Islam — en kanal för överföring av teknologi

Den moriska ockupationen av Spanien skulle komma att få bestående följder även för hela det övriga Europa. I synnerhet under den period då de till kristenheten hörande rikena i norra Spanien undan för undan inlemmade de muslimska staterna i söder fungerade den moriska delen av Spanien som en förbindelselänk mellan Öst och Väst och underlättade spridningen av orientalisk kultur, vetenskap och teknologi både i hela Europa och även längre bort. (Se sidan 27.)

I en förklaring till detta skeende skriver The Encyclopædia Britannica: ”Islams betydelse låg i arabernas upptagande av den hellenistiska civilisationens vetenskapliga och tekniska landvinningar, åt vilka man gav sina ej obetydliga bidrag, och det hela blev via morerna i Spanien tillgängligt för västvärlden.

Jordbruk. Det moriska systemet med konstbevattningskanaler är alltjämt i bruk i många delar av Spanien och används för bevattning av apelsin- och citronlundar som en gång i tiden planterats av arabiska trädgårdsodlare. Under morernas ledning odlade man ris, sockerrör, granatäpplen, bomull, bananer, apelsiner, citroner, dadlar och fikon. Längre fram tog spanska och portugisiska nybyggare med sig många av dessa nyttoväxter till Amerika.

Den makliga oxen ersattes av mulåsnan, åsnan och hästen. Genom att korsa den nordafrikanska hästen med den iberiska fick man fram vad som kallats den äldsta kända avelshästen i världen, den eleganta andalusiska hästen.

Medicin. Córdobas sjukhus var en berömd medicinsk läroanstalt — den första i sitt slag i Europa — och kirurgerna var internationellt väl ansedda. De kirurgiska instrumenten var förvånansvärt lika dem som används i dag. Enligt uppgift begagnades vin, hasch och andra droger som bedövningsmedel.

Man lade stor tonvikt vid kurativ behandling och bruk av örtmediciner. I Avicennas Kanon, ett medicinskt uppslagsverk från 1000-talet, ges följande sunda råd: ”Erfarenheten har visat att amning vid moderns bröst är en viktig faktor för att skydda mot sjukdomar.”

Astronomi, geografi och matematik. På 1100-talet skrev al-Idrisi, som hade studerat i Córdoba, ett framstående geografiskt och astronomiskt verk. Det var betitlat ”Rogers bok”, och i det delades den då kända världen upp i klimatzoner. Det innehöll också ett sjuttiotal detaljerade kartor, vilka har betecknats som ”det yppersta i fråga om medeltida kartografi”. I likhet med de flesta islamiska lärde tog al-Idrisi för givet att jorden var sfärisk.

En annan morisk vetenskapsman, bosatt i Toledo, publicerade astronomiska tabeller och uppfann ett så kallat universalastrolabium (ett instrument för bestämning av latitud), föregångaren till sextanten. Införandet av det trekantiga seglet, som i många generationer använts på arabiska segelfartyg (s. k. dauer), kom tillsammans med dessa landvinningar att utgöra betydelsefulla bidrag till de stora upptäcktsresorna på 1400-talet.

Även vårt siffersystem har vi till stor del araberna att tacka för. Islamiska matematiker började på 700-talet begagna sig av det vi i dag kallar arabiska siffror, inklusive nollan och decimalkommat. Detta var ett stort framsteg jämfört med det tidigare romerska systemet, där talen skrevs med bokstäver (I=1, V=5, X=10, L=50, C=100, D=500, M=1.000). Jämför till exempel MCMLXXXVIII med samma tal skrivet enligt det arabiska systemet — 1988.