Från våra läsare
Säkerhet i trafiken
Som Secretary of State i Illinois vill jag berömma er och Vakna!:s redaktionspersonal för er publikation nyligen som anbefallde säkerhet i trafiken. (8 januari 1988) De statistiska uppgifter och säkerhetstips som förekom i artiklarna var beaktansvärda och betonade att säkerhet i trafiken inte bara är en nationell angelägenhet, utan också en internationell. ... Medborgerliga och religiösa organisationer, sådana som er, har skapat större allmän medvetenhet om detta problems allvar. ... Än en gång vill jag berömma er för era ansträngningar att uppmuntra till säkerhet i trafiken. Ett människoliv är alltför värdefullt för att utsättas för fara genom vårdslöst uppförande. Jag ger personligen uttryck åt mina lyckönskningar och mitt tack för er grupps engagemang.
Jim Edgar, Secretary of State, Illinois, Förenta staterna
Lättretad
En kväll, när jag ordnade upp artiklarna ”Ungdomar frågar: ...”, hejdade jag mig, när jag såg frågan ”Varför har jag så dåligt humör?” (22 april 1987) Sedan jag läst igenom artikeln två gånger, började jag undra varför rådet att inte bli arg passade in på mig så precis. Jag är 22 år gammal, och ändå upptäckte jag den dagen för första gången att jag är lättretad. Jag hade aldrig tidigare tänkt på att jag är det. Tills helt nyligen har mitt sätt att reagera på mina känslor varit: ”Det är riktigt att bli arg i det här fallet”, men från och med nu skall jag göra mitt bästa för att undertrycka min vrede.
Y. O., Japan
Religiös rapportering
Jag blev bedrövad över att i Vakna! för 8 februari 1988 se artikeln i slutet som handlade om ”Påvens besök kommersialiserat”. Jag reagerade för uttalandet: ”En favorittröja som såldes till präster och nunnor avbildar en ’ölmaskot i form av en hund ... i påvlig mössa och dräkt’.” Snälla ni, tror ni verkligen detta? Jag anser att denna ständiga spärreld av antikatolicism är opåkallad. Alla religioner bör respektera att de är kristna och ett i Fadern. En vilken som helst religion som inte gör det är inte verkligt kristen och har ingen rätt att predika nedsättande stoff om andra. Mycket dåligt, måste jag säga!
S. H., Förenta staterna
I Vakna! för 8 augusti 1988 skäller ”B. P.” från Frankrike ut er för baktal och smädligt tal. Jag finner det svårt att tro att den personen verkligen har varit en läsare av Vakna!, för Vakna! skriver konsekvent med vänlig kärlek om sanningen från bibeln. Där den inte stämmer överens med världsreligionernas seder och bruk återstår det ännu för mig att se någon vredgad anklagelse mot någon! Skillnaderna framläggs för oss. Återgivna vittnesmål är noggrant återgivna. Jag uppskattar det sätt på vilket Jehovas vittnen framlägger fakta och lämnar åt förnuftiga läsare att dra sina egna slutsatser. Från vetenskap till sari har jag lärt mig att lita på era efterforskningar och ert noggranna sätt att skriva.
C. K., Förenta staterna
Vi kan bara tillägga till C. K.:s kommentarer att läsaren S. H.:s problem tycks hänga samman med ”Newsweek” (29 juni 1987), vars rapport vi sammanfattade och citerade utan kommentar. För att avgöra om det är ”verkligt kristet” att rikta uppmärksamheten på religiösa tillkortakommanden, måste vi se på Jesu Kristi eget exempel. Han kritiserade de religiösa ledarna på sin tid i ordalag långt kraftigare än de som har förekommit i ”Vakna!” — Matteus 15:1—14; 23:2—32. — RED.