”Röjas ur vägen” i mitten av veckan. Gabriel sade vidare till Daniel: ”Efter de sextiotvå veckorna skall Messias röjas ur vägen, utan något för egen räkning.” (Dan 9:26) En tid efter slutet på de 7 plus 62 ”veckorna”, i själva verket omkring tre och ett halvt år därefter, blev Messias röjd ur vägen genom att bli dödad på en tortyrpåle, och han gav då upp allt han hade för att återlösa mänskligheten. (Jes 53:8) Vittnesbörden visar att Jesus använde första hälften av denna ”vecka” till att utföra sin tjänst. Vid ett tillfälle, troligen på hösten år 32, använde han en illustration och liknade uppenbarligen den judiska nationen vid ett fikonträd (jfr Mt 17:15–20; 21:18, 19, 43) som inte hade burit frukt på ”tre år”. Vingårdsarbetaren sade till vingårdens ägare: ”Herre, låt det vara också det här året, tills jag gräver omkring det och lägger på gödsel; och om det då i framtiden skulle bära frukt, är det ju bra; men om inte, kan du hugga ner det.” (Lu 13:6–9) Jesus kan här ha syftat på den tidsperiod under vilken han själv hade förkunnat för denna oemottagliga nation. Vid det här tillfället hade hans tjänst pågått i omkring tre år och skulle fortsätta under delar av ett fjärde år.

”Mitten av veckan” måste vara mitt i perioden på sju år, dvs. tre och ett halvt år in i den här årsveckan. Eftersom den 70:e ”veckan” började på hösten år 29, då Jesus blev döpt och smord, måste halva den veckan (tre och ett halvt år) sträcka sig fram till våren år 33, dvs. tiden för påsken (14 nisan) det året. Det datumet motsvarar av allt att döma den 1 april år 33 enligt den gregorianska kalendern. (Se HERRENS KVÄLLSMÅLTID [Tidpunkt för instiftandet].) Aposteln Paulus berättar att Jesus kom för att göra Guds vilja, som var att röja ”undan det första [slaktoffren och offergåvorna enligt Moses lag] för att kunna befästa det andra”. Detta gjorde Jesus genom att frambära sin egen kropp som ett offer. (Heb 10:1–10)