Lycka utan äktenskap i det flydda

9. Varför fick Jeftas dotter årligen lovord?

⁹ Många av Guds tjänare har funnit sann lycka utan äktenskap. Av respekt för sin fars löfte förblev Jeftas dotter ogift. Hon och hennes väninnor begrät under en tid hennes jungfrudom. Men vilken glädje fick hon inte genom att tjäna på heltid i Jehovas hus, kanske bland ”de kvinnliga tjänarna” som ”utförde organiserad tjänst vid mötestältets ingång”! (2 Moseboken 38:8, NW) För detta fick hon årligen lovord. — Domarboken 11:37—40.

10. Vad krävde Jehova av Jeremia, och verkar det som om Jeremia levde ett olyckligt liv som en följd av det?

¹⁰ På grund av de dramatiska förhållanden som rådde under profeten Jeremias livstid krävde Gud att han skulle avstå från att gifta sig och skaffa familj. (Jeremia 16:1—4) Men Jeremia fick uppleva sanningen i Guds ord: ”Välsignad är den kraftfulle man som sätter sin förtröstan till Jehova och vars tillförsikt Jehova har blivit.” (Jeremia 17:7, NW) Under mer än 40 år av profetisk tjänst tjänade Jeremia Gud troget som ogift. Och efter vad vi vet gifte han sig aldrig och fick inte några barn. Men vem kan betvivla att Jeremia var lycklig, precis som den trogna judiska kvarlevan som kom att ”stråla över Jehovas goda”? — Jeremia 31:12, NW.

11. Nämn några exempel från Bibeln på trogna Jehovas tjänare som var lyckliga trots att de inte hade någon äktenskapspartner.

¹¹ Många andra personer har tjänat Jehova med glädje utan att ha någon äktenskapspartner. De var antingen ogifta eller änkor eller änklingar. Bland dessa var profetissan Hanna; antagligen Dorkas eller Tabita; aposteln Paulus och det största exemplet av alla — Jesus Kristus.

Ogifta men lyckliga i våra dagar

12. Vad har somliga av Jehovas lyckliga och överlämnade tjänare gett rum åt i våra dagar, och varför det?

¹² I våra dagar tjänar tusentals Jehovas vittnen troget Gud utan någon äktenskapspartner. Somliga av dessa har kunnat lyda Jesu uppmaning: ”Den som kan ge rum åt det [gåvan att vara ogift], han må ge rum åt det.” De har gjort detta ”för himmelrikets skull”. (Matteus 19:11, 12) Det innebär att de har använt sin gudagivna frihet väl genom att ägna mer tid och kraft åt att främja Rikets intressen. Många av dessa tjänar som pionjärer, missionärer eller medlemmar av Betelfamiljen vid Sällskapet Vakttornets världshögkvarter eller vid något av dess avdelningskontor.

13. Vilka exempel visar att en kristen kan vara ogift och lycklig?

¹³ En rar äldre syster gav berättelsen om sitt liv den talande rubriken ”Lycklig som ogift och pionjär”. (Vakttornet för 1 augusti 1985, sidorna 21—24) En annan ogift syster, som tjänade i över 50 år vid Betel, förklarade: ”Jag känner mig fullt tillfredsställd med mitt liv och mitt arbete. Jag är nu mer upptagen än någonsin tidigare i ett arbete som jag älskar djupt. Jag ångrar ingenting. Jag skulle fatta samma beslut igen.” — Vakttornet för 15 oktober 1982, sidan 15.

Den äldre syster som nämndes tidigare begav sig frivilligt i väg för att tjäna i ett afrikanskt land vid en tidpunkt då hon, som hon själv säger, var ”över 50 år och rätt klen”. Och till och med då verksamheten där blev förbjuden och alla missionärerna blev utvisade stannade hon kvar. Hon tjänar fortfarande där som pionjär, trots att hon nu är över 80 år. Är hon lycklig? I berättelsen om sitt liv skriver hon: ”Jag har ... kunnat använda den extra frihet och rörlighet, som det ogifta ståndet ger, till att ha fullt upp att göra i tjänsten, och detta har skänkt mig stor lycka. ... Mitt förhållande till Jehova har fördjupats under årens lopp. Jag har, som ogift kvinna i ett afrikanskt land, betraktat honom som min beskyddare.”

¹⁸ Det är också värt att lägga märke till det som en broder som tjänade vid Sällskapet Vakttornets högkvarter i årtionden hade att säga. Han var lycklig, trots att han aldrig gifte sig och att han hade ett himmelskt hopp utan utsikt till att gifta sig. Vid 79 års ålder skrev han: ”Varje dag ber jag vår käre himmelske Fader om hjälp och vishet att kunna hålla mig själv andligt och fysiskt frisk och stark, så att jag kan fortsätta att göra hans heliga vilja. Under de gångna fyrtionio åren i Jehovas tjänst har jag verkligen haft ett lyckligt, tillfredsställande och välsignat levnadssätt. Och med Jehovas oförtjänta omtanke ser jag fram emot att få fortsätta att tjäna till hans ära och till välsignelse för hans folk. ... Jehovas glädje hjälper mig att fortsätta trons goda kamp och att se fram emot den tid då Jehovas fiender är borta och hela jorden är full av hans härlighet.” — 4 Moseboken 14:21; Nehemja 8:10, NW; The Watchtower för 15 november 1968, sidorna 699—702.