För hebreiska kvinnor var det en smälek eller skam att förbli ogift, änka eller barnlös. (Jes 4:1; 54:4; 1Mo 30:23; Lu 1:25)

Aposteln Paulus däremot rekommenderade både män och kvinnor att förbli ogifta om motivet var att tjäna Gud med odelad uppmärksamhet, och om änkan sade han: ”Hon är lyckligare om hon förblir som hon är, enligt min mening.” (1Kor 7:25–28, 32–40; jfr Mt 19:10–12.)