Paulus förklarade grunddragen i detta ”symboliska drama”. Han skrev: ”Dessa kvinnor betyder ... två förbund, det ena från berget Sinai, som föder barn till slaveri; det är Hagar. ... Hon svarar mot det nuvarande Jerusalem, för det är i slaveri med sina barn.” (Galaterna 4:24, 25) Hagar var en bild av det bokstavliga Israel, med Jerusalem som huvudstad. Den judiska nationen var knuten till Jehova genom lagförbundet, ett förbund som var instiftat vid berget Sinai. Under lagförbundet blev israeliterna ständigt påminda om att de var slavar under synden och i behov av att bli friköpta från den. (Jeremia 31:31, 32; Romarna 7:14–24)

Den inspirerade skildringen av olika händelser under det första århundradet visar att den köttsliga nationen, som representerades av Hagar, inte av sig själv frambringade söner som skulle bli Jesu medarvingar. Judar som stolt trodde att de hade rätt till ett sådant arv på grund av sin härkomst drevs i väg, förkastades av Jehova. Naturligtvis blev några av de köttsliga israeliterna Kristi medarvingar. Men denna förmån fick de på grund av sin tro på Jesus och inte på grund av sin härkomst.