns i Guds ord. Läs mer om detta i följande artikel.

[Bild på sidan 6]

Vid atombombsexplosionen i Hiroshima frigjorde en liten mängd materia en oerhörd mängd energi

[Bildkälla]

Hiroshima Peace and Culture Foundation med material som återlämnats av United States Armed Forces Institute of Pathology

[Bild på sidan 7]

Energi förvandlades till galaxer, välordnade och fantastiska

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Anglo-Australian Observatory; foto: David Malin

[Bild på sidorna 8, 9]

Vilka lagar gör det möjligt att landa på månen?

[Bild på sidan 9]

”Någon makt har placerat allt detta i omloppsbanor och ser till att det stannar kvar där.” — John Glenn

[Bildkälla]

NASA photo