5. Vad är kontentan av Paulus’ råd i 1 Timoteus 5:11—15?

⁵ Eftersom löst prat kan leda till förtal, sjöng aposteln Paulus ut emot vissa skvallrare. Efter att ha nämnt änkor som uppfyllde kraven för att få hjälp av församlingen skrev han: ”Avvisa ... yngre änkor, ty när deras sexuella böjelser har kommit emellan dem och den Smorde, vill de gifta sig. ... Samtidigt lär de sig också att vara sysslolösa, i det de ränner omkring i husen; ja, inte bara sysslolösa, utan också att springa med skvaller och befatta sig med andras angelägenheter, i det de talar om saker som de inte borde tala om. Därför vill jag att de yngre änkorna skall gifta sig, föda barn, ha hand om ett hushåll och inte ge motståndaren någon anledning att smäda. Redan har ju några vänts bort till att följa Satan.” — 1 Timoteus 5:11—15.

6. Vad bör man göra för att övervinna en personlig svaghet för det slags skvallrande som kan leda till förtal?

⁶ Eftersom Paulus skrev under gudomlig inspiration, var det han skrev om dessa kvinnor inte obefogat. Det han sade ger anledning till mycket allvarlig eftertanke. Ingen gudaktig kvinna vill vända sig bort och följa Satan. Men vad händer då om en kristen kvinna upptäcker att hon har en svaghet för det slags tal som skulle kunna göra henne skyldig till förtal? Då bör hon ödmjukt följa Paulus’ råd: ”Kvinnor skall ... vara allvarliga, inte baktalerskor.” Han skriver också: ”Sök ... få de gamla kvinnorna att vara vördnadsfulla i sitt uppträdande, inte baktalerskor.” (1 Timoteus 3:11; Titus 2:3) Bröder bör också nyktert tillämpa dessa visa råd.

7. Varför skulle du med bibeln som grund vilja säga att vi alla bör tänka på vad vi säger?

⁷ Vi talar naturligtvis alla om andra människor ibland, om deras erfarenheter i tjänsten osv., men låt oss aldrig sitta och tala mot vår egen broder. (Psalm 50:19, 20, NW) Ja, det är faktiskt vist att inte tala alltför mycket, därför att ”i överflödet av ord uteblir inte överträdelse, men den som håller sina läppar i styr handlar omdömesgillt”. (Ordspråksboken 10:19, NW) Vi bör således vara på vår vakt emot skvaller, även om det inte förefaller vara skadligt. Vi behöver ju faktiskt inte alltid tala om människor, eftersom vi har ett så rikt urval av ämnen, om vi tänker på sådant som är rättfärdigt, kyskt, värt att tycka om, dygdigt och berömvärt. — Filipperna 4:8.

Hur skvaller blir förtal

8. Varför är det inte alltid fel att tala om medkristna?

⁸ Det är inget fel i att tala om medtroendes tjänst på fältet eller om annan gudaktig verksamhet som de utför, om det vi säger är korrekt och inte leder till någon skada. Positiva anmärkningar av det här slaget kan faktiskt uppmuntra andra. (Jämför Apostlagärningarna 15:30—33.) Somliga kristna talade om den trogne äldstebrodern Gajus, till vilken aposteln Johannes skrev följande: ”Du älskade, du utför ett troget arbete i vad du än gör för bröderna, och obekanta till och med, vilka har vittnat om din kärlek inför församlingen.” (3 Johannes, vers 5, 6) Det är således inte alltid fel att tala om medkristna.

9. a) Hur kan löst prat övergå till förtal av den rättrådige? b) Vilka frågor kan vi lämpligen ställa oss själva?

⁹ Men löst prat kan övergå till förtal av de rättrådiga, om vi snokar i deras privata angelägenheter, ifrågasätter deras motiv eller uppväcker misstankar om deras vandel. Vi kanske kan göra det till en vana att fråga oss själva: Skulle mitt tal kunna skada en annan människas rykte? Är det jag säger sant? (Uppenbarelseboken 21:8) Skulle jag säga samma sak i personens närvaro? Skulle det kunna utså split i församlingen? Kan mina påståenden få honom att förlora privilegier av tjänst? Kan det finnas avundsjuka i mitt hjärta? (Galaterna 5:25, 26; Titus 3:3) Kommer frukten av det jag säger att bli god eller ond? (Matteus 7:17—20) Skulle jag ha sagt liknande saker om apostlarna? (2 Korintierna 10:10—12; 3 Johannes, vers 9, 10) Anstår ett sådant tal dem som har vördnad för Jehova?

10, 11. Vad kommer vi enligt Psalm 15:1, 3 inte att göra, om vi önskar få vara Guds gäster?

¹⁰ Psalm 15:1 (NW) frågar och åsyftar då dem som vördar Gud: ”O Jehova, vem kommer att vara gäst i ditt tält? Vem kommer att bo på ditt heliga berg?” Så här svarar psalmisten David: ”Han har inte baktalat med sin tunga. Mot sin kamrat har han inte gjort något ont, och ingen smädelse har han tagit upp mot sin förtrogne umgängesvän.” (Psalm 15:3, NW) Här är ordet ”baktalat” hämtat från ett hebreiskt verb som betyder ”traska” och således ”gå omkring”. Israeliterna blev befallda: ”Gå inte omkring och sprid förtal bland ditt folk.” (3 Moseboken 19:16, New International Version) Den som går omkring och sprider förtal är inte Guds gäst eller vän.

¹¹ Guds vänner gör inte något ont mot sina kamrater och kommer inte att lyssna till eller godta som sanna några smädande eller misskrediterande historier om rättrådiga umgängesvänner. I stället för att sprida osanna historier om medtroende och öka på den börda av onda smädelser som de redan bär från ogudaktiga människor bör vi tala väl om dem. Vi bör aldrig önska öka på våra trogna bröders och systrars bördor genom att säga misskrediterande saker om dem.

När det uppstår svårigheter

12. Hur kan Apostlagärningarna 15:36—41 hjälpa oss, om vi frestas till att skvallra om någon som vi är oense med?

¹² På grund av vår ofullkomlighet kan vi frestas till att vilja tala emot en person som vi har varit allvarligt oense med. Men tänk på vad som hände när aposteln Paulus skulle ge sig i väg på sin andra missionsresa. Barnabas var besluten att låta Markus få följa med honom och Paulus, men Paulus var av en annan mening, ”eftersom han [Markus] hade gett sig av från dem från Pamfylien och inte hade gått med dem till arbetet”. Det uppstod då ”ett häftigt utbrott av förbittring”, och de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus till Cypern, medan Paulus däremot lät Silas följa med sig genom Syrien och Cilicien. (Apostlagärningarna 15:36—41) Senare hade tydligtvis klyftan mellan Paulus, Barnabas och Markus överbryggats, eftersom Markus var med aposteln Paulus i Rom och Paulus talade väl om honom. (Kolosserna 4:10) Så även om dessa kristna hade varit oense, finns det ingenting som vittnar om att de hade gått omkring och skvallrat om varandra bland medtroende.

13. Under vilka förhållanden som gällde Petrus motstod Paulus en eventuell frestelse att skvallra om en medkristen?

¹³ Paulus motstod också en eventuell frestelse att tillgripa skadligt skvaller, när han tillrättavisade Kefas (Petrus), som hade skämts för att umgås och äta tillsammans med icke-judiska troende, därför att vissa judekristna från Jerusalem var närvarande. I stället för att tala om Petrus bakom dennes rygg stod Paulus emot honom ”ansikte mot ansikte” och sade sin mening rent ut ”inför dem alla”. (Galaterna 2:11—14) Petrus skvallrade inte heller om sin tillrättavisare. Han omnämnde honom faktiskt senare som ”vår älskade broder Paulus”. (2 Petrus 3:15) Så även om en medtroende behöver bli tillrättavisad, utgör inte detta någon ursäkt till att skvallra om honom. Det finns mycket goda skäl till att vara på sin vakt mot sådant tal och till att motstå frestelsen att sprida skadligt skvaller.

Varför skall man vara på sin vakt?

14. Vad är den förnämsta orsaken till att inte lyssna till eller sprida skadligt skvaller?

¹⁴ Det förnämsta skälet till att vi inte bör lyssna på skadligt skvaller eller ta del i att sprida det är att vi önskar behaga Jehova, som fördömer förtal. Som vi har konstaterat klargjordes Guds sätt att betrakta sådant tal, när israeliterna blev befallda: ”Du skall inte gå omkring bland ditt folk för att baktala. Du skall inte stå upp mot din medmänniskas blod. Jag är Jehova.” (3 Moseboken 19:16, NW) Om vi skall äga Guds ynnest, får vi således inte baktala dem som vi kan komma att nämna i våra samtal.

15. Vem är den främste baktalaren, och vilken verkan kan det få på vårt förhållande till Gud, om vi inlåter oss på skadligt skvaller?

¹⁵ Ett annat skäl till att inte inlåta sig på skadligt skvaller är att detta skulle kunna leda till att vi efterliknar Satan, den främste baktalaren av Jehova. Denne Guds ärkefiende fick mycket passande namnet ”Djävul” (grekiska: di·á·bo·los), som betyder ”baktalare”. När Eva lyssnade till Satans ärekränkande tal mot Gud och handlade därefter, skildes det första människoparet från denne sin bäste vän. (1 Moseboken 3:1—24) Låt oss aldrig duka under för Satans anslag och bli indragna i skadligt tal, som förtjänar Jehova Guds ogillande och som därför kan skilja oss från denne vår bäste vän.

16. Hur skiljer en baktalare dem åt som är förtrogna med varandra?

¹⁶ Vi bör inte lyssna till illvilliga skvallrare, eftersom de skiljer vänner åt. Baktalare överdriver ofta, eller också ger de en felaktig bild av saker och ting eller ljuger och hopar berg av provocerande ord. I stället för att tala till en person ansikte mot ansikte viskar de bakom hans rygg. Ofta väcks ogrundade misstankar, och därigenom skiljer en ”baktalare” dem åt ”som är förtrogna med varandra”. — Ordspråksboken 16:28, NW.

17. Varför bör vi vara på vår vakt emot att bli djupt engagerade i tanklöst skvaller?

¹⁷ Vi bör vara på vår vakt emot att bli djupt engagerade också i tanklöst skvaller. Varför det? Därför att en anmärkning som inte är avsedd att skada någon kan bli skadlig, när den upprepas. Den kan broderas ut eller förvrängas, tills den skadar en gudaktig persons rykte och berövar honom hans goda namn. Hur skulle du känna det, om detta hände och det var du som hade gett upphov till historien eller hade fört den vidare? Människor kan komma att betrakta dig som en som lätt kan skada, och därför kanske de inte längre söker ditt sällskap. — Jämför Ordspråksboken 20:19.

18. Hur kan skvaller göra en person till lögnare?

¹⁸ Ännu ett skäl till att du bör vara på din vakt är att skadligt skvaller kan göra dig till lögnare. ”En baktalares ord är som ting som girigt slukas, som verkligen går ner i det innersta av buken.” (Ordspråksboken 26:22, NW) Tänk om det var så att du slukade lögner och upprepade dem? Ja, även om du tror att lögnerna är sanna, så ljuger du när du sprider dem. När det avslöjas att de inte är sanna, kan du komma att betraktas som lögnare. Vill du att detta skall hända? Ställer inte Gud falska lärare till svars för religiösa lögner? Jo, och han håller också lögnaktiga baktalare ansvariga. Jesus varnade: ”Varje onyttigt yttrande som människor fäller, det skall de avlägga räkenskap för på domens dag; efter dina ord skall du nämligen förklaras rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.” (Matteus 12:36, 37) Eftersom ”var och en av oss [skall] avlägga räkenskap för sig själv inför Gud”, skulle du då vilja att han dömde dig skyldig som en lögnaktig baktalare? — Romarna 14:12.

19. Varför kan det sägas att skadligt skvaller kan vara mördande?

¹⁹ Ännu ett skäl till att inte sprida skadligt skvaller är att det kan vara mördande. Ja, det kan vara dödligt och fördärva en oskyldig persons goda namn och rykte. Somliga tungor är som skarpa svärd, och bittra ord är lika pilar skjutna på den klanderfrie från bakhåll. David bad: ”Må du [Jehova] dölja mig för ogärningsmäns förtroliga tal, för tumultet från dem som utövar vad skadligt är, som har vässat sin tunga alldeles som ett svärd, som har riktat sin pil, bittert tal, för att skjuta från dolda platser på den klanderfrie.” (Psalm 64:3—5, NW) Skulle du vilja bli skyldig till att säga så onda ting om en medmänniska att det gick så långt att hon kände sig tvingad att be till Gud om befrielse, som psalmisten gjorde? Skulle du vilja göra dig skyldig till det som är liktydigt med mord?

20. a) Vad kan hända med en obotfärdig baktalare, när det gäller Guds församling? b) Vilken försiktighet måste de äldste visa i förbindelse med skvaller och förtal?

²⁰ Förtal kan leda till uteslutning ur Guds organisation; en baktalare kan uteslutas, kanske som en obotfärdig lögnare. Men en sådan åtgärd får inte vidtas mot dem som gör sig skyldiga till tanklöst skvaller. De äldste bör under bön väga saker och ting och dra en skarp gräns mellan vad som är enbart skvaller och vad som är elakt förtal. För att uteslutas måste syndaren vara en illvillig, obotfärdig baktalare. De äldste är inte bemyndigade att utesluta någon för trivialt skvaller, som har sin rot i mänskligt intresse men som inte är osant eller illvilligt. Saker och ting får inte förstoras upp utöver sina rätta proportioner, och det måste finnas vittnen med konkreta uppgifter för att bevisa att det obestridligen rör sig om förtal. (1 Timoteus 5:19) Obotfärdiga baktalare utesluts i första hand för att illvilligt skvaller skall upphöra och för att församlingen skall skonas från att bli genomsyrad av synd. (1 Korintierna 5:6—8, 13) Men de äldste bör aldrig handla så snabbt att de utesluter någon på oskriftenliga grunder. Genom bön och råd kan de ofta hjälpa personen i fråga att ångra sig, be om ursäkt eller på annat sätt gottgöra det hela och att fortsätta att göra framsteg i att tämja sin tunga.

Är det förtal?

21. Vad bör man göra i stället för att skvallra om en syndare?

²¹ Ett vist ordspråk lyder: ”Den som går omkring som baktalare avtäcker förtroligt tal, men den som är trogen i anden övertäcker en sak.” (Ordspråksboken 11:13, NW) Innebär detta att det skulle vara förtal att säga något, om man vet att någon i hemlighet ägnar sig åt grov synd? Nej. Man bör naturligtvis inte skvallra om saken. Man bör tala med syndaren och uppmana honom att söka hjälp av de äldste. (Jakob 5:13—18) Men om han inte gör detta inom rimlig tid, bör ens intresse för församlingens renhet driva en att rapportera saken för de äldste. — 3 Moseboken 5:1.

22. Varför kan vi säga att 1 Korintierna 1:11 inte sanktionerar skvallrande?

²² En sådan rapport kan leda till tuktan för syndaren, och detta tycks inte vara till glädje, men en person som blir övad av tuktan skördar rättfärdighetens frukt. (Hebréerna 12:11) Synd bör avslöjas för dem som är satta till att handlägga sådana ärenden och inte för skvallrare, som kan pladdra om den. Så här skrev Paulus till de kristna i Korint: ”Av dem som hör till Kloes hus har det ... berättats för mig om er, mina bröder, att misshälligheter förekommer bland er.” (1 Korintierna 1:11) Skvallrade medlemmar av det hushållet om sina medtroende? Nej, utan de rapporterade till en ansvarig äldste, som skulle kunna vidta åtgärder för att hjälpa dem som behövde hjälp med att få sina fötter tillbaka på livets stig.

23. Vilken fråga återstår det att behandla?

²³ Om vi hjälper en person att vara på sin vakt mot att bli indragen i skadligt skvaller, gör vi något som är till hans bästa. Ett vist ordspråk lyder: ”Den som bevakar sin mun bevarar sin själ. Den som spärrar upp sina läppar — för honom kommer det att vara fördärv.” (Ordspråksboken 13:3, NW) Det finns således helt klart goda skäl till att vara på sin vakt mot skadligt skvaller och ondskefullt förtal. Men hur kan då skadligt skvaller krossas? Det kommer följande artikel att visa.

Uppskatta ditt gudagivna sinne

3. Varför skulle inte någon sann kristen inlåta sig på skadligt tal?

³ Uppskattning av vårt gudagivna sinne kommer att avhålla oss från att lyssna till eller sprida skadligt skvaller. Jehovas ande skulle inte motivera någon att fylla sitt sinne med sådana tankar eller att använda sin tunga till att skada någon. I Guds ord heter det i stället: ”Må den ondskefulle överge sin väg och den man som gör vad skadligt är sina tankar.” (Jesaja 55:7, NW) En ondskefull persons sinne är fyllt av onda tankar, och han är snar till att baktala den rättrådige. Men vi skulle aldrig förvänta sådant tal från dem som uppskattar sitt gudagivna sinne.

4. Hur kommer vi att använda vårt sinne och vår tunga, om vi uppskattar vår hjärna och vår talförmåga?

⁴ Rätt uppskattning kommer att hjälpa oss att låta bli att använda vårt sinne och vår tunga till att tillfredsställa vårt syndfulla kött. Vi kommer i stället att hålla våra tankar och vårt tal på ett upphöjt plan. Vi kan sky skadligt skvaller genom bedjande förtröstan på honom vars tankar är långt högre än våra. Aposteln Paulus gav följande råd: ”Vadhelst som är sant [inte osant eller skadligt], vadhelst som är av allvarlig betydelse [inte struntsaker], vadhelst som är rätt [inte ont eller illvilligt], vadhelst som är kyskt [inte orent förtal eller onda misstankar], vadhelst som är värt att tycka om [inte förhatligt eller nedsättande], vadhelst som är väl omtalat [inte förklenande], vad dygd [inte uselhet] som än finns och vad berömvärt [inte domfällt] som än finns, detta skall ni fortsätta att tänka på.” — Filipperna 4:8.

5. Vad hade medtroende sett och hört i förbindelse med Paulus?

⁵ Paulus tillade: ”Vad ni har inhämtat såväl som mottagit och hört och sett i förbindelse med mig, det skall ni ägna er åt; och fridens Gud skall vara med er.” (Filipperna 4:9) Vad hade andra sett och hört i förbindelse med Paulus? Sådant som var kyskt och andligen uppbyggande. Han fyllde inte deras öron med det senaste skvallret om Lydia eller Timoteus, och vi kan vara övertygade om att Paulus inte lyssnade till eller spred rykten om de äldste i Jerusalem.a Paulus’ respekt för sitt gudagivna sinne hjälpte honom antagligen att inte bli indragen i skadligt skvaller. Vi kommer att efterlikna hans exempel, om vi verkligen uppskattar det sinne och den tunga som Jehova har gett oss.

Respektera Gud och hans ord

6, 7. a) Hur visade Jakob verkningarna av den oregerliga tungan? b) Vad kommer inte att hända om vi respekterar Gud och hans ord?

⁶ Djup respekt för Gud och hans heliga ord kommer också att hjälpa oss att krossa skadligt skvaller. Ja, sådan respekt kommer verkligen att få oss att följa lärjungen Jakobs råd, när han tog tungan i upptuktelse. (Jakob 3:2—12) Om en person kunde kontrollera sin tunga, så skulle han kunna tygla hela sin kropp, precis som ett betsel i en hästs mun kan styra det djuret. Och precis som en liten gnista kan sätta eld på en hel skog, så kan den lilla tungan vara en eld, som sätter livets hjul i brand. Människan kan tämja vilda djur, fåglar, krypande djur och djur i havet, ”men tungan förmår ingen människa tämja”, skriver Jakob. Men detta är inte någon ursäkt till att inte försöka krossa skadligt skvaller.

⁷ Jakob skriver också att tungan skickar ut välsignelse och förbannelse ur samma mun. Detta är inte tillbörligt, eftersom en källa inte låter både sött och bittert vatten bubbla fram. Ett fikonträd kan inte frambringa oliver, och salt vatten frambringar inte heller sött vatten. Så länge som de kristna är ofullkomliga kommer naturligtvis tungan att vara bortom att kunna tämjas fullkomligt. Detta bör göra oss barmhärtiga mot ångrande syndare, men det ursäktar ändå inte skadligt skvaller. Om vi verkligen respekterar Gud och hans ord, så kommer inte, i den mån det beror på oss, sådant fördärvligt missbruk av tungan att förekomma i fortsättningen.

Hur bön kan hjälpa

8. Hur kan bön hjälpa oss att krossa skadligt skvaller?

⁸ Det kan vara mycket frestande att lyssna till och sedan sprida skadligt skvaller. Om du har dukat under för sådana frestelser i det flydda, bör du då inte be Gud om förlåtelse och hjälp? Jesus lärde oss att be: ”För oss inte in i frestelse, utan rädda oss från den onde.” (Matteus 6:13) Kristna, som uppriktigt ber att Gud inte skall överge dem åt sådant frestande men ont prat, kommer inte att duka under för detta Satans påfund, utan de kommer att räddas undan den store baktalaren.

9. Vad kan vi be, om vi frestas att baktala någon?

⁹ Om vi frestas att baktala någon kan vi be: ”Så sätt då, o Jehova, en vakt för min mun; så sätt då en som vakar över mina läppars dörr.” (Psalm 141:3, NW) Vi skulle kunna fördärva våra utsikter till evigt liv genom att ge vika för frestelse och efterlikna djävulen som en hätsk, lögnaktig och mordisk baktalare. (Johannes 8:44) Aposteln Johannes skriver: ”Var och en som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv bestående i sig.” — 1 Johannes 3:15.

Kärleken bannlyser skvaller

10. Vad är vi skyldiga andra, i stället för att skvallra om dem?

¹⁰ Vi är alla skyldiga andra något, men vi är inte skyldiga dem hat som orsakar skadligt skvaller. ”Var inte skyldiga någon någonting alls, utom att älska varandra”, skriver Paulus. (Romarna 13:8) Vi bör dagligen betala den skulden i stället för att tala emot andra och skada deras goda namn och rykte. Om vi påstår oss älska Jehova, kan vi inte baktala en medtillbedjare, ”ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, han kan inte älska Gud, som han inte har sett”. — 1 Johannes 4:20.

11. Hur kan Jesu liknelse om fåren och getterna ge oss en liten tankeställare när det gäller skadligt skvaller?

¹¹ Begrunda Jesu liknelse om fåren och getterna. Getlika personer fick veta att det de hade gjort mot Kristi bröder räknades som om det var gjort mot honom. Skulle du skvallra om Kristus? Om du inte skulle tala emot din Herre och Mästare, behandla då inte hans smorda bröder så. Begå inte samma fel som getterna gjorde, vilka ”skall gå bort till evigt avskärande”. Om du älskar Jesu bröder, visa det då genom det du säger om dem. — Matteus 25:31—46.

12. Vad är kontentan av Ordspråksboken 16:2, och hur bör detta påverka våra tankar, våra handlingar och vårt tal?

¹² Eftersom vi alla är syndare och i behov av Jesu lösenoffer, skulle den som önskar säga något ofördelaktigt om oss kunna finna mycket att säga. (1 Johannes 2:1, 2) Vi kan naturligtvis tycka att vi sköter oss rätt bra. ”En mans alla vägar är rena i hans egna ögon, men Jehova bedömer andar.” Guds våg ruckas inte av favorisering eller partiskhet. (Ordspråksboken 16:2, NW; Apostlagärningarna 10:34, 35) Han väger vår ande och lägger märke till vårt sinnelag och de impulser som får oss att tänka, handla och tala. Därför skulle vi säkert inte vilja att Gud skulle finna att vi felaktigt betraktar oss själva som rena och andra som besudlade och värda skadliga kommentarer. Precis som Jehova måste vi vara opartiska, barmhärtiga och kärleksfulla.

13. a) Hur kan det förhållandet att ”kärleken är långmodig och omtänksam” bidra till att krossa skadligt skvaller? b) Vad kommer att avhålla oss från att tala emot någon som får ett tjänsteprivilegium som vi inte har?

¹³ Att vi tillämpar det Paulus skriver i 1 Korintierna 13:4—8 kan hjälpa oss att krossa skadligt skvaller: ”Kärleken är långmodig och omtänksam.” Det kan vara så att en syster som får utstå förföljelse i ett delat hem kanske inte hälsar så glatt på oss. Eller det kan vara så att somliga, kanske på grund av dålig hälsa, är långsammare fysiskt. Bör då inte kärleken få oss att vara tålmodiga och vänliga mot sådana personer i stället för att göra dem till offer för kritiskt skvaller? ”Kärleken är inte svartsjuk, den skrävlar inte, blir inte uppblåst.” Om någon annan kristen får ett tjänsteprivilegium som vi inte har, kommer kärleken därför att hindra oss från att tala emot honom och antyda att han är olämplig för uppgiften. Kärleken kommer också att avhålla oss från att skryta om våra färdigheter, tal som skulle kunna göra dem som är mindre privilegierade nedslagna.

14. Vad mer i samband med kärleken kan påverka det vi säger om andra?

¹⁴ Paulus skriver också att kärleken inte bär sig ”oanständigt åt”, inte söker ”sina egna intressen”, inte blir ”uppretad” eller för ”räkenskap över oförrätten”. I stället för att oanständigt säga okristna saker bör vi låta kärleken driva oss till att tala väl om andra och att ta hänsyn till deras intressen. Den avhåller oss från att bli uppretade och tala emot människor för verkliga eller inbillade oförrätter. Eftersom kärleken inte gläder sig ”över orättfärdigheten, men den gläder sig med sanningen”, avhåller den oss också från att inlåta oss på skadligt skvaller om motståndare som röner orättvisa.

15. a) Hur bör vi påverkas av det förhållandet att kärleken tror allting och hoppas allting? b) Vilka sidor av kärleken kan hjälpa oss att hålla fast vid Jehovas organisation, även om andra talar emot den?

¹⁵ Kärleken tror och hoppas ”allting” som finns i Guds ord och får oss att uppskatta den andliga mat som tillhandahålls av den ”trogne slavens” klass i stället för att lyssna till ärekränkande påståenden av lögnaktiga avfällingar. (Matteus 24:45—47; 1 Johannes 2:18—21) Eftersom kärleken ”uthärdar allting” och aldrig ”tryter”, hjälper den oss också att förbli lojala mot Guds organisation, även om ”falska bröder” eller andra talar emot den eller dess medlemmar. — Galaterna 2:4.

Respekt hindrar skvaller

16. Hur behandlades Paulus av falska bröder i Korint?

¹⁶ Respekt för medtroende bidrar också till att krossa skadligt skvaller. Eftersom de är godtagbara för Gud, bör verkligen inte vi svärta ner dem. Låt oss aldrig bli lika de ”falska bröder”, som Paulus råkade ut för. De sade utan tvivel onda ting om honom. (2 Korintierna 11:26) Avfällingar måste också ha svärtat ner honom. (Jämför Judas, vers 3, 4.) I Korint sade vissa personer så här om honom: ”Hans brev är mycket betydande och kraftfulla, men hans personliga närvaro är svag och hans tal inte värt att akta på.” (2 Korintierna 10:10) Människor fäller inte sådana omdömen om dem de älskar.

17. Med vilka slags ord talade Diotrefes om aposteln Johannes?

¹⁷ Tänk på aposteln Johannes, som Diotrefes talade emot. ”Jag har skrivit något till församlingen”, skriver Johannes, ”men Diotrefes, som tycker om att inta främsta platsen bland dem, tar inte respektfullt emot någonting från oss. Därför skall jag, om jag kommer, påminna om hans gärningar, som han fortsätter med, i det han sladdrar om oss med onda ord.” (3 Johannes, vers 9, 10) Sådant sladder var en mycket allvarlig sak, och om vi lyssnar till eller sprider ett liknande tal i våra dagar, så bör vi omedelbart sluta upp med detta.

18. Hur skilde sig Demetrius från Diotrefes, och hur kan denna kontrast påverka vårt uppförande?

¹⁸ Johannes uppmanar till respekt för de rättrådiga, när han skriver till Gajus: ”Efterlikna inte det onda, utan det goda. Den som gör gott härstammar från Gud. Den som gör ont har inte sett Gud. Demetrius har fått gott vittnesbörd av alla och av sanningen själv. Ja, också vi vittnar, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.” (3 Johannes, vers 1, 11, 12) Vi kan alla fråga oss själva: Är jag en sladdrande Diotrefes, eller är jag en trogen Demetrius? Om vi respekterar medtroende, kommer vi inte att fälla negativa omdömen om dem och ge andra orsak att betrakta oss som sådana som sladdrar.

19. Hur försökte falska bröder att svärta ner C. T. Russell?

¹⁹ Falska bröder är inte bara något som fanns under det första århundradet. Under 1890-talet försökte samvetslösa individer, som var knutna till Guds organisation, få kontroll över Sällskapet Vakttornet. De konspirerade mot Sällskapet Vakttornets förste president, Charles Taze Russell, och sökte få bort honom som president. Efter att ha varit i görningen i omkring två år bröt konspirationen så ut år 1894. De falska anklagelserna kretsade främst kring Russells påstådda oärlighet i affärer. Några av de futtiga anklagelserna avslöjade anklagarnas avsikt, nämligen att svärta ner C. T. Russell. Opartiska kristna undersökte saken och fann att han hade rätten på sin sida. Planen att ”fullständigt vederlägga Russell och hans verk” misslyckades alltså. Likt Paulus blev således broder Russell angripen av falska bröder, men denna prövning kändes igen som ett anslag av Satan. Konspiratörerna ansågs därefter inte värda att få åtnjuta kristet kamratskap.

God verksamhet kväver skadligt skvaller

20. Vad anmärkte Paulus på hos vissa yngre änkor?

²⁰ Paulus visste att skadligt skvaller ofta hade samband med sysslolöshet och inte med att man var fullt upptagen i god verksamhet. Han tyckte inte om att vissa yngre änkor hade lärt sig att, som han skriver, ”vara sysslolösa, i det de ränner omkring i husen; ja, inte bara sysslolösa, utan också att springa med skvaller och befatta sig med andras angelägenheter, i det de talar om saker som de inte borde tala om”. Vad var botemedlet? Nyttig verksamhet. Paulus skriver således: ”Därför vill jag att de yngre änkorna skall gifta sig, föda barn, ha hand om ett hushåll och inte ge motståndaren någon anledning att smäda.” — 1 Timoteus 5:11—14.

21. Vilket samband har 1 Korintierna 15:58 med att undvika det skadliga skvallrets snaror?

²¹ Om kvinnor sköter ett hushåll, uppfostrar barn enligt Guds normer och ägnar sig åt annan nyttig verksamhet, kommer de inte att ha så mycket tid till löst prat som kan leda till skadligt skvaller. Män kommer inte heller att ha så mycket tid till sådant tal, om de är upptagna med god verksamhet. Att vi alltid har ”rikligt att göra i Herrens verk” kommer att hjälpa oss alla att undvika det skadliga skvallrets snaror. (1 Korintierna 15:58) Helhjärtat engagemang i den kristna tjänsten, i församlingsmöten och i annan gudaktig verksamhet kommer framför allt att hålla våra sinnen inriktade på andliga ting, så att vi inte blir sysslolösa skvallrare eller sådana som lägger sig i andra människors angelägenheter.

22. Vad säger Ordspråksboken 6:16—19 om Guds syn på baktalare?

²² Om vi håller oss upptagna i gudaktig verksamhet och söker välsigna andra andligen, kommer vi att vara lojala vänner och inte illojala skvallerbyttor. (Ordspråksboken 17:17) Och om vi undviker skadligt skvaller, kommer vi att ha den bäste av alla vänner, nämligen Jehova Gud. Låt oss komma ihåg att sju ting som är avskyvärda för honom är ”stolta ögon, en falsk tunga, och händer som utgjuter oskyldigt blod, ett hjärta som smider skadliga planer, fötter som har bråttom att löpa till uselhet, ett falskt vittne som slungar ut lögner, och den som sprider stridigheter bland bröder”. (Ordspråksboken 6:16—19, NW) Sladdertackor överdriver och förvränger saker och ting, och baktalare har falska tungor. Deras ord sätter fötterna i rörelse på dem som är ivriga att föra skvaller vidare. Detta leder nästan alltid till stridigheter. Men om vi hatar det som Gud hatar, kommer vi att sky skadligt skvaller som kan skada de rättrådiga och få den store baktalaren, Satan, djävulen, att dra på munnen.

23. Hur kan vi glädja Jehovas hjärta genom vårt tal?

²³ Låt oss därför glädja Jehovas hjärta. (Ordspråksboken 27:11) Låt oss undvika sådant tal som han hatar, vägra att lyssna till förtal och göra vårt bästa för att krossa skadligt skvaller. Med hjälp av vår helige Gud, Jehova, kan vi helt visst göra detta.

[Fotnot]