Foga till din kunskap självbehärskning

”Ni [skall] ... till er kunskap [foga] självbehärskning.” (2 PETRUS 1:5–8)

1. Vilken oförmåga är orsak till många problem bland människor?

UNDER en stor kampanj mot narkotika uppmanades ungdomar i USA: ”Säg nej.” Tänk hur mycket bättre det skulle vara om var och en sade nej inte bara till narkotika, utan också till överdrivet drickande, till oförståndiga eller omoraliska levnadssätt, till oärliga affärsmetoder och till ”de ting köttet har begär till”! (Romarna 13:14) Men vem säger att det alltid är lätt att säga nej?

2. a) Vilka bibliska exempel visar att svårigheten att säga nej inte är något nytt? b) Vad bör de här exemplen uppmuntra oss att göra?

² Eftersom alla ofullkomliga människor har svårt att utöva självbehärskning, bör vi vara intresserade av att lära oss hur vi vinner varje strid som vi ställs inför. Bibeln berättar för oss om människor i det förgångna som strävade efter att tjäna Gud men som ibland hade svårt att säga nej. Tänk på David och hans äktenskapsbrott med Batseba. Det ledde till att det barn som de avlat i äktenskapsbrott dog och likaså till att Batsebas man dog, och båda dessa var oskyldiga. (2 Samuelsboken 11:1–27; 12:15–18) Eller tänk på aposteln Paulus, som öppet erkände: ”Ty det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag.” (Romarna 7:19) Känner du dig ibland lika frustrerad? Paulus fortsatte: ”Jag har verkligen min lust i Guds lag efter den människa jag är invärtes, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som för krig mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge under syndens lag, som finns i mina lemmar. Jag eländiga människa! Vem skall rädda mig från den kropp som genomlider denna död?” (Romarna 7:22–24) Bibliska exempel bör styrka oss i vårt beslut att aldrig ge upp i vår kamp för att uppnå större självbehärskning.

Självbehärskning – något att lära sig

3. Förklara varför vi inte kan förvänta att det skall vara lätt att utöva självbehärskning.

³ Självbehärskning, som inbegriper förmågan att säga nej, nämns i 2 Petrus 1:5–7 tillsammans med tro, dygd, kunskap, uthållighet, gudaktig hängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek. Ingen av dessa andra önskvärda egenskaper är helt och hållet medfödd. De måste uppodlas. För att visa dem i väsentlig grad krävs det beslutsamhet och ansträngning. Bör vi förvänta att det skall vara på något sätt lättare med självbehärskning?

4. Varför menar många att de inte har några problem i fråga om självbehärskning, men på vad är detta ett tecken?

⁴ Det är sant att det finns miljoner människor som kan tycka att de inte har några problem i fråga om självbehärskning. De lever sitt liv på det sätt som de behagar och uppför sig medvetet eller omedvetet i överensstämmelse med det ofullkomliga köttets ingivelser och ägnar föga uppmärksamhet åt följderna – för dem själva eller för andra. (Judas, vers 10) Bristen på förmåga och villighet att säga nej är mera uppenbar nu än någonsin tidigare. Detta är ett tecken på att vi verkligen lever i ”de sista dagarna”, som Paulus skrev om när han förutsade: ”Kritiska tider som är svåra att komma till rätta med [skall] vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, ... utan självbehärskning.” (2 Timoteus 3:1–3)

5. Varför är Jehovas vittnen intresserade av ämnet självbehärskning, och vilket råd är fortfarande giltigt?

⁵ Jehovas vittnen är väl medvetna om den utmaning som behovet av självbehärskning utgör. I likhet med Paulus är de medvetna om kampen mellan en önskan att behaga Gud genom att leva enligt hans normer och det handlingssätt som det ofullkomliga köttet kan driva dem att följa. Av detta skäl har de länge varit intresserade av hur man vinner den här kampen. År 1916 talades det i ett tidigt nummer av den tidskrift som du läser just nu om ”det rätta tillvägagångssättet att vinna herravälde över oss själva, våra tankar, våra ord och vårt uppförande”. Det gavs ett förslag att ha Filipperna 4:8 i tankarna. Guds råd i det här skriftstället är fortfarande giltigt, trots att det ursprungligen framfördes för omkring 2 000 år sedan och förmodligen är svårare att följa nu än det var på den tiden eller 1916. Men kristna kämpar intensivt för att säga nej till världsliga begär, medvetna om att de genom att göra det säger ja till sin Skapare.

6. Varför har vi inte orsak att misströsta när vi uppodlar självbehärskning?

⁶ Självbehärskning nämns i Galaterna 5:22, 23 som en del av ”[den heliga] andens frukt”. Om vi visar denna egenskap tillsammans med ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet”, kommer vi att finna att det är till stor nytta för oss. Om vi gör det, kommer vi, som Petrus förklarade, att hindras från att bli ”overksamma eller utan frukt” i vår tjänst för Gud. (2 Petrus 1:8) Men vi bör inte misströsta eller domfälla oss själva, om vi inte visar dessa egenskaper så snabbt och så fullständigt som vi skulle vilja. I skolan lade du förmodligen märke till att en del elever lärde sig saker snabbare än andra. På arbetsplatsen kan somliga lära sig en ny uppgift snabbare än arbetskamraterna. På liknande sätt är det somliga som är snabbare än andra på att tillägna sig kristna egenskaper. Det viktiga är att vi så gott vi kan fortsätter att uppodla egenskaper som Gud vill se. Detta kan vi göra genom att helt och fullt utnyttja den hjälp Jehova ger genom sitt ord och genom församlingen. Att vi snabbt når vårt mål är mindre viktigt än att vi gör bestämda ansträngningar för att fortsätta att göra framsteg.

7. Vad visar att självbehärskning är viktigt?

⁷ Trots att självbehärskning upptas sist bland de egenskaper som frambringas av anden, är den inte på något vis mindre viktig än de andra. Tvärtom. Vi bör hålla i minnet att alla ”köttets gärningar” skulle kunna undvikas om vi hade fullkomlig självbehärskning. Men ofullkomliga människor är benägna att ge efter för någon form av ”köttets gärningar”, dvs. ”otukt, orenhet, tygellöshet, avgudadyrkan, utövande av spiritism, fientligheter, osämja, svartsjuka, yttringar av förbittring, av stridslystnad, söndringar, sekter”. (Galaterna 5:19, 20) Vi måste därför ständigt föra en kamp och vara beslutna att utrota negativa tendenser ur både hjärta och sinne.

Somliga har en svårare kamp

8. Vilka faktorer gör det särskilt svårt för somliga att visa självbehärskning?

⁸ Somliga kristna har svårare än andra att visa självbehärskning. Vad är orsaken? Den fostran föräldrarna gett eller tidigare erfarenheter kan bidra till det. Om vi tycker att det inte har varit något problem att uppodla och visa självbehärskning, är det en orsak till glädje. Men vi bör verkligen visa medkänsla och förståelse när vi har att göra med dem som har svårare att visa självbehärskning, även om deras oförmåga i fråga om detta kan skapa problem för oss. Och vem av oss har, med tanke på sin egen ofullkomlighet, något skäl att vara egenrättfärdig? (Romarna 3:23; Efesierna 4:2)

9. Vilka svagheter har somliga, och när kommer dessa svagheter att vara helt övervunna?

⁹ Vi kan illustrera det så här: Vi kan känna till att vissa medkristna som har slutat att använda tobak eller ”partydroger” fortfarande ibland känner ett starkt begär efter dem. Somliga kan finna att det är svårt att begränsa sin konsumtion av mat eller alkoholhaltiga drycker. Andra har svårt att vakta sin tunga, och därför felar de ofta i ord. För att ta itu med sådana ofullkomligheter krävs det ihärdiga ansträngningar i fråga om att uppodla självbehärskning. Varför är det så? I Jakob 3:2 medges det realistiskt: ”Vi felar alla många gånger. Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man, i stånd att också tygla hela sin kropp.” Ytterligare andra känner ett starkt spelbegär. Eller också kan de finna det svårt att behärska sitt humör. Det kan kräva tid att lära sig att framgångsrikt ta itu med dessa eller liknande svagheter. Även om vi kan göra tydliga framsteg nu, är det först när vi blir fullkomliga som orätta begär blir helt utrotade. Under tiden kommer vår strävan att utöva självbehärskning att hjälpa oss att undvika att återfalla i ett syndigt livsmönster. Låt oss, allteftersom kampen fortsätter, hjälpa varandra att inte ge upp. (Apostlagärningarna 14:21, 22)

10. a) Varför är det en särskilt stor utmaning att utöva självbehärskning i fråga om det sexuella för somliga? b) Vilken stor förändring gjorde en viss broder? (Se rutan på sidan 16.)

¹⁰ Ett annat område där somliga finner det svårt att utöva självbehärskning är det sexuella. Människans sexualitet är i sig själv en del av hur Jehova Gud har skapat oss. Men somliga har särskilt svårt att hålla det sexuella på sin rätta plats, alltså i överensstämmelse med Guds normer. Deras svårigheter kan förvärras därför att de har en särskilt stark sexualdrift. Vi lever i en sexgalen värld som har en benägenhet att egga upp passionens lågor på många sätt. Detta kan vålla ett verkligt problem för kristna som vill förbli ogifta – åtminstone till en tid – för att kunna tjäna Gud fria från de distraherande faktorer som hör äktenskapet till. (1 Korinthierna 7:32, 33, 37, 38) Men i överensstämmelse med Bibelns förklaring att ”det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär” kan de besluta sig för att gifta sig, vilket verkligen är aktningsvärt. Samtidigt är de beslutna att gifta sig bara ”i Herren”, enligt det råd Bibeln ger. (1 Korinthierna 7:9, 39) Vi kan vara övertygade om att Jehova gläder sig över att de är intresserade av att upprätthålla hans rättfärdiga principer. Deras medkristna räknar det som en glädje att få vara förenade med sanna tillbedjare som står så högt när det gäller moralnormer och ostrafflighet.

11. Hur kan vi vara till hjälp för en broder eller en syster som vill gifta sig men som inte har kunnat göra det?

¹¹ Hur är det då om man inte kan finna någon passande partner? Föreställ dig den frustration som den kan känna som vill gifta sig men inte har kunnat göra det! Han kan se sina vänner gifta sig och uppnå ett mått av lycka, medan han själv fortfarande söker en passande partner. För somliga i den här situationen kan den orena vanan att onanera bli ett ihållande problem. Hur som helst vill ingen kristen oavsiktligt göra något som slår ner modet på den som kämpar för att förbli ren. Vi skulle oavsiktligt kunna göra någon modfälld, om vi kom med sådana tanklösa kommentarer som: ”När skall du gifta dig då?” Detta kan sägas utan någon ond avsikt, men det skulle verkligen vara mycket bättre om vi visade självbehärskning i fråga om att vakta tungan! (Psalm 39:1) De bland oss som bevarar sig rena medan de är ogifta förtjänar vårt varmaste beröm. Hellre än att säga något som kan vara nedslående bör vi sträva efter att vara uppmuntrande. Vi kan till exempel göra en ansträngning att ta med ogifta när en liten grupp mogna kristna samlas för en måltid eller uppbyggande kristen samvaro.

Självbehärskning i äktenskapet

12. Varför behövs ett mått av självbehärskning också av dem som är gifta?

¹² Att man är gift eliminerar inte i sig självt behovet av självbehärskning när det gäller sex. Ett exempel är att de sexuella behoven kan vara mycket olika för man och hustru. Eller också kan den ena makens fysiska tillstånd ibland göra normalt sexuellt umgänge svårt eller till och med omöjligt. Det kan hända att den ena maken på grund av tidigare erfarenheter kan finna det svårt att lyda befallningen: ”Må mannen ge sin hustru det som tillkommer henne; men må också hustrun göra detsamma mot sin man.” I en sådan situation kan den andra parten behöva visa extra självbehärskning. Men båda kan tänka på Paulus kärleksfulla råd till gifta kristna: ”Beröva inte varandra detta, utom efter inbördes samtycke för en fastställd tid, för att ni skall kunna ägna tid åt bön och kunna komma tillsammans igen, så att Satan inte kan fortsätta att fresta er på grund av er oförmåga att lägga band på er.” (1 Korinthierna 7:3, 5)

13. Vad kan vi göra till förmån för dem som kämpar för att utöva självbehärskning?

¹³ Gifta par kan verkligen vara glada om båda parter har lärt sig att utöva självbehärskning i denna den mest intima relationen. Samtidigt gör de väl i att visa förståelse för medtillbedjare som fortfarande kämpar för att visa detta på det här området. Vi bör aldrig glömma att be att Jehova skall ge våra andliga bröder insikt, mod och beslutsamhet att fortsätta sin kamp för att visa självbehärskning och vidta åtgärder för att övervinna otillbörliga begär. (Filipperna 4:6, 7)

Fortsätt att hjälpa varandra

14. Varför bör vi uppträda medkännande och förstående mot medkristna?

¹⁴ Ibland kan vi finna det svårt att visa förståelse för medkristna som kämpar för att visa självbehärskning på ett område där vi själva inte har några svårigheter. Men människor är av naturen olika. Somliga behärskas lätt av känslor, medan andra inte gör det. Somliga finner att det är jämförelsevis lätt att styra sig – självbehärskningen är inte något stort problem. Andra har det svårare. Men kom ihåg att den som kämpar inte är ond. Medkristna behöver vår förståelse och medkänsla. Vår egen lycka är inbegripen, då vi fortsätter att visa barmhärtighet mot dem som fortfarande kämpar med att visa självbehärskning i högre grad. Vi kan förstå detta av Jesu ord i Matteus 5:7.

15. Varför är orden i Psalm 130:3 trösterika när det gäller självbehärskning?

¹⁵ Vi vill aldrig göra oss skyldiga till en felbedömning när det gäller en medkristen som vid något tillfälle kan ha underlåtit att visa den kristna personligheten. Det är verkligen uppmuntrande att Jehova inte bara ser det tillfälle då vi kan ha misslyckats, utan att han ser de många gånger då vi lyckades, även om våra medkristna inte har lagt märke till dem. Det är mycket uppmuntrande att tänka på orden i Psalm 130:3: ”Om det var missgärningar du gav akt på, o Jah, o Jehova, vem skulle då kunna bestå?”

16, 17. a) Hur kan vi tillämpa Galaterna 6:2, 5 med avseende på självbehärskning? b) Vad kommer vi härnäst att ta upp i fråga om självbehärskning?

¹⁶ För att behaga Jehova måste var och en av oss uppodla självbehärskning, men vi kan vara säkra på våra kristna bröders hjälp. Visserligen måste var och en bära sin egen ansvarsbörda, men vi uppmanas ändå att hjälpa varandra att komma till rätta med svagheter. (Galaterna 6:2, 5) Vi kan sätta värde på den förälder, partner eller vän som hindrar oss från att gå till platser som vi inte bör gå till, se sådant som vi inte bör se eller göra sådant som vi inte bör göra. Den personen hjälper oss att visa självbehärskning – förmågan att säga nej och mena det!

¹⁷ Många kristna kan instämma i det vi hittills har sagt om självbehärskning, men de kan tycka att de själva behöver göra stora förbättringar. De skulle vilja visa självbehärskning mera helt och fullt, i den utsträckning de tror att ofullkomliga människor rimligtvis kan förväntas göra det. Känner du det så? Vad kan du då göra i fråga om att uppodla denna sida av Guds andes frukt? Och hur kan du genom att göra det få hjälp att nå dina långsiktiga mål som kristen? Låt oss ta upp detta i nästa artikel.

För att vinna priset – utöva självbehärskning!

”Var och en som deltar i en tävlingskamp [utövar] självbehärskning i allting.” (1 KORINTHIERNA 9:25)

1. Hur har miljoner människor i överensstämmelse med Efesierna 4:22–24 sagt ja till Jehova?

OM DU har blivit döpt som ett Jehovas vittne, har du offentligt tillkännagett att du är villig att delta i en tävling som har evigt liv som pris. Du sade ja till att göra Jehovas vilja. Innan vi överlämnade oss åt Jehova, hade många av oss behövt göra stora förändringar för att vårt överlämnande skulle vara meningsfullt och godtagbart för Gud. Vi följde aposteln Paulus råd till de kristna: ”Ni skall lägga bort den gamla personligheten, som svarar mot ert tidigare uppförande och som fördärvas enligt sina bedrägliga begär ... och ... ta på er den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet.” (Efesierna 4:22–24) Med andra ord: Innan vi sade ja i fråga om ett överlämnande åt Gud, måste vi säga nej till ett oacceptabelt tidigare levnadssätt.

2, 3. Hur visar 1 Korinthierna 6:9–12 att vi måste göra två slag av förändringar för att vinna Guds godkännande?

² Vissa drag i den gamla personligheten, som blivande vittnen för Jehova måste lägga bort, är sådant som direkt fördöms i Guds ord. Paulus räknade upp något av detta i sitt brev till korinthierna: ”Varken otuktsmän eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, eller män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män, eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller utpressare skall ärva Guds kungarike.” Han visade sedan att kristna under det första århundradet hade gjort nödvändiga förändringar i fråga om sin personlighet, när han tillfogade: ”Likväl är detta vad några av er har varit.” Lägg märke till formen har varit, inte är. (1 Korinthierna 6:9–11)

³ Paulus visade att det kunde vara nödvändigt med ytterligare förändringar, eftersom han fortsatte: ”Allt har jag lov till; men allt är inte fördelaktigt.” (1 Korinthierna 6:12) Många i vår tid som vill bli Jehovas vittnen inser därför att de måste säga nej också till sådant som de visserligen har lov till men som inte är till någon fördel eller som har föga bestående värde. Det är sådant som kan kräva tid och som skulle kunna föra dem bort från att ägna sig åt viktigare ting.

4. Om vad är överlämnade kristna ense med Paulus?

⁴ Överlämnandet åt Gud görs villigt, inte motvilligt – som om det innebar ett stort offer. Överlämnade kristna är ense med Paulus, som sade följande sedan han blivit en efterföljare till Kristus: ”På grund av ... [Jesus] har jag lidit förlusten av allt, och jag anser det som en hop avskräde, för att jag må vinna Kristus.” (Filipperna 3:8) Paulus sade med glädje nej till sådant som var av föga värde för att han skulle kunna fortsätta att säga ja till Gud.

5. I vad slags tävlingslopp deltog Paulus framgångsrikt, och hur kan också vi göra det?

⁵ Paulus utövade självbehärskning när han löpte sitt andliga tävlingslopp och kunde till slut säga: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet, jag har hållit mig till tron. Från denna stund är rättfärdighetens krona lagd i förvar åt mig, vilken Herren, den rättfärdige domaren, skall ge mig som belöning på den dagen, men inte bara åt mig, utan också åt alla som har älskat hans tydliga framträdande.” (2 Timoteus 4:7, 8) Kommer vi en dag att kunna säga något liknande? Det kommer vi att kunna göra, om vi utövar självbehärskning medan vi löper vårt kristna tävlingslopp utan uppehåll till dess det är fullbordat.

Självbehärskning för att göra det som är gott

6. Vad är självbehärskning, och på vilka två områden måste vi utöva självbehärskning?

⁶ De hebreiska och grekiska ord som i Bibeln översatts med ”självbehärskning” betyder ordagrant att man har makt eller kontroll över sig själv. De förmedlar ofta tanken att man hindrar sig själv från att göra orätt. Men det är uppenbart att vi måste ha ett mått av självbehärskning också för att använda vår kropp till att göra goda gärningar. Ofullkomliga människor har av naturen en benägenhet att göra det som är orätt, och därför har vi en kamp på två fronter. (Predikaren 7:29; 8:11) Vi avhåller oss från att göra det som är orätt, men vi måste också tvinga oss till att göra det som är gott. Ja, att vi styr och behärskar vår kropp för att göra gott är ett av de bästa sätten att undvika att göra det som är ont.

7. a) Om vad bör vi be, alldeles som David gjorde? b) Meditation över vad hjälper oss att utöva självbehärskning i högre grad?

⁷ Det är tydligt att självbehärskning är någonting som är viktigt för att vi skall kunna fullfölja vårt överlämnande åt Gud. Vi behöver be precis som David: ”Skapa i mig ett rent hjärta, o Gud, och lägg i mitt inre en ny, en fast ande.” (Psalm 51:10) Vi kan meditera över nyttan av att undvika sådant som är moraliskt orätt eller fysiskt försvagande. Tänk på den möjliga skadan av att inte undvika sådant – allvarliga hälsoproblem, störda relationer, rentav för tidig död. Tänk å andra sidan på de många fördelarna med att hålla fast vid det levnadssätt som Jehova föreskriver. Men vi måste vara realistiska och inte glömma att vårt hjärta är förrädiskt. (Jeremia 17:9) Vi måste vara beslutsamma i att stå emot hjärtats försök att mena att det inte är så viktigt att hålla fast vid Jehovas normer.

8. Vad har erfarenheten lärt oss? Belys saken.

⁸ De flesta av oss vet av erfarenhet att det ovilliga köttet ofta försöker släcka en villig andes eld. Tänk till exempel på predikandet av Guds kungarike. Jehova finner behag i människors villighet att ta del i detta livgivande arbete. (Psalm 110:3; Matteus 24:14) För de flesta av oss var det inte lätt att lära sig att predika offentligt. Det krävde – och kräver kanske fortfarande – att vi styr och behärskar vår kropp, ”är hårdhänta” mot den och ”leder den som en slav” i stället för att låta den diktera minsta motståndets väg. (1 Korinthierna 9:16, 27; 1 Thessalonikerna 2:2)

”I allting”?

9, 10. Vad är inbegripet i att utöva ”självbehärskning i allting”?

⁹ Bibelns råd att vi skall utöva ”självbehärskning i allting” visar att mer är inbegripet än att vi bara behärskar vårt humör och avhåller oss från ett omoraliskt uppförande. Vi kan tycka att vi har uppnått självbehärskning på dessa områden, och i så fall kan vi verkligen vara tacksamma. Men hur är det på andra områden i livet där behovet av självbehärskning kanske inte är lika uppenbart? Vi kan belysa detta genom att tänka oss någon som lever i ett relativt rikt land med hög levnadsstandard. Skulle det inte vara förståndigt av honom att lära sig att säga nej till onödiga utgifter? Föräldrar gör väl i att lära sina barn att inte köpa allt de ser bara därför att det är tillgängligt eller tilltalande eller därför att de har råd med det. För att sådan undervisning skall vara effektiv måste föräldrarna naturligtvis gå före med gott exempel. (Lukas 10:38–42)

¹⁰ Att vi lär oss att klara oss utan vissa saker kan stärka vår viljestyrka. Det kan också öka vår uppskattning av de materiella ting vi äger och kan göra att vi känner större medkänsla med dem som på grund av omständigheterna, och inte av fritt val, måste klara sig utan vissa saker. Det är sant att en anspråkslös livsstil är i strid med sådana vanliga uppfattningar som ”unna dig detta” eller ”du förtjänar det bästa”. Reklamens värld främjar en önskan att genast bli tillfredsställd, men den gör det för den egna kommersiella vinsten. Denna situation kan hindra våra ansträngningar att visa självbehärskning. I en tidskrift från ett välmående europeiskt land hette det nyligen: ”Om det redan under extremt fattiga förhållanden krävs en svår inre kamp för att hålla oönskade impulser i schack, ja, då förstår man hur svårt det är i överflödssamhällets förlovade land!”

11. Varför är det till nytta att lära sig att klara sig utan vissa saker, men vad är det som gör det svårt?

¹¹ Om vi har svårt att skilja mellan vad vi önskar och vad vi verkligen behöver, kan det vara till nytta att vi vidtar åtgärder för att förvissa oss om att vi inte handlar ansvarslöst. Om vi till exempel vill motverka en benägenhet för ohejdat spenderande, kan vi besluta oss för att inte köpa på kredit, eller också kan vi ha enbart en begränsad summa pengar med oss när vi skall handla. Kom ihåg att Paulus sade att ”gudaktig hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har” är ”ett medel till stor vinning”. Han resonerade så här: ”Vi har ju inte fört med något till världen, och inte heller kan vi föra med något ut. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” (1 Timoteus 6:6–8) Är vi det? Att lära sig leva ett enkelt liv, fritt från njutningslystnadens onödiga börda – vilken form den än tar sig – kräver viljestyrka och självbehärskning. Men det är något som är värt att lära sig.

12, 13. a) På vilka sätt inbegriper de kristna mötena självbehärskning? b) Nämn några andra områden där vi behöver uppodla självbehärskning.

¹² För att vara med vid kristna möten och sammankomster behöver man också visa ett särskilt slag av självbehärskning. Denna egenskap är nödvändig för att vi till exempel inte skall låta tankarna vandra under programmet. (Ordspråken 1:5) Det kan krävas självbehärskning för att man inte skall störa andra genom att viska till dem som sitter bredvid i stället för att ägna talaren full uppmärksamhet. Att vi justerar vårt schema så att vi kan komma i tid kan också kräva självbehärskning. Dessutom kan vi behöva självbehärskning för att avsätta tid för att förbereda oss för mötena och sedan ta del i dem.

¹³ Att vi utövar självbehärskning i små ting stärker vår förmåga att göra det i större angelägenheter. (Lukas 16:10) Det är verkligen utmärkt om vi disciplinerar oss själva till att läsa Guds ord och bibliska publikationer regelbundet och studerar dem och mediterar över vad vi har lärt oss! Det är verkligen förståndigt att vi tuktar och disciplinerar oss själva i fråga om opassande arbeten, vänskapsförhållanden, attityder och personliga vanor och att vi fostrar oss själva till att säga nej till verksamheter som kan beröva oss dyrbar tid som kunde användas i tjänst för Gud! Att vi håller oss fullt upptagna i tjänst för Jehova är ju ett utmärkt skydd mot sådant som kan dra oss bort från det andliga paradiset i Jehovas världsvida församling.

Bli fullvuxen genom självbehärskning

14. a) Hur bör barn lära sig att utöva självbehärskning? b) Vilka goda resultat kan det bli när barn lär sig sådant tidigt i livet?

¹⁴ Ett nyfött barn brukar inte visa självbehärskning. En broschyr utarbetad av experter på barns uppförande förklarar: ”Självbehärskning uppkommer inte automatiskt eller utan vidare. Spädbarn och småbarn behöver föräldrarnas vägledning och stöd för att påbörja processen med att lära sig självbehärskning. ... När föräldrarna ger vägledning i processen, ökar självbehärskningen under skolåren.” En undersökning som gällde fyraåriga barn visade att de som hade lärt sig ett visst mått av självbehärskning ”i allmänhet växte upp och blev bättre anpassade, mer omtyckta, företagsamma, trygga och pålitliga tonåringar”. De som inte hade börjat lära sig detta ”riskerade i högre grad att bli ensamma, ha lätt för att bli frustrerade och vara envisa. De gav lätt vika under stress och ryggade tillbaka för utmaningar.” Det är uppenbart att ett barn måste lära sig självbehärskning för att bli en välanpassad vuxen.

15. Vad visas genom brist på självbehärskning, och i kontrast till vilket mål som ställs upp i Bibeln står detta?

¹⁵ Det är på liknande sätt om vi skall bli fullvuxna kristna – vi måste lära oss att visa självbehärskning. Brist på självbehärskning visar att vi fortfarande är andliga spädbarn. Bibeln förmanar oss att bli ”fullvuxna i fråga om sinnesförmögenheter”. (1 Korinthierna 14:20) Vårt mål är att ”nå fram till enheten i tron och i den exakta kunskapen om Guds Son, till en fullvuxen mans ställning, till det mått av kroppslig resning som hör Kristi fullhet till”. Varför det? ”För att vi inte längre skall vara spädbarn, som kastas av och an liksom av vågor och förs hit och dit av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse.” (Efesierna 4:13, 14) Det är tydligt att det är viktigt för vår andlighet att vi lär oss att utöva självbehärskning.

Hur man uppodlar självbehärskning

16. Hur ger Jehova hjälp?

¹⁶ För att uppodla självbehärskning behöver vi Guds hjälp, och den är tillgänglig. Likt en fullkomlig spegel visar Guds ord oss var vi behöver göra personliga förändringar, och vi får också råd om hur vi skall genomföra dem. (Jakob 1:22–25) Ett kärleksfullt brödraskap står också redo att erbjuda hjälp. Kristna äldste visar förståelse när de erbjuder personligt bistånd. Jehova själv ger frikostigt av sin heliga ande, om vi ber om den. (Lukas 11:13; Romarna 8:26) Låt oss därför med glädje använda dessa anordningar. Förslagen på sidan 21 kan vara till hjälp.

17. Vilken uppmuntran får vi i Ordspråken 24:16?

¹⁷ Det är verkligen trösterikt att veta att Jehova sätter värde på våra ansträngningar när vi försöker behaga honom! Detta bör motivera oss att fortsätta att sträva efter att visa självbehärskning i högre grad. Oberoende av hur ofta vi snavar får vi aldrig ge upp i våra ansträngningar. ”Den rättfärdige må falla rentav sju gånger, och han kommer sannerligen att stiga upp.” (Ordspråken 24:16) Varje gång vi segrar har vi skäl att känna oss nöjda med oss själva. Vi kan också vara säkra på att Jehova är nöjd med oss. Ett Jehovas vittne berättar om något han gjorde innan han överlämnade sitt liv åt Jehova. Varje gång han hade lyckats avhålla sig från att röka en vecka belönade han sig själv genom att köpa något användbart för de pengar självbehärskningen hade hjälpt honom att spara.

18. a) Vad är inbegripet i vår kamp för självbehärskning? b) Vilken försäkran ger Jehova?

¹⁸ Framför allt bör vi komma ihåg att självbehärskning inbegriper våra tankar och känslor. Vi kan förstå detta av Jesu ord: ”Var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han grips av begär till henne, [har] redan ... begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” (Matteus 5:28; Jakob 1:14, 15) Den som har lärt sig att hålla sina tankar och känslor i styr finner det lättare att behärska hela sin kropp. Låt oss därför stärka vår föresats att inte bara undvika att göra orätt, utan också undvika att över huvud taget tänka på sådant. Om orätta tankar uppstår, slå då genast bort dem. Vi kan fly från frestelsen genom att under bön hålla ögonen fästa på Jesus. (1 Timoteus 6:11; 2 Timoteus 2:22; Hebréerna 4:15, 16) När vi gör vårt bästa följer vi rådet i Psalm 55:22: ”Kasta din börda på Jehova, och han för sin del kommer att stödja dig. Aldrig kommer han att tillåta att den rättfärdige vacklar.”

[Ruta/bilder på sidan 21]

Hur du kan stärka självbehärskningen

• Uppodla den också i små ting

• Meditera över nyttan av den nu och i framtiden

• Ersätt sådant som Gud förbjuder med det som han uppmuntrar till

• Avvisa omedelbart otillbörliga tankar

• Fyll sinnet med andligen uppbyggande tankar

• Ta emot den hjälp som mogna medkristna kan ge

• Undvik situationer som leder till frestelser

• Be om Guds hjälp när du utsätts för frestelse