Hudcancer – vår tids farsot

I The Merck Manual konstateras det att hudcancer är den vanligaste typen av cancer i världen. I USA får mellan var sjätte och var sjunde person någon form av hudcancer. Men antalet nya fall ökar. Enligt vad dr I. William Lane skriver i boken The Skin Cancer Answer ”beräknar man nu att 50 procent av dem som är i 65-årsåldern kommer att utveckla någon form av hudcancer”. Malignt melanom orsakar omkring 7 500 dödsfall om året i det landet, och antalet ökar, enligt American Academy of Dermatology. De som har mörk hy löper mindre risk att drabbas, men de är också i riskzonen.

Varför har hudcancer blivit en sådan farsot? Även om det kan finnas många relevanta faktorer, till exempel höjd över havet, breddgrad, molnighet och ozonlagrets skick, kan den största boven i dramat helt enkelt vara överdriven exponering för solen. Vår livsstil har förändrats. Fler har möjlighet att åka på solsemestrar och att ägna sig åt sådana utomhusaktiviteter som att vandra i bergen och åka skidor, och det har blivit allt populärare bland dem som arbetar inomhus. Även modet har förändrats. Förr krävde anständigheten att män och kvinnor hade näst intill heltäckande badkläder, men nu har baddräkterna blivit mindre och visar mer av huden. Samtidigt har antalet fall av hudcancer ökat. Kände öknens beduiner, med sina långa, fladdrande dräkter och huvudbonader, till något som vi verkar ha förbisett?

Hudcancer – en verklig fara

De tre vanligaste typerna av hudcancer är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Basalcellscancer och skivepitelcancer börjar i överhuden, som i genomsnitt bara är en millimeter tjock. De här icke-melanoma cancerformerna verkar orsakas av regelbunden och långvarig exponering för solen, en sådan som de som arbetar utomhus ofta utsätts för, och de uppträder så gott som uteslutande på ställen på kroppen som är mer utsatta för solen, till exempel ansiktet och händerna.a Cancersvulsterna, de så kallade karcinomen, börjar vanligen som en liten knuta eller ett sår på huden som växer och ofta blöder och inte riktigt vill läka. Från det stället kan cancern sedan sprida sig till närliggande vävnader. Omkring 75 procent av alla fall av hudcancer är basalcellscancer. Det är inte lika vanligt med skivepitelcancer, men den cancerformen har lättare att bilda metastaser, dvs. att sprida sig från det ursprungliga stället till andra delar av kroppen. Det är viktigt med en tidig diagnos, för även om de här två typerna av hudcancer är lättast att bota, kan de leda till döden om de inte behandlas.

Malignt melanom, som inte svarar för mer än fem procent av alla hudcancerfall, börjar också i överhuden. En av de främsta orsakerna till den här typen av cancer verkar vara upprepad, intensiv exponering för solen, en sådan som de som arbetar inomhus utsätter sig för när de är på solsemester. Ungefär hälften av alla fall av malignt melanom utvecklas i födelsemärken, framför allt på övre delen av ryggen och på underbenen.

Den här typen av cancer är den dödligaste, för om den inte behandlas i tid kan den angripa underhuden, där hudens blodkärl och lymfkärl ligger. Därifrån kan det snabbt bildas metastaser. Onkologen dr Larry Nathanson säger: ”Paradoxen med den här sjukdomen är att den har goda prognoser när den behandlas på ett tidigt stadium, men när det väl har bildats metastaser svarar den inte längre lika bra på behandling med medicinering eller strålning.” Faktum är att det endast är 2 eller 3 procent av alla patienter med melanom som bildat metastaser som överlever 5 år eller mer. (Se rutan ”Tecken på malignt melanom” på sidan 7.)

Vilka riskerar då att drabbas av hudcancer? Förutom personer som har utsatts för långvarig eller upprepad och intensiv exponering för solen är det främst de som har ljus hy, blont hår, blå ögon, födelsemärken, fräknar och ärftliga anlag som riskerar att drabbas. Hudcancer är mycket mindre vanligt bland mörkhyade personer. Betyder det här att ju brunare man är, desto mindre är risken för att man skall få hudcancer? Nej, för även om solbränna är hudens sätt att skydda sig mot UV-strålning, skadas huden under den här processen, och upprepade skador ökar risken för hudcancer.

Behandling av hudcancer

Det finns flera metoder för att behandla en hudtumör: kirurgisk excision (bortskärning), skrapning, bränning med elektrisk ström, kryokirurgi (frysning) och strålning. Vilken metod som används beror på vilken typ av tumör man har, var den sitter och tidigare behandling. Svårigheten är att få bort alla cancerceller. En metod som kallas Mohs kirurgi, en mikroskopisk fryssnittningsteknik, har visat sig vara framgångsrik när det gäller att behandla basalcellscancer och skivepitelcancer (antalet botade fall ligger på 95–99 procent). Vid ingreppet bevaras en så stor del av den friska vävnaden som möjligt, och det gör att det blir mindre märkbara ärr. Oavsett vilken behandlingsmetod som används, kan det visa sig vara nödvändigt att ersätta den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Vid National Institute on Aging i USA säger man: ”Alla former av hudcancer skulle kunna botas, om de upptäcktes och kom till en läkares kännedom innan de fick en chans att sprida sig.” Det är därför oerhört viktigt att de upptäcks i tid.

Skydda din hud!

”Människor är inte medvetna om vilken risk solen utgör ... och vilka skador den kan tillfoga hudens DNA. Alltför många av dessa skador kan med tiden utlösa en tidsinställd bomb – hudcancer.” – Doktor Mark Birch-Machin, specialist på hudcancer.