Enföräldersfamiljer blir allt fler

”Det var många nätter jag grät och bad till Gud: ’Jag vet inte hur jag skall klara av morgondagen.’” – GLORIA, ENSAMSTÅENDE TREBARNSMAMMA.

ENFÖRÄLDERSFAMILJER har blivit ett bestående och framträdande inslag i många samhällen i dag.a Den traditionella sammansättningen med man, hustru och barn får ge plats åt andra former av familjestruktur, och demografer och sociologer frågar sig varför.

Sociologiprofessorerna Simon Duncan och Rosalind Edwards har lagt märke till att ”det under lång tid har skett förändringar i familjestrukturerna och i relationerna mellan könen”. Vad är orsaken? Somliga hävdar att detta är ett resultat av hur människor väljer att leva sitt liv i en miljö där det sker ekonomiska, kulturella och sociala förändringar.

Låt oss se närmare på några av dessa förändringar, men också på de val man gör. Livets påfrestningar är en viktig faktor som påverkar människors liv. Den omgivande världen inkräktar på alla deras vakna timmar. Tid som tidigare ägnades åt familjen används nu till att surfa på Internet, titta på TV, prata i telefon, åka bil – man är alltid på språng.

Ekonomiska påfrestningar kräver också sin tribut. Moderna bekvämligheter kostar pengar, och därför är det allt fler föräldrar som förvärvsarbetar. Att vi lever i ett rörligt samhälle har gjort att många familjemedlemmar bor och arbetar långt från sina släktingar och det stöd dessa kan ge, och i vissa fall även långt borta från äktenskapspartnern. I många länder gör inte populärkulturen saken bättre, eftersom den ofta nedvärderar sådana institutioner som ger en känsla av stabilitet – som äktenskapet och familjen.b

Den nya ensamstående mamman

Dagens ensamstående mödrar behöver inte passa in på den gamla stereotypa bilden av en ogift tonåring som lever på socialbidrag. Att vara ogift mor betraktas inte längre som lika skamligt, utan har till och med glorifierats av kända förebilder. Numera är dessutom många kvinnor bättre utbildade och har bättre möjligheter att försörja sig själva – så äktenskapet är inte längre en ekonomisk nödvändighet för mammor.

En del ensamstående mammor, särskilt de som har frånskilda föräldrar, fortsätter att leva ensamma eftersom de inte vill att deras egna barn skall få utstå den smärta det innebär att se en förälder ge sig av. Andra kvinnor blir ensamstående därför att de har blivit övergivna, inte därför att de själva har valt det. ”Att vara ensamstående förälder är i allmänhet inte ett själviskt och medvetet val”, konstaterar brittiska Joseph Rowntree Foundation, ”och barn i enföräldersfamiljer blir inte försummade och odisciplinerade.”

Ändå är detta med enföräldersfamiljer en allvarlig sak, eftersom många ensamstående föräldrar och deras barn drabbas av känslomässig stress, ekonomiska svårigheter och sociala problem. En del kanske undrar om det är möjligt för en ensamstående förälder att framgångsrikt uppfostra sina barn. Vilka särskilda utmaningar möter enföräldersfamiljer? Hur kan en kristen som är ensamstående framgångsrikt möta utmaningen att uppfostra sina barn?

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 4]

Sverige

Andelen barn med ensamstående förälder har ökat under 1990-talet.

[Ruta/Karta på sidorna 4, 5]

Enföräldersfamiljer – en trend i många länder

USA: ”Mellan åren 1970 och 2000 ökade antalet ensamstående mödrar från 3 miljoner till 10 miljoner; under samma tidsperiod ökade även antalet ensamstående fäder – från 393 000 till 2 miljoner.” (Amerikanska folkbokföringsmyndigheten)

Mexico: Enligt tidningen La Jornada står tonårsmödrar för 27 procent av det totala antalet havandeskap i landet.

Irland: Andelen enföräldersfamiljer ökade från 5,7 procent år 1981 till 7,9 procent år 1991. ”Skilsmässa är fortfarande en mycket stor orsak till att mödrar blir ensamstående.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Storbritannien: ”Andelen familjer med bara en förälder har för första gången överstigit 25 procent, vilket återspeglar en stor ökning av antalet ogifta mödrar och en anmärkningsvärd ökning av skilsmässosiffran de senaste 30 åren.” (Londontidningen The Times för 2 mars 2000)

Frankrike: ”Sedan slutet av 1970-talet har andelen enföräldersfamiljer ökat med mer än 50 procent.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Tyskland: ”Antalet ensamstående föräldrar har fördubblats under de två senaste årtiondena. Nästan alla enföräldersfamiljer ... består av en mor med barn.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Japan: ”Antalet familjer med en ensamstående mor har ökat sedan 1970-talet.” År 1997 bestod 17 procent av alla familjer av en ensamstående mor med barn. (Single Mothers in an International Context, 1997; The World’s Women 2000: Trends and Statistics)

Grekland: ”Sedan 1980 har antalet ogifta mödrar i [Grekland] ökat med 29,8 procent. Och enligt uppgifter från EU var andelen barn födda utanför äktenskapet 3,3 procent år 1997, medan den år 1980 bara var 1,1 procent.” (Athentidningen Ta Nea för 4 september 1998)

Australien: Nästan 1 barn av 4 bor med bara en av sina biologiska föräldrar. Ofta beror det på att föräldrarna har skilt sig eller separerat. Det har beräknats att antalet enföräldersfamiljer kommer att öka med 30–66 procent under en 25-årsperiod. (Australiens statistiska byrå)

En förälder, många utmaningar

”Jag brottas med många olika känslor. Jag kan sitta i badrummet en hel natt och bara gråta. Man kan väl säga att det är ganska jobbigt.” – JANET, ENSAMSTÅENDE TREBARNSMAMMA.

ORSAKERNA till att det finns så många enföräldersfamiljer är många. Krig, naturkatastrofer eller sjukdom kan göra att en del familjer bara har en förälder.

En del barn har föräldrar som väljer att inte gifta sig med varandra. I Sverige, till exempel, föds nästan hälften av barnen utanför äktenskapet. En annan orsak till enföräldersfamiljer är skilsmässa. Experter menar att över 50 procent av alla amerikanska barn kommer att leva i enföräldersfamiljer under åtminstone en tid av sin barndom.

Att förstå utmaningarna

Mödrar som nyligen har blivit änkor har en särskilt tung börda att bära. De måste ta på sig ansvaret för sin familj medan de fortfarande sörjer sin make. Det kan ta flera månader, till och med flera år, att anpassa sig till den här nya rollen, eftersom de ställs inför ekonomiska utmaningar och dessutom har ansvaret att trösta sina barn. Den ensamma mamman kan tycka att det är ytterst svårt att ta på sig dessa ytterligare ansvarsbördor. Det här kan göra att ett barn inte får en fullgod uppfostran under den tid i livet då det har ett mycket stort behov av uppmärksamhet och uppmuntran.

Ensamstående mödrar som inte har gift sig med barnets far är ofta väldigt unga och oerfarna. De kanske inte har haft möjlighet att fullfölja sin utbildning. Utan tillräckliga yrkeskunskaper är sannolikheten stor att de får det dåligt ställt och måste ta ett lågavlönat arbete. Om de inte får någon hjälp från släktingarna, till exempel sina föräldrar, kommer de dessutom att ha ansvaret att ordna med lämplig tillsyn för sitt barn. Den ogifta mamman kanske också måste kämpa med känslomässiga bördor, till exempel skamkänslor och känslor av ensamhet. En del kanske är rädda för att barnet hindrar dem från att någonsin finna en lämplig make. Allteftersom barn i sådana familjer blir äldre kanske de också plågas av obesvarade frågor om sin bakgrund och av ett behov att bli erkända av den frånvarande föräldern.

På samma sätt upplever föräldrar som går igenom en skilsmässa en oerhörd stress. En del föräldrar kan känna stor vrede på grund av skilsmässan. Dålig självkänsla och djup ånger kan också beröva somliga föräldrar deras förmåga att engagera sig känslomässigt i sina barn. För de mödrar som för första gången måste ut på arbetsmarknaden kan det vara svårt att klara av ansvaret att ta hand om en familj. De kanske tycker att de varken har tid eller ork för de särskilda behov barnen har, vilka själva måste klara av de dramatiska förändringar som deras föräldrars skilsmässa har medfört.

Utmaningar bara för frånskilda föräldrar

Ensamstående föräldrar inser att deras barns individuella behov är annorlunda och hela tiden förändras. För ensamstående föräldrar som är frånskilda kan det innebära särskilt svåra utmaningar att försöka få möjligheter att ge andlig vägledning.

Så till exempel har kanske en del frånskilda föräldrar som är Jehovas vittnen inte vårdnaden om sitt eller sina barn. De har försökt få vara tillsammans med sitt barn vid tillfällen då de kan besöka ett kristet möte. Det kan göra att barnet får regelbunden kontakt med den kristna församlingen, vilket är till stor nytta för barn till frånskilda föräldrar.

Frånskilda föräldrar som har färre möjligheter till regelbunden kontakt med sina barn måste försöka hitta sätt att försäkra dem om sin kärlek och tillgivenhet. För att lyckas med det måste en förälder vara medveten om barnets förändrade känslomässiga behov. Detta är särskilt viktigt när barnet når tonåren och börjar intressera sig för sociala aktiviteter och vänner.

En framgångsrik förälder är också medveten om barnets förmågor, personlighet och tänkesätt. (1 Moseboken 33:13) Föräldern och barnet har en kommunikation och ett umgänge som är nära, förtroligt och varmt. De har öppna kommunikationslinjer. Barnet är engagerat i förälderns liv, och föräldern är engagerad i barnets liv.

Behovet av resonlighet

Efter en skilsmässa är det bra för barnen att regelbundet ha kontakt med båda föräldrarna. Föräldrarna kanske har olika trosuppfattningar, den ene är ett Jehovas vittne, och den andra är inte det. En regelbunden och öppen kommunikation bidrar till att man undviker onödiga konflikter. ”Ha namn om er att vara resonliga”, skrev aposteln Paulus. (Filipperna 4:5, Phillips) Barn bör lära sig att respektera båda föräldrarnas rätt att utöva sin religion.

Den förälder som inte är ett vittne kanske insisterar på att barnet skall vara med vid gudstjänster i hans eller hennes kyrka. Vad kan den förälder som är ett Jehovas vittne göra då? Hon kan också tala om sin tro med sitt barn. Med tiden kan barnet fatta ett eget beslut om sin tro, precis som den unge Timoteus, som troligtvis fick lära sig bibliska principer av sin mor och sin mormor. (2 Timoteus 3:14, 15) Om barnet inte tycker om att vara med vid gudstjänsten i en annan religion, kanske det kan tänka på den bibliska personen Naaman, som efter att ha blivit en sann tillbedjare fortsatte att utföra sina uppgifter genom att åtfölja kungen som tillbad i Rimmons hus. Den här skildringen kan hjälpa barnet att försäkra sig om Jehovas kärlek och förståelse trots att barnet är med vid religiösa ceremonier som han eller hon inte är van vid. (2 Kungaboken 5:17–19)

En framgångsrik förälder kan forma barnets eller barnens tänkesätt och sätta sig in i hur de känner det. (5 Moseboken 6:7) Det är sant att föräldrar som aldrig har varit gifta kanske skäms över sin tidigare livskurs. Sådana föräldrar måste dock komma ihåg att barn har två biologiska föräldrar. Barn vill veta mer om båda sina föräldrar, och de behöver känna att de är önskade, att de inte bara var ett olycksfall. Genom att tala respektfullt om den frånvarande föräldern och ge svar som barn i den åldern kan förstå, eller behöver känna till, kan föräldern ge barnet kärleksfull uppmuntran.

Föräldrar bör komma ihåg att ett barns första intryck av kärlek, myndighet och makt formas av det förhållande barnet har till sin förälder. Genom att på ett kärleksfullt sätt utöva sin myndighet och makt kan den kristna föräldern göra mycket för att hjälpa barnet att utveckla ett kärleksfullt förhållande till Jehova och få respekt för församlingen. (1 Moseboken 18:19)

Viktigt att barnen samarbetar

Barn som lever i enföräldersfamiljer behöver också förstå att det är viktigt att de samarbetar för att familjen skall lyckas. (Efesierna 6:1–3) Att de lyder föräldramyndigheten visar att de älskar sin förälder och respekterar de extra ansträngningar föräldern gör för att få en trygg och lycklig familj. Eftersom kommunikation är ömsesidig, måste barn i enföräldersfamiljer komma ihåg att de måste vara villiga att stödja föräldrarnas ansträngningar att bevara ett gott kommunicerande i familjen. (Ordspråken 1:8; 4:1–4)

Barn i sådana familjer förväntas ofta ta på sig ansvar snabbare än de som har en familj med två föräldrar. Med kärleksfull och tålmodig undervisning kommer barnen att få självförtroende och självkänsla när de i tidig ålder lär sig hur de skall leva. En del sysslor kan man låta barnen få utföra så att de också får vara med och hjälpa till.

Det här innebär inte att den ensamstående förälderns mål är att göra sina barn till små, självständiga vuxna som inte behöver någon vägledning från en förälder. Naturligtvis är det mycket oförståndigt att lämna ett litet barn ensamt eller utan tillsyn.

Ofta tror ensamstående föräldrar felaktigt att de måste vara på kompisnivå med sina barn. Det är viktigt med ett nära förhållande, men ensamstående föräldrar bör komma ihåg att barn behöver en förälder och att ett barn inte är tillräckligt känslomässigt moget för att bara vara en förtrogen vän och kamrat till föräldern. Dina barn behöver dig som förälder.

Att ensamstående föräldrar och barn samarbetar i ett kärleksfullt förhållande kan bidra till ett lyckligt familjeliv. Allt fler barn växer upp i enföräldersfamiljer, och alla bör därför vara medvetna om de särskilda utmaningar som ensamstående föräldrar och deras barn ställs inför och vara villiga att ge stöd och kärleksfull uppmuntran.

[Ruta/Bild på sidan 9]

Så påverkas barnen

Ensamstående föräldrar kanske generellt sett har mindre tid för varje enskilt barn än vad två föräldrar skulle ha haft. Ibland bor en ensamstående förälder ihop med en partner som inte är hans eller hennes äktenskapspartner. Men samboförhållanden är mindre stabila än äktenskap. Det är mer sannolikt att barnen i sådana familjer får växa upp med erfarenheten att de vuxna i familjen byts ut då och då.

Vissa studier visar att ”i genomsnitt är sannolikheten större att barn till ensamstående föräldrar lever mindre hälsosamt än barn från kärnfamiljer”. Men en närmare granskning av sådana studier visar att brist på inkomster kan vara ”den enskilt viktigaste faktorn när det gäller skillnader mellan barn från olika familjetyper”. Detta innebär naturligtvis inte att barn från en enföräldersfamilj är dömda att misslyckas. Med rätt vägledning och fostran kan de övervinna negativa effekter.

Ensamstående, men inte ensam

”Det bästa med att vara mamma är när mina barn kommer hem och ger mig en kram och säger att de älskar mig.” – DORIS, ENSAMSTÅENDE TVÅBARNSMAMMA.

ENSAMSTÅENDE föräldrar kan finna uppmuntran i dessa ord från Bibeln: ”Barn är en välsignelse och en gåva från HERREN.” (Psalm 127:3, Contemporary English Version) När barn uppfostras i enföräldersfamiljer, är de inte mindre dyrbara i Guds ögon. Det är vår Skapares önskan att enföräldersfamiljer skall lyckas. I Bibeln sägs det om honom: ”Den faderlöse pojken och änkan hjälper han på fötter.” (Psalm 146:9) Ensamstående föräldrar kan vara övertygade om att Gud är beredd att hjälpa dem.

Ett barn har rätt att få växa upp i en kärleksfull, trygg och säker miljö som hjälper det att utvecklas fysiskt, känslomässigt och andligt. Det är varje förälders plikt och privilegium att få användas av Gud till att fostra ett barn.

Många ensamstående föräldrar inser att man för att lyckas måste be ihärdigt, tillämpa Bibelns principer i överensstämmelse med detta och fullständigt förtrösta på Jehova. Detta är i linje med den uppmaning som ges i Psalm 55:22: ”Kasta din börda på Jehova, och han för sin del kommer att stödja dig.”

Ibland kan det finnas far- eller morföräldrar, äldste och erfarna föräldrar i den kristna församlingen som kan hjälpa en enföräldersfamilj att klara av påfrestande situationer. Men även om familjemedlemmar och medtillbedjare kan göra mycket för att stödja de ansträngningar de ensamstående föräldrarna gör, vilar det yttersta, gudagivna ansvaret på barnets föräldrar.a

Glädjande nog har många ensamstående föräldrar lyckats klara av de särskilda utmaningar de ställs inför och uppfostrat ansvarskännande, skötsamma och gudfruktiga barn. Vakna! har talat med några av dem. Här är något av det som dessa föräldrar har gemensamt.

• God hemmiljö. Framgångsrika ensamstående föräldrar strävar efter att vara välorganiserade och är noga med att anpassa sina tider efter de övriga medlemmarnas behov. Det är viktigt med god planering och organisering. I Bibeln står det: ”Den flitiges planer leder helt visst till fördel.” (Ordspråken 21:5)

• Engagemang.  Framgångsrika ensamstående föräldrar ger hög prioritet åt familjelivet. De inriktar sig på att sätta barnens behov framför sina egna. (1 Timoteus 5:8)

• Balans. Framgångsrika ensamstående föräldrar varken förringar eller överdriver problem; de försöker finna lösningar. De accepterar svårigheterna och försöker ta itu med dem utan självömkan eller bitterhet.

• Bra kommunicerande. Framgångsrika ensamstående föräldrar främjar ett gott kommunicerande. De uppmuntrar till att tydligt och öppet ge uttryck åt tankar och känslor i familjen. Så här säger en ensamstående pappa om sina barn: ”Jag talar med dem så fort jag får tillfälle. Vi har mysiga stunder när vi lagar middag tillsammans. Det är då som de verkligen anförtror sig åt mig.”

• Tid för sig själv. Även om det finns mycket som tar de ensamstående föräldrarnas tid, är de medvetna om att det är viktigt att de tillgodoser sina egna andliga, känslomässiga och fysiska behov. Ethel, som är en frånskild, ensamstående tvåbarnsmamma, berättar: ”Jag försöker få lite tid för mig själv. Till exempel, när en god vän ger barnen spellektioner, får jag en timme för mig själv. Jag brukar sätta mig ner i lugn och ro utan att sätta på TV-n.”

• En positiv inställning. Framgångsrika ensamstående föräldrar bevarar en positiv syn på sitt föräldraskap och på livet i allmänhet. De ser det positiva i stressiga situationer. En ensamstående mor säger: ”Jag har insett att det inte bara är negativt att vara ensamstående förälder.”

Framgångsrika föräldrar

Är de råd som har getts här till hjälp? Ja, det är de, vilket följande exempel visar. Gloria, som är en frånskild, ensamstående, förvärvsarbetande mamma i England och som nämndes i den första artikeln, uppfostrade två söner och en dotter. Alla tre växte upp och blev kristna heltidsförkunnare, vilket innebär att de ägnar hela sitt liv åt att understödja det bibliska undervisningsarbetet. När Gloria får frågan hur hon har kunnat lyckas, svarar hon: ”Den första utmaningen var att hålla fast vid ett regelbundet och intressant bibelstudium i familjen. Jag ville att barnen skulle vara lyckliga, ha sinnesfrid, vara förnöjsamma och skyddade mot olika fallgropar. Jag lyckades få ett nattarbete. Mitt mål var att vara med barnen så mycket som möjligt. Innan jag gick till arbetet bad vi en bön tillsammans, och sedan lade jag dem. Min moster var hemma med barnen, när jag var på arbetet.”

Hur hjälpte Gloria sina barn att prioritera rätt? Hon fortsätter: ”Mitt viktigaste mål var att sätta andliga ting främst. Vi hade inte så mycket pengar, och jag var mycket öppen om den saken med barnen. Allt jag krävde av dem var jag noga med att göra själv, och de var alla samarbetsvilliga.” När Gloria tänker tillbaka på hur hon kunde ha en fast sammansvetsad familj, säger hon: ”Hemligheten var att vi gjorde saker och ting tillsammans. Ingen gick till sitt eget rum. Vi lagade mat, städade och gjorde fint tillsammans. Vi hade balans på våra aktiviteter. Jag såg också alltid till att vi hade tid över för rekreation.”

Carolyn, en ensamstående mor till en ung pojke som heter Joseph, är nöjd med den uppfostran hon ger honom. Vad är hennes hemlighet? ”Vi läser Bibeln tillsammans när han skall gå och lägga sig”, berättar hon, ”och sedan ställer jag frågor om det vi har läst. Dessutom brukar vi gå igenom vissa avsnitt i någon biblisk publikation och sedan försöka göra en tillämpning på oss själva. Det här hjälper Joseph när han möter problem, till exempel mobbning i skolan.” Carolyn medger att livet givetvis inte är lätt, men hon känner sig inte ensam. Hon konstaterar: ”Det är en ständig kamp, men jag känner att Jehova verkligen har hjälpt mig. Jag får också mycket uppmuntran av den kristna församlingen.”

Att det finns tusentals ensamstående föräldrar som har lyckats, till exempel Gloria och Carolyn, visar att föräldrar i vår tid kan lita på Bibelns beprövade principer för att uppfostra fina och andligt starka barn. (Ordspråken 22:6) Det är möjligt att lyckas! Att vara ensamstående förälder innebär många utmaningar som ger möjlighet att utvecklas och ge av sig själv. Att helt och fullt förtrösta på Jehova och veta att han hjälper är det bästa sättet att klara av de påfrestningar det medför att vara ensamstående förälder. (Psalm 121:1–3)

[Fotnot]

[Bilder på sidan 11]

Bibelstudium i familjen har hjälpt Glorias tre barn att börja i den kristna heltidstjänsten. Här har de ett brev och ett foto från den äldste sonen, som nu tjänar som missionär

[Bilder på sidan 12]

Carolyn och hennes son, Joseph