Varför är det så viktigt med självbehärskning?

”Genom att till gensvar bidra med all uppriktig strävan, [skall ni] till er tro lägga dygd, till er dygd kunskap, till er kunskap självbehärskning.” — 2 PETRUS 1:5, 6.

1. Hur behärskade en person på 1800-talet sin kropp på ett enastående sätt?

ETT av de mest framträdande exemplen på en person som visat sig kunna behärska sin kropp är utan tvivel Charles Blondin under senare delen av 1800-talet. Han gick enligt en rapport över Niagarafallen ett antal gånger — första gången år 1859 på en 340 meter lång lina, som var spänd 50 meter över vattnet. När han därefter gick över Niagarafallen, visade han varje gång upp en ny sida av sin skicklighet. Han gjorde det med förbundna ögon, i en säck, rullande en skottkärra, på styltor och bärande en man på ryggen. I en annan iscensättning slog han volter på styltor på ett rep, som spänts 52 meter över marken. För att kunna hålla en sådan balans måste Blondin ha haft en enastående förmåga att behärska den egna kroppen. Han blev belönad med både ryktbarhet och rikedom för sin möda.

2. Vilka andra slag av verksamhet kräver att man kan behärska sin kropp?

² Även om det inte är många som kan komma ens i närheten av att göra om något av detta, inser vi alla vikten av att man inom vissa yrken och sportgrenar kan behärska den egna kroppen. Så här sade en musiker för att beskriva virtuositeten hos den nyligen avlidne berömde pianisten Vladimir Horowitz: ”Det som fascinerade mig var känslan av fullständig kontroll, ... känslan av en otrolig energi som tämjts.” Ett annat uttalande om Horowitz talade om ”åtta årtionden av flygande fingrar under fullständig kontroll”.

3. a) Vad är den allra mest krävande formen av behärskning, och hur definieras den? b) Vad är innebörden i det grekiska ord som översätts med ”självbehärskning” i bibeln?

³ Det kräver stor ansträngning att utveckla sådan skicklighet. Men det är dock ännu viktigare med självbehärskning, och den utgör en ännu större utmaning. Självbehärskning har definierats som ”ett tyglande av sina egna impulser, känslor eller begär”.a Det ord som i 2 Petrus 1:6 och på andra ställen i de kristna grekiska skrifterna översätts med ”självbehärskning” har definierats som ”dygden hos någon som behärskar sina begär och passioner, i synnerhet sina sensuella begär”. Personlig självbehärskning har till och med kallats för ”höjden av mänsklig bedrift”.

Varför det är så viktigt med självbehärskning

4. Vilka dåliga frukter har bristande självbehärskning skördat?

⁴ Vilken skörd har inte bristen på självbehärskning inbärgat! Många av problemen i världen i vår tid beror i första hand på bristande självbehärskning. Vi lever verkligen i ”de yttersta dagarna”, då ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med” är här. Människor är ”utan självbehärskning” — ofta på grund av girighet — och en form av girighet är att vara ”älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud”. (2 Timoteus 3:1—5) Denna tankeväckande sanning har vi på ett kraftfullt sätt kommit att inse genom att över 40.000 personer under det gångna året har uteslutits ur den kristna församlingen, och deras synd har i de flesta fall bestått i ett flagrant orätt uppförande. Till detta antal måste man lägga alla dem som, i huvudsak på grund av sexuell omoraliskhet, fick tillrättavisning. Men alltsammans beror på att man inte har kunnat utöva självbehärskning. Det förhållandet att somliga som har varit äldste under lång tid av samma orsak har förlorat alla sina privilegier som tillsyningsmän är också tankeväckande.

5. Hur kan man belysa vikten av självbehärskning?

⁵ Man kan ta exemplet med en bil för att belysa vikten av självbehärskning. Bilen har fyra hjul som gör det möjligt för den att röra sig, en kraftfull motor som kan få dessa hjul att snurra mycket snabbt och bromsar som kan få dem att stanna. Men om det inte finns någon i förarsätet, som genom att göra ett kontrollerat bruk av ratten, gaspedalen och bromsarna bestämmer vart dessa hjul skall gå, hur fort de skall snurra och när de skall stanna, kan resultatet bli en katastrof.

6. a) Vilket kriterium när det gäller kärlek kan tillämpas på självbehärskning? b) Vilket ytterligare råd måste vi komma ihåg?

⁶ Det skulle vara svårt att överbetona vikten av självbehärskning. Det som aposteln Paulus skriver i 1 Korintierna 13:1—3 om vikten av kärlek kan mycket väl sägas om självbehärskning. Det spelar ingen roll hur vältaliga vi kan vara som offentliga talare, hur stor kunskap och tro vi kan ha vunnit genom goda studievanor, vilka gärningar vi än kan göra till gagn för andra — om vi inte utövar självbehärskning, så är allt detta förgäves. Vi bör komma ihåg Paulus’ ord: ”Vet ni inte att löparna i ett lopp allesammans löper, men bara en får priset? Löp på ett sådant sätt att ni kan vinna det. Därtill utövar var och en som deltar i en tävlingskamp självbehärskning i allting.” (1 Korintierna 9:24, 25) Paulus’ varning i 1 Korintierna 10:12 hjälper oss att utöva självbehärskning i allting: ”Den som menar att han står [må] se till att han inte faller.”

Varnande exempel

7. a) Hur fick bristande självbehärskning in mänskligheten på en kurs som gick utför? b) Vilka andra tidiga exempel på bristande självbehärskning ger bibeln oss?

⁷ Adam misslyckades i att utöva självbehärskning genom att han lät känslor i stället för förnuft styra sina handlingar. Detta fick till följd att ”synden kom in i världen ... , och döden genom synden”. (Romarna 5:12) Det första mordet berodde också på bristande självbehärskning, för Jehova Gud hade varnat Kain och sagt: ”Varför är du upptänd av vrede, och varför har din uppsyn blivit modfälld? ... Synd ... hukar sig vid ingången, ... och kommer du ... att få herraväldet över den?” Eftersom Kain inte fick herravälde över synden, mördade han sin bror Abel. (1 Moseboken 4:6—12, NW) Lots hustru lyckades inte heller med att utöva självbehärskning. Hon kunde helt enkelt inte motstå frestelsen att se sig tillbaka. Och vad kostade denna brist på självbehärskning henne? Jo, själva livet! — 1 Moseboken 19:17, 26.

8. Vilka tre forntida mäns erfarenheter ger oss maningar, när det gäller behovet av självbehärskning?

⁸ Jakobs förstfödde son, Ruben, förlorade förstfödslorätten på grund av sin brist på självbehärskning. Han vanhelgade sin far Jakobs bädd genom att ha sexuellt umgänge med en av Jakobs bihustrur. (1 Moseboken 35:22; 49:3, 4; 1 Krönikeboken 5:1) Och Mose fick inte det mycket efterlängtade privilegiet att gå in i det utlovade landet, därför att han tappade besinningen på grund av att israeliterna prövade honom genom sitt knotande, sitt klagande och sitt uppror. (4 Moseboken 20:1—13; 5 Moseboken 32:50—52) Till och med den trogne kung David, som var ”en man i överensstämmelse med” Jehovas ”hjärta”, råkade mycket illa ut på grund av att han vid ett tillfälle brast i att visa självbehärskning. (1 Samuelsboken 13:14, NW; 2 Samuelsboken 12:7—14) Alla dessa exempel ger oss de hälsosamma varningar som vi behöver för att kunna utöva självbehärskning.

Vad vi måste behärska

9. Nämn några skriftställen som betonar vikten av självbehärskning.

⁹ Självbehärskning inbegriper först och främst våra tankar och känslor. Det är dessa som ofta avses i bibeln, när den i symbolisk bemärkelse använder sådana ord som ”hjärta” och ”njurar”. Det som vi låter våra tankar uppehålla sig vid är antingen till hjälp eller till hinder i vår strävan att behaga Jehova. Det krävs självbehärskning för att vi skall kunna följa det bibliska råd som vi finner i Filipperna 4:8 om att fortsätta att tänka på det som är sant, kyskt och berömvärt. Psalmisten David uttryckte liknande känslor i en bön, när han sade: ”Låt ... mitt hjärtas meditation bli välbehaglig för dig, o Jehova, min Klippa och min Friköpare.” (Psalm 19:15, NW) Det tionde budet — att man inte skulle ha begär till något som tillhörde ens nästa — krävde behärskning av tankarna. (2 Moseboken 20:17) Och Jesus betonade vikten av att behärska sina tankar och känslor, när han sade: ”Var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han grips av begär till henne, ... har [redan] begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” — Matteus 5:28.

10. Vilka skriftställen betonar vikten av att behärska sitt tal?

¹⁰ Självbehärskningen inbegriper också våra ord, vårt tal. Det finns verkligen många skriftställen som ger oss råd om att behärska vår tunga. Till exempel: ”Den sanne Guden är i himlarna, men du är på jorden. Det är därför dina ord bör visa sig vara få.” (Predikaren 5:1, NW) ”I överflödet av ord uteblir inte överträdelse, men den som håller sina läppar i styr handlar omdömesgillt.” (Ordspråksboken 10:19, NW) ”Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun, utan det slags tal som är gott, lämpat att bygga upp allt efter behov. ... Låt ... allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet.” Och Paulus fortsätter med att ge råd om att man skall lägga bort dåraktigt tal och oanständigt skämt. — Efesierna 4:29, 31; 5:3, 4.

11. Hur tar Jakob upp problemet med att behärska tungan?

¹¹ Jakob, Jesu halvbror, fördömer ohämmat tal och visar hur svårt det är att behärska tungan, när han skriver: ”Tungan [är] en liten lem och skryter ändå stort. Se, hur liten eld det behövs för att antända en så stor skog! Och tungan är en eld. Tungan är gjord till en värld av orättfärdighet bland våra lemmar, eftersom den fläckar ner hela kroppen och sätter i brand det livets hjul, som blev till vid vår födelse, och den sätts i brand av gehenna. Ty varje art av vilda djur såväl som av fåglar och krypande djur och djur i havet blir tämjd och har blivit tämjd av människosläktet. Men tungan förmår ingen människa tämja. Oregerlig och skadlig som den är, är den full av dödsbringande gift. Med den välsignar vi Jehova, ja Fadern, och ändå är det med den vi förbannar människor som har blivit till ’i Guds likhet’. Ut ur samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Det är inte tillbörligt, mina bröder, att dessa ting fortsätter att ske på det sättet.” — Jakob 3:5—10.

12, 13. Nämn några skriftställen som visar vikten av att behärska sina handlingar och sitt uppförande.

¹² Självbehärskning inbegriper naturligtvis också våra handlingar. Ett område inom vilket det krävs självbehärskning är våra relationer till personer av det motsatta könet. De kristna får befallningen: ”Fly från sexuell omoraliskhet.” (1 Korintierna 6:18, New International Version) Äkta män förmanas att begränsa sitt sexuella intresse till sin egen hustru, när det bland annat sägs till dem: ”Drick vatten ur din egen cistern och sakta rinnande vatten ur din egen brunns mitt.” (Ordspråksboken 5:15—20, NW) Och det sägs rakt på sak till oss: ”Gud skall döma otuktsmän och äktenskapsbrytare.” (Hebréerna 13:4) Den som vill odla gåvan att vara ogift behöver i synnerhet ha självbehärskning. — Matteus 19:11, 12; 1 Korintierna 7:37.

¹³ Jesus sammanfattade allt som gäller våra handlingar mot medmänniskor, när han gav det som i allmänhet kallas den ”gyllene regeln” och sade: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem; detta är nämligen vad lagen och profeterna innebär.” (Matteus 7:12) Det krävs verkligen självbehärskning för att vi inte skall låta våra själviska böjelser eller pressen eller frestelserna utifrån få oss att behandla andra på annat sätt än vi skulle vilja att de behandlade oss.

14. Vilka råd ger bibeln om mat och dryck?

¹⁴ Så har vi också detta med självbehärskning när det gäller mat och dryck. Guds ord ger följande visa råd: ”Visa dig inte vara bland dem som dricker sig druckna av vin, bland dem som frossar på kött.” (Ordspråksboken 23:20, NW) Följande varning av Jesus var i synnerhet avsedd för vår tid: ”Ge akt på er själva, att aldrig era hjärtan blir nertyngda av frosseri och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen oförmodat i ett nu kommer över er som en snara.” (Lukas 21:34, 35) Ja, självbehärskning inbegriper våra tankar och våra känslor, såväl som våra ord och våra handlingar.

Varför det är en sådan utmaning att utöva självbehärskning

15. Hur visar bibeln att Satan verkligen söker hindra de kristna att utöva självbehärskning?

¹⁵ Det är inte lätt att utöva självbehärskning, eftersom det, som alla kristna vet, finns tre mäktiga krafter uppställda mot vårt utövande av självbehärskning. För det första har vi Satan och hans demoner. Bibeln lämnar oss inte i tvivelsmål om att de verkligen existerar. Vi läser således att Satan ”trängde ... in i” Judas alldeles innan Judas gick ut för att förråda Jesus. (Johannes 13:27) Aposteln Petrus frågade Ananias: ”Varför har Satan ingett dig mod att narras för den heliga anden?” (Apostlagärningarna 5:3) Petrus gav också mycket passande följande varning: ”Bevara er besinning, var på er vakt. Er vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker någon att uppsluka.” — 1 Petrus 5:8.

16. Varför måste de kristna utöva självbehärskning med avseende på denna världen?

¹⁶ I sina ansträngningar att visa självbehärskning måste de kristna också kämpa mot denna världen, som befinner sig ”i den ondes”, djävulens, ”våld”. Så här skrev aposteln Johannes om den: ”Älska inte världen, inte heller tingen i världen. Om någon älskar världen, är Faderns kärlek inte i honom, därför att allting i världen — köttets begär och ögonens begär och det pråliga skrytet med ens resurser i livet —, det härrör inte från Fadern utan härrör från världen. Dessutom håller världen på att försvinna, och även dess begär, men den som gör Guds vilja, han består för alltid.” Om vi inte utövar självbehärskning och kraftigt motstår varje benägenhet att älska världen, kommer vi att duka under för dess påverkan, precis som Paulus’ medarbetare Demas gjorde. — 1 Johannes 2:15—17; 5:19; 2 Timoteus 4:10.

17. Vilket medfött problem har vi när det gäller självbehärskning?

¹⁷ Som kristna måste vi också ha självbehärskning, om vi med framgång skall kunna kämpa mot våra egna medfödda köttsliga svagheter och ofullkomligheter. Vi kan inte komma ifrån det faktum att ”benägenheten hos människans hjärta är usel alltifrån hennes ungdom”. (1 Moseboken 8:21, NW) Vi kan instämma i kung Davids ord: ”Med missgärning blev jag frambringad under födslosmärtor, och i synd blev min mor havande med mig.” (Psalm 51:7, NW) Ett nyfött barn vet ingenting om självbehärskning; när det vill ha något, så fortsätter det bara att skrika, tills det får det. I en rapport om barnuppfostran heter det: ”Barn resonerar på ett helt annat sätt än vad vuxna gör. Barn är självupptagna och ofta oemottagliga för den mest logiska övertalning, eftersom de inte kan ’sätta sig i en annan persons situation’.” Ja, ”dårskap” är verkligen ”bunden vid en pojkes hjärta”, men genom användandet av ”tuktans käpp” lär han sig efter hand att det finns regler, som man måste lyda, och att man måste tygla sin själviskhet. — Ordspråksboken 22:15, NW.

18. a) Vilka böjelser finns enligt Jesus i det symboliska hjärtat? b) Vilka ord av Paulus visar att han var medveten om problemet med att utöva självbehärskning?

¹⁸ Ja, våra medfödda själviska böjelser utgör en utmaning för oss, när det gäller att utöva självbehärskning. Dessa böjelser bor i det symboliska hjärtat, om vilket Jesus sade: ”Ut ur hjärtat kommer till exempel onda överväganden, mordgärningar, äktenskapsbrott, otuktshandlingar, stölder, falska vittnesbörd, hädelser.” (Matteus 15:19) Det var därför som Paulus skrev: ”Det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag. Om nu det som jag inte vill är det som jag gör, så är det inte längre jag som frambringar det, utan synden som bor i mig.” (Romarna 7:19, 20) Men detta var inte någon hopplös situation, för Paulus skrev också: ”Jag är hårdhänt mot min kropp och leder den som en slav, för att jag, sedan jag har predikat för andra, inte själv på ett eller annat sätt skall bli underkänd.” Att han var hårdhänt mot sin kropp krävde att han utövade självbehärskning. — 1 Korintierna 9:27.

19. Varför kunde Paulus mycket väl säga att han var hårdhänt mot sin kropp?

¹⁹ Ja, Paulus kunde verkligen säga att han var hårdhänt mot sin kropp, eftersom det finns många fysiska faktorer — till exempel högt blodtryck, dåliga nerver, brist på sömn, huvudvärk, dålig matsmältning osv. — som gör det mer komplicerat att utöva självbehärskning. I följande artikel skall vi behandla egenskaper och hjälpmedel som kommer att hjälpa oss att utöva självbehärskning.

Att odla frukten självbehärskning

”Andens frukt ... är kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. Mot sådana ting finns ingen lag.” — GALATERNA 5:22, 23.

1. Vilka har gett oss de bästa exemplen på självbehärskning, och vilka skriftställen visar detta?

JEHOVA GUD och Jesus Kristus har gett oss de bästa exemplen på självbehärskning, och Jehova har alltsedan människans olydnad i Edens trädgård fortsatt att utöva denna egenskap. (Jämför Jesaja 42:14.) I de hebreiska skrifterna läser vi nio gånger att han är ”sen till vrede”. (2 Moseboken 34:6, NW) Det kräver självbehärskning. Och Guds Son utövade verkligen självbehärskning, för ”när han blev förolämpad, började han inte förolämpa tillbaka”. (1 Petrus 2:23) Och ändå kunde Jesus ha bett sin himmelske Fader om stöd av ”mer än tolv legioner änglar”. — Matteus 26:53.

2. Vilka fina bibliska exempel har vi på ofullkomliga människor som har visat självbehärskning?

² Vi har också några fina exempel i bibeln på ofullkomliga människor som utövade självbehärskning. Josef, en son till patriarken Jakob, visade prov på denna egenskap under en speciell händelse i sitt liv. Vilken självbehärskning visade inte Josef, när Potifars hustru försökte förföra honom! (1 Moseboken 39:7—9) Vi har också det fina exemplet med de fyra hebreiska ungdomar som på grund av den mosaiska lagens restriktioner vägrade att äta den babyloniske kungens läckerheter och därigenom visade prov på självbehärskning. — Daniel 1:8—17.

3. Vilka är kända för sitt goda uppförande, och vilka vittnesbörd visar detta?

³ När det gäller nutida exempel på självbehärskning kan vi peka på Jehovas vittnen som helhet. De förtjänar de lovord som getts dem av New Catholic Encyclopedia — att de är ”en av de kategorier i världen som uppför sig bäst”. En lärare vid ett universitet i Filippinerna förklarade att ”vittnena samvetsgrant tillämpar det de får lära sig från bibeln”. Så här skrev en polsk reporter om vittnenas sammankomst i Warszawa år 1989: ”55.000 människor rökte inte en enda cigarrett på tre dagar! ... Denna demonstration av övermänsklig disciplin fyllde mig med beundran blandad med djup respekt.”

Att frukta Gud och hata det som är ont

4. Nämn ett av de största hjälpmedlen i att visa självbehärskning.

⁴ Ett av de största hjälpmedlen i att odla självbehärskning är fruktan för Gud, den sunda fruktan för att misshaga vår kärleksfulle himmelske Fader. Att denna vördnadsfulla fruktan för Gud bör vara viktig för oss framgår av det faktum att bibeln nämner den många gånger. När Abraham stod i begrepp att offra sin son Isak, sade Gud: ”Räck inte ut din hand mot pojken och gör honom ingenting alls, för nu vet jag verkligen att du är gudfruktig, i det att du inte har undanhållit mig din son, din ende.” (1 Moseboken 22:12, NW) Det var säkert stor känslomässig stress vid detta tillfälle, och därför måste det ha krävts stor självbehärskning av Abraham att fullfölja Guds befallning ända därhän att han lyfte kniven för att döda sin älskade son Isak. Ja, fruktan för Gud kommer att hjälpa oss att utöva självbehärskning.

5. Hur viktigt är det att man hatar det som är ont för att kunna utöva självbehärskning?

⁵ Något som är nära besläktat med fruktan för Jehova är att hata det onda. I Ordspråksboken 8:13 (NW) läser vi: ”Fruktan för Jehova innebär att hata det onda.” Att vi hatar det som är ont hjälper oss i sin tur också att utöva självbehärskning. Bibeln uppmanar oss gång på gång att hata — ja, att avsky — det som är ont. (Psalm 97:10; Amos 5:14, 15; Romarna 12:9) Det som är ont är ofta så njutbart, så frestande och så lockande att vi helt enkelt måste hata det för att få styrka att motstå det. Allt sådant hat av det som är ont har den verkan att det stärker vår beslutsamhet att utöva självbehärskning, och det tjänar därigenom som ett skydd för oss.

Självbehärskning, vishetens kurs

6. Varför är det vishetens kurs att tygla sina själviska böjelser genom att utöva självbehärskning?

⁶ Något annat som är till stor hjälp när vi utövar självbehärskning är att vi inser visheten i att visa denna egenskap. Det är till vårt eget bästa som Jehova ber oss att utöva självbehärskning. (Jämför Jesaja 48:17, 18.) Hans ord innehåller många råd, som visar oss hur förståndigt det är att tygla sina själviska böjelser genom att utöva självbehärskning. Vi kan helt enkelt inte komma undan Guds oföränderliga lagar. Hans ord talar om för oss: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; eftersom den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden.” (Galaterna 6:7, 8) Ett påtagligt exempel är ätande och drickande. Många sjukdomar är orsakade av att människor äter eller dricker för mycket. När en person på det sättet ger vika för själviskheten, berövas han sin självaktning. En person kan inte heller ge vika för själviskheten utan att också skada sitt förhållande till andra. Och det som är allra allvarligast är att bristande självbehärskning skadar vårt förhållande till vår himmelske Fader.

7. Vad är huvudtemat i Ordspråksboken, och vilka skriftställen visar detta?

⁷ Vi måste därför hela tiden påminna oss att själviskheten slår tillbaka mot oss själva. Ett framträdande tema i Ordspråksboken, en bok som betonar självdisciplin, är att det helt enkelt inte lönar sig med själviskhet och att det är vist att utöva självbehärskning. (Ordspråksboken 14:29; 16:32) Och lägg märke till att självdisciplin inbegriper mycket mer än att bara undvika det som är ont. Man måste också ha självdisciplin eller självbehärskning för att göra det som är rätt, vilket kan vara svårt, eftersom det är något som strider mot våra syndfulla böjelser.

8. Vilken erfarenhet betonar visheten i att utöva självbehärskning?

⁸ Följande exempel belyser visheten i att utöva självbehärskning. Ett Jehovas vittne stod i kö i en bank, när en man trängde sig före honom i kön. Vittnet blev lite förtretat, men utövade självbehärskning. Just den dagen skulle han träffa en viss ingenjör för att få en underskrift på några ritningar till en Rikets sal. Och vem visade sig denne ingenjör vara? Jo, just den man som hade trängt sig före honom på banken! Ingenjören visade sig inte bara vara mycket vänlig, utan det vittnet behövde betala var mindre än en tiondel av det vanliga arvodet. Hur glad var inte den här brodern över att han hade utövat självbehärskning tidigare den dagen och inte låtit sig provoceras!

9. Vad är vishetens kurs, när vi råkar ut för ovettiga reaktioner i tjänsten?

⁹ Det händer gång på gång, när vi går från dörr till dörr och predikar de goda nyheterna om Guds rike eller när vi står i gathörnen och försöker intressera förbipasserande för vårt budskap, att människor är ovettiga mot oss. Vad är då vishetens kurs? I Ordspråksboken 15:1 (NW) finner vi följande visa uttalande: ”När ett svar är milt, avvänder det raseri.” Vi måste med andra ord utöva självbehärskning. Och det är inte bara Jehovas vittnen som har upptäckt att detta är sant, utan det har också andra människor gjort. Inom läkarkåren inser man mer och mer det läkande värdet av självbehärskning.

Osjälvisk kärlek hjälper

10, 11. Varför är kärleken en verklig hjälp i att utöva självbehärskning?

¹⁰ Paulus’ beskrivning av kärleken i 1 Korintierna 13:4—8 visar att dess kraft kan hjälpa oss att utöva självbehärskning. ”Kärleken är långmodig.” Det krävs självbehärskning för att vara långmodig. ”Kärleken är inte svartsjuk, den skrävlar inte, blir inte uppblåst.” Egenskapen kärlek hjälper oss att behärska våra tankar och känslor, att tygla varje tendens att vara svartsjuk, skrävla eller bli uppblåst. Kärleken driver oss att vara raka motsatsen genom att den gör oss ödmjuka och anspråkslösa i sinnet, som Jesus var. — Matteus 11:28—30.

¹¹ Paulus fortsätter med att säga att kärleken inte bär sig ”oanständigt åt”. Det krävs också självbehärskning att alltid uppträda anständigt. Egenskapen kärlek avhåller oss från snikenhet, från att enbart söka våra ”egna intressen”. Kärleken ”blir inte uppretad”. Hur lätt är det inte att bli uppretad på grund av det som andra säger eller gör! Men kärleken kommer att hjälpa oss att utöva självbehärskning och inte säga eller göra sådant som vi sedan skulle ångra. Kärleken ”för inte räkenskap över oförrätten”. Den mänskliga naturen har en benägenhet att hysa agg. Men kärleken kommer att hjälpa oss att slå bort sådana tankar ur vårt sinne. Kärleken ”gläder sig inte över orättfärdigheten”. Det kräver självbehärskning att inte finna nöje i det som är orättfärdigt, till exempel pornografi eller depraverande tvåloperor på TV. Kärleken ”fördrar” också ”allting” och ”uthärdar allting”. Och det kräver självbehärskning att finna sig i saker och ting, att uthärda sådant som är prövande eller betungande och att inte låta detta slå ner modet på en, få en att ge igen med samma mynt eller göra en benägen att sluta upp med att tjäna Jehova.

12. Nämn ett sätt att visa vår uppskattning av allt det som Jehova Gud och Jesus Kristus har gjort för oss.

¹² Om vi verkligen älskar vår himmelske Fader och uppskattar hans underbara egenskaper och allt det som han har gjort för oss, kommer vi att önska behaga honom genom att alltid utöva självbehärskning. Och om vi verkligen älskar vår Herre, Jesus Kristus, och uppskattar allt det som han har gjort för oss, kommer vi att lyda hans befallning att ”lyfta upp” vår ”tortyrpåle” och följa honom ”oavbrutet”. (Markus 8:34) Detta kräver verkligen att vi utövar självbehärskning. Kärlek till våra kristna bröder och systrar kommer också att avhålla oss från att göra dem illa genom att slå in på någon självisk kurs.

Tro och ödmjukhet som hjälpmedel

13. Varför kan tron hjälpa oss att utöva självbehärskning?

¹³ Något annat som är till stor hjälp i att utöva självbehärskning är tro på Gud och hans löften. Tro kommer att göra det möjligt för oss att förtrösta på Jehova och vänta på hans rätta tid att rätta till saker och ting. Det är just detta som aposteln Paulus framhåller i Romarna 12:19, när han skriver: ”Hämnas inte er själva, ni älskade ... ; det är ju skrivet: ’Hämnden är min; jag skall vedergälla, säger Jehova.’” Ödmjukheten kan också hjälpa oss i detta hänseende, för om vi är ödmjuka kommer vi inte att lätt ta anstöt på grund av inbillade eller verkliga oförrätter. Vi kommer inte att överilat så att säga ta lagen i egna händer, utan vi kommer att utöva självbehärskning och vara villiga att vänta på Jehova. — Jämför Psalm 37:1, 8.

14. Vilken erfarenhet visar att till och med de som i hög grad saknar självbehärskning kan lära sig att utöva denna egenskap?

¹⁴ Ett talande bevis på att man kan lära sig att utöva självbehärskning är en erfarenhet om en man med ett mycket häftigt humör. Ja, han hade ett sådant humör att han, när polisen tillkallades på grund av ett bråk som han och hans far hade ställt till med, slog ner tre poliser innan han övermannades! Men med tiden kom han i kontakt med Jehovas vittnen och fick lära sig att utöva självbehärskning, en av Guds andes frukter. (Galaterna 5:22, 23) Nu, 30 år senare, tjänar denne man fortfarande Jehova troget.

Självbehärskning inom familjekretsen

15, 16. a) Vad kommer att hjälpa en äkta man att utöva självbehärskning? b) I synnerhet i vilken situation behöver man visa självbehärskning, och vilken erfarenhet belyser detta? c) Varför behöver en hustru visa självbehärskning?

¹⁵ Inom familjekretsen krävs det verkligen självbehärskning. För att en man skall kunna älska sin hustru som han älskar sig själv, måste han i hög grad behärska sina tankar, ord och handlingar. (Efesierna 5:28, 29) Ja, äkta män måste visa självbehärskning för att kunna följa aposteln Petrus’ ord i 1 Petrus 3:7: ”Ni män skall på samma sätt fortsätta att leva tillsammans med dem enligt kunskap.” Det är i synnerhet om hustrun inte är troende som den äkta mannen måste utöva självbehärskning.

¹⁶ För att ta ett exempel: En äldste hade en mycket besvärlig icke troende hustru. Men han utövade självbehärskning, och detta var till så stort gagn för honom själv att hans läkare sade till honom: ”John, antingen är du av naturen en mycket, mycket tålmodig man, eller också har du en religion som har stor kraft.” Ja, vi har verkligen en religion som har stor kraft, för ”Gud har inte gett oss en ande som präglas av feghet, utan en som präglas av kraft och av kärlek och av sundhet i sinnet”, en ande som gör det möjligt för oss att utöva självbehärskning. (2 Timoteus 1:7) Det krävs också självbehärskning av en hustru att vara undergiven, i synnerhet om hennes man inte är troende. — 1 Petrus 3:1—4.

17. Varför är det viktigt med självbehärskning i förhållandet mellan föräldrar och barn?

¹⁷ Det krävs också självbehärskning i förhållandet mellan föräldrar och barn. För att få barn som kan behärska sig måste föräldrarna först och främst vara goda föredömen själva. Och när barn behöver tillrättavisning av det ena eller andra slaget, bör den alltid ges lugnt och i kärlek, något som kräver verklig självbehärskning. (Efesierna 6:4; Kolosserna 3:21) Och vidare, om barn skall visa att de verkligen älskar sina föräldrar, måste de vara lydiga, och att lyda kräver verkligen självbehärskning. — Efesierna 6:1—3; jämför 1 Johannes 5:3.

Att utnyttja den hjälp Gud tillhandahåller

18—20. Vilka tre andliga ting måste vi utnyttja för att odla de egenskaper som kommer att hjälpa oss att utöva självbehärskning?

¹⁸ För att vi skall kunna växa till i fruktan för Gud, i osjälvisk kärlek, i tro, i hat mot det som är ont och i självbehärskning, måste vi utnyttja all den hjälp som Jehova Gud har tillhandahållit. Låt oss begrunda tre olika andliga ting som kan hjälpa oss att utöva självbehärskning. För det första har vi bönens dyrbara privilegium. Vi önskar verkligen aldrig vara alltför upptagna för att be. Ja, vi bör önska be ”oupphörligt” och vara ”ihärdiga i bönen”. (1 Tessalonikerna 5:17; Romarna 12:12) Låt oss göra odlandet av självbehärskning till ett böneämne. Och när vi kommer till korta i att utöva självbehärskning, må vi då ångerfullt be vår himmelske Fader om förlåtelse.

¹⁹ En annan sak som kan hjälpa oss att visa självbehärskning är den näring som vi kan hämta från Guds ord och den litteratur som gör det möjligt för oss att förstå och tillämpa bibeln. Det är så lätt att försumma denna del av vår heliga tjänst! Vi måste utöva självbehärskning och fortsätta att säga till oss själva att det inte finns något viktigare stoff att läsa än bibeln och det stoff som har tillhandahållits av ”den trogne och omdömesgille slaven”, och därför måste vi ge det företräde. (Matteus 24:45—47) Det har träffande sagts att livet aldrig är både och, utan antingen eller. Är vi verkligt andliga män och kvinnor? Om vi är medvetna om vårt andliga behov, kommer vi att utöva den självbehärskning som krävs för att stänga av TV-n och i stället förbereda oss för våra möten eller läsa det nummer av Vakttornet som kanske just har kommit i brevlådan.

²⁰ För det tredje har vi detta med att göra våra församlingsmöten och större sammankomster och konvent rättvisa. Är alla sådana möten ett absolut måste för oss? Kommer vi förberedda att delta, och gör vi sedan detta när vi har möjlighet till det? I den utsträckning som vi gör rättvisa åt våra möten, i den utsträckningen kommer vi också att styrkas i vår beslutsamhet att utöva självbehärskning under alla omständigheter.

21. Nämn några av de belöningar som vi kan få åtnjuta, om vi odlar andens frukt självbehärskning.

²¹ Vilka belöningar kan vi då förvänta för att vi anstränger oss att alltid utöva självbehärskning? För det första kommer vi aldrig att behöva skörda själviskhetens bittra frukter. Vi kommer att ha självaktning och ett rent samvete. Vi kommer att bespara oss själva en mängd bekymmer och problem och kommer att förbli på livets väg. Dessutom kommer vi att kunna göra mesta möjliga gott mot andra. Och framför allt kommer vi att följa uppmaningen i Ordspråksboken 27:11 (NW): ”Var vis, min son, och gläd mitt hjärta, så att jag kan ge ett svar åt honom som smädar mig.” Och det är den största belöning vi rimligtvis kan få, nämligen privilegiet att glädja vår kärleksfulle himmelske Faders, Jehovas, hjärta!

”En tillsyningsman måste ... vara ... en som kan behärska sig”

”En tillsyningsman måste ... vara ... en som kan behärska sig.” — TITUS 1:7, 8.

1, 2. Hur var Vilhelm av Oranien ett exempel på förmåga att behärska sig, och med vilka goda resultat?

DET finns ett anmärkningsvärt exempel i historien på en person som kunde behärska sina känslor. I mitten av 1500-talet var den unge holländske fursten Vilhelm av Oranien på jakt med kung Henrik II av Frankrike. Kungen avslöjade då för Vilhelm att han och kungen av Spanien planerade att röja alla protestanter i Frankrike och i Nederländerna, ja faktiskt i hela kristenheten, ur vägen. Kung Henrik hade intrycket att den unge Vilhelm, precis som han själv, var en hängiven katolik, och därför avslöjade han alla detaljer i komplotten för honom. Det Vilhelm hörde gjorde honom skräckslagen, eftersom många av hans närmaste vänner var protestanter, men han avslöjade inte vad han kände, utan visade i stället stort intresse för alla de detaljer som kungen delgav honom.

² Men så snart Vilhelm kunde satte han i verket planer för att omintetgöra komplotten, och detta ledde till slut till att Nederländerna befriades från spanskt katolskt herravälde. På grund av att Vilhelm kunde visa självbehärskning, när han fick höra om komplotten, blev han känd som ”Vilhelm den tyste”. Vilhelm av Oranien var så framgångsrik att vi läser om honom: ”Det var i själva verket han som grundade den nederländska republikens oberoende och storhet.”

3. Vilka har gagn av att kristna äldste utövar självbehärskning?

³ Genom att Vilhelm den tyste kunde behärska sig gagnade han både sig själv och sitt folk mycket. På liknande sätt bör kristna äldste eller tillsyningsmän i våra dagar visa den heliga andens frukt självbehärskning. (Galaterna 5:22, 23) Genom att utöva denna egenskap gagnar de både sig själva och församlingen, men om de visar bristande självbehärskning, kan detta åstadkomma mycket stor skada.

Självbehärskning — ett krav för de äldste

4. Vilka råd av aposteln Paulus betonar att äldste måste utöva självbehärskning?

⁴ Paulus, som själv var äldste, insåg vikten av självbehärskning. När han gav råd åt de äldste som hade kommit till honom från Efesus, sade han att de skulle ”ge akt på” sig själva och på hela hjorden. Att de skulle ge akt på sig själva inbegrep bland annat att de måste utöva självbehärskning, ge akt på sitt uppförande. Paulus påpekade samma sak för Timoteus, när han skrev: ”Ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning.” Sådana råd visade att Paulus var medveten om att vissa människor hade en benägenhet att hellre vilja predika för andra än att själva tillämpa det de predikar. Därför betonade han först och främst behovet av att ge akt på sig själv. — Apostlagärningarna 20:28; 1 Timoteus 4:16.

5. Hur förordnas kristna äldste, och var i bibeln finner man kraven på en äldste?

⁵ Vi har under årens lopp fått en allt klarare förståelse av vilken roll de äldste har enligt bibeln. Nu ser vi att man blir förordnad till ställningen som äldste. De äldste förordnas av Jehovas vittnens styrande krets eller dess direkta representanter. Den kretsen representerar i sin tur ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45—47) Det är i första hand i 1 Timoteus 3:1—7 och Titus 1:5—9 som aposteln Paulus anger vad som krävs för att bli en kristen tillsyningsman eller äldste.

6, 7. För att uppfylla i synnerhet vilka krav måste en äldste ha självbehärskning?

⁶ I Första Timoteus 3:2, 3 förklarar Paulus att en tillsyningsman måste vara måttlig i sina vanor. Detta och att en äldste måste vara ordningsam kräver att han utövar självbehärskning. En man som uppfyller kraven för att vara en tillsyningsman är inte någon våldsman, och han är inte heller stridslysten. För att kunna uppfylla dessa krav måste en äldste kunna behärska sig. Och en äldste måste också utöva självbehärskning för att inte bli någon drucken grälmakare, begiven på vin. — Se också fotnoter till 1 Timoteus 3:2, 3 i New World Translation of the Holy Scriptures—With References.

⁷ I Titus 1:7, 8 förklarade Paulus uttryckligen att en tillsyningsman måste kunna behärska sig. Men lägg märke till att många av de andra krav som finns uppräknade i dessa verser också inbegriper självbehärskning. En tillsyningsman måste till exempel vara fri från anklagelse, ja, vara oförvitlig. En äldste skulle helt visst inte kunna uppfylla dessa krav om han inte utövade självbehärskning.

I sitt umgänge med andra

8. Vilka egenskaper, som de äldste måste ha när de ger råd, understryker behovet av självbehärskning?

⁸ En tillsyningsman behöver också vara tålmodig och långmodig i sitt umgänge med medtroende, och detta kräver självbehärskning. I Galaterna 6:1 läser vi till exempel: ”Bröder, även om en människa innan hon vet ordet av begår ett eller annat felsteg, skall ni som har andliga förutsättningar [i första hand de äldste] söka föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet, medan du håller ett öga på dig själv, för att inte också du skall bli frestad.” Det kräver självbehärskning att ådagalägga en ande av mildhet. Självbehärskning är för den delen också inbegripen i att hålla ett öga på sig själv. Det är också mycket viktigt med självbehärskning, när en äldste ombeds hjälpa en person i trångmål. En äldste måste, oavsett vad han kan tänka om en person, vara vänlig, tålmodig och förstående. I stället för att vara snar att ge råd måste en äldste vara villig att lyssna och försöka få personen som behöver hjälp att berätta vad det egentligen är som oroar honom.

9. Vilket råd bör äldste tänka på när de har med en upprörd person att göra?

⁹ Följande råd i Jakob 1:19 är passande i synnerhet när man har med upprörda personer att göra: ”Detta skall ni veta, mina älskade bröder: Varje människa skall vara snar till att höra, sen till att tala, sen till vrede.” Ja, en äldste måste i synnerhet när han möter ilskna eller känslomässiga reaktioner akta sig för att ge igen med samma mynt. Det kräver självbehärskning att inte bemöta känslomässigt laddade ord med känslomässigt laddade ord och att inte ”återgälda” en person ”med ont för ont”. (Romarna 12:17) Att svara på liknande sätt förvärrar bara situationen. Här ger Guds ord återigen de äldste ett fint råd och påminner dem om att ”när ett svar är milt, avvänder det raseri”. — Ordspråksboken 15:1, NW.

Självbehärskning vid äldstemöten och kommittéförhör

10, 11. Vad har hänt vid äldstemöten, som visar behovet av självbehärskning vid sådana tillfällen?

¹⁰ Ett annat tillfälle då kristna tillsyningsmän måste vara noga med att utöva självbehärskning är under äldstemöten. Det kräver ibland stor självbehärskning att i sanningens och rättvisans intresse lugnt och rakt på sak säga sin mening. Det kräver också självbehärskning att inte försöka dominera en diskussion. När en äldste har en sådan benägenhet, skulle det vara omtänksamt av en annan äldste att ge honom råd. — Jämför 3 Johannes, vers 9.

¹¹ Vidare kan en övernitisk äldste kanske frestas att bli känslomässig och rentav höja rösten vid ett äldstemöte. Men hur avslöjar inte ett sådant handlingssätt bristande självbehärskning! Och därigenom fördärvar faktiskt en person det för sig själv på två sätt. Å ena sidan är det så att en person i den utsträckning som han förlorar självbehärskningen försvagar sina egna argument genom att han låter känslorna överskugga logiken. Å andra sidan är det så att en person i den utsträckning som han blir känslomässig tenderar att förarga eller rentav stöta bort sina medäldste. Och om inte de äldste är försiktiga, kan häftiga meningsskiljaktigheter orsaka splittring inom deras led. Detta verkar till skada både för dem själva och för församlingen. — Jämför Apostlagärningarna 15:36—40.

12. I vilka situationer måste de äldste vara noga med att utöva självbehärskning?

¹² Det krävs verkligen också självbehärskning av de äldste för att de skall undvika att bli partiska eller missbruka sin makt. Det är så lätt att falla för frestelsen att låta ofullkomliga mänskliga hänsyn påverka det man säger eller gör! Det händer tid efter annan att äldste underlåter att beslutsamt ingripa, när ett av deras barn eller någon annan släkting befinns vara skyldig till ett orätt uppförande. Det krävs självbehärskning för att man i sådana situationer inte skall låta blodsband hindra en från att göra det som är rätt. — 5 Moseboken 10:17.

13. Varför krävs det i synnerhet självbehärskning av de äldste vid kommittéförhör?

¹³ En annan situation då det är mycket viktigt med självbehärskning är vid ett kommittéförhör. De äldste måste utöva stor självbehärskning, så att de inte blir överdrivet påverkade av känslor. De bör inte alltför lätt låta sig påverkas av tårar. En äldste måste samtidigt akta sig för att förlora sitt lugn, när anklagelserna haglar och andra kanske riktar beskyllningar mot honom själv, vilket kan vara fallet när man har med avfällingar att göra. Paulus’ ord är här mycket passande: ”En Herrens slav bör inte strida, utan bör vara mild och vänlig mot alla.” Det krävs självbehärskning för att visa vänlighet när man är under press. Paulus fortsätter med att visa att ”en Herrens slav” måste behärska sig ”under onda förhållanden och med mildhet” visa dem ”till rätta som inte är gynnsamt stämda”. Det kräver stor självbehärskning att visa mildhet och behärska sig, när man möter motstånd. — 2 Timoteus 2:24, 25.

Självbehärskning i umgänget med det motsatta könet

14. Vilket fint råd bör de äldste följa i sitt umgänge med personer av det motsatta könet?

¹⁴ De äldste måste verkligen se till att utöva självbehärskning, när de har att göra med personer av det motsatta könet. Det är inte tillrådligt att en ensam äldste gör ett herdebesök hos en syster. Han bör i stället ha sällskap av en annan äldste eller av en biträdande tjänare. Det var antagligen därför att Paulus var medveten om detta problem som han gav Timoteus, som var äldste, följande råd: ”Vädja ... till äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar med all kyskhet.” (1 Timoteus 5:1, 2) Vissa äldste har setts lägga armen om systrar som i en faderlig gest. Men det går lätt att bedra sig själv, eftersom motivet till en sådan gest kan vara en romantisk impuls och inte ren broderlig tillgivenhet. — Jämför 1 Korintierna 7:1.

15. Vilken händelse visar vilken vanära det kan dra över Jehovas namn, när en äldste inte utövar självbehärskning?

¹⁵ Hur mycket har det inte skadat sanningen att vissa äldste inte har utövat självbehärskning i sitt umgänge med systrarna i församlingen! För några år sedan blev en äldste utesluten, därför att han hade begått äktenskapsbrott med en kristen syster, vars man inte var ett vittne. Den kväll då uteslutningen av denne före detta äldste pålystes klev den förorättade äkta mannen in i Rikets sal med ett gevär och sköt mot de två skyldiga personerna. Ingen av dem dödades, och han avväpnades genast, men följande dag hade en stor tidning nyheten om ”skjutande i en kyrka” på sin förstasida. Vilken vanära drog inte denne äldstes brist på självbehärskning över församlingen och över Jehovas namn!

Självbehärskning på andra områden

16. Varför måste äldste vara noga med att utöva självbehärskning när de håller offentliga föredrag?

¹⁶ En äldste måste också visa stor självbehärskning, när han håller ett offentligt föredrag. En offentlig talare bör vara ett mönster av tillförsikt och lugn. Somliga försöker underhålla sina åhörare genom att komma med kvicka anmärkningar bara för att få publiken att skratta. Detta kan avslöja att man har fallit för frestelsen att behaga sin publik, och det är naturligtvis alltid bristande självbehärskning som gör att man faller för en frestelse. Man skulle också kunna säga att det avslöjar både brist på självbehärskning och brist på förberedelse att man går över tiden, när man håller ett tal.

17, 18. Vilken roll spelar självbehärskningen, när en äldste skall balansera sina olika plikter?

¹⁷ Varje hårt arbetande äldste måste möta den utmaning det innebär att söka balansera de olika krav som ställs på hans tid och krafter. Det kräver självbehärskning att inte gå till vare sig den ena eller den andra ytterligheten. Vissa äldste har varit så engagerade i församlingen och det den har krävt att de har försummat sin familj. När en syster berättade för hustrun till en äldste om det fina herdebesök som denne äldste hade gjort hos henne, utropade hustrun: ”Jag önskar att han gjorde ett herdebesök hos mig någon gång!” — 1 Timoteus 3:2, 4, 5.

¹⁸ En äldste behöver också självbehärskning för att balansera den tid han använder till eget studium med den tid han använder i tjänsten på fältet eller till att göra herdebesök. Med tanke på hur bedrägligt det mänskliga hjärtat är, är det mycket lätt för en äldste att använda mer tid än han borde till det som han tycker är trevligast. Om han tycker om att läsa, skulle han lätt kunna använda mer tid till eget studium än han borde. Om han tycker att tjänsten från hus till hus är rätt svår att utföra, kanske han låter herdebesök tjäna som en förevändning till att han försummar tjänsten från hus till hus.

19. Vilken skyldighet har de äldste, som understryker behovet av självbehärskning?

¹⁹ Skyldigheten att inte avslöja sådant som är konfidentiellt kräver också att en äldste orubbligt utövar självbehärskning. Här är följande råd tillämpligt: ”Uppenbara inte en annans förtroliga tal.” (Ordspråksboken 25:9, NW) Erfarenheten tyder på att detta kan vara en av de principer som de äldste överträder mest. Om en äldste har en förståndig och kärleksfull hustru, som han har ett gott kommunicerande med, kan han ha en benägenhet att diskutera eller kanske bara att nämna sådant som är av konfidentiell natur. Men detta är både orätt och mycket oförståndigt. Först och främst sviker man därigenom ett förtroende. Andliga bröder och systrar kommer till de äldste och anförtror sig åt dem, därför att de litar på att saken kommer att hållas strängt konfidentiell. Att avslöja sådant som är konfidentiellt för sin hustru är också orätt, oförståndigt och kärlekslöst, eftersom det lägger en onödig börda på henne. — Ordspråksboken 10:19; 11:13.

20. Varför är det så viktigt för de äldste att utöva självbehärskning?

²⁰ Det är utan tvivel mycket viktigt att ha självbehärskning, och i synnerhet då för de äldste! På grund av att de har blivit betrodda med privilegiet att ta ledningen bland Jehovas folk, har de större ansvarighet. Eftersom mycket har getts åt dem, kommer mycket att krävas av dem. (Lukas 12:48; 16:10; jämför Jakob 3:1.) Det är de äldstes privilegium och skyldighet att vara goda föredömen för andra. Och dessutom är förordnade äldste i stånd att göra mera gott eller större skada än andra, ofta beroende på om de utövar självbehärskning eller ej. Inte underligt att Paulus skrev: ”En tillsyningsman måste ... vara ... en som kan behärska sig.”