En väl bevarad hemlighet

”Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former äro förbjudna.” — Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

NÄSTA gång du lägger socker i kaffet kan du tänka på Prevot, en haitier som blev lovad ett bra arbete i ett annat karibiskt land. I stället blev han såld för 70 kronor.

Prevot drabbades av samma öde som tusentals av hans förslavade landsmän, som tvingas hugga sockerrör i sex eller sju månader för lite eller inga pengar alls. Dessa slavar tvingas leva i en trång och smutsig miljö. Sedan de fråntagits sina ägodelar, får de en machete. För att få mat måste de arbeta. Om de försöker fly, kan de bli slagna.

Tänk på Lin-Lin, en ung kvinna från Sydostasien. Hon var 13 år när hennes mor dog. En byrå som förmedlar arbetskraft köpte henne av hennes far för 4.000 kronor och lovade henne ett bra arbete. Priset för henne kallades ”ett förskott på hennes lön” — ett säkert sätt att för alltid hålla henne bunden till dem som köpt henne. Lin-Lin fick inte något anständigt arbete utan fördes i stället till en bordell, där kunderna betalar 30 kronor för en timme med henne. Lin-Lin är i praktiken fånge, för hon kan inte ge sig av förrän hennes skuld är betald. I den ingår förutom det som bordellägaren betalat också ränta och utgifter. Om Lin-Lin vägrar att gå med på sin arbetsgivares önskemål, kan hon bli slagen eller torterad. Och ännu värre: om hon försöker fly, riskerar hon att bli dödad.

Frihet för alla?

De flesta tror att slaveriet inte längre existerar. Ja, efter ett antal avtal, deklarationer och stadgar har det officiellt förklarats avskaffat i de flesta länder. Överallt uttrycker man en stark avsky för slaveriet. I många nationers lagar är slaveri förbjudet, och dess avskaffande finns inskrivet i internationella dokument — i synnerhet i artikel 4 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, som citerades här ovan.

Men slaveriet lever och blomstrar — även om det för somliga är helt okänt. Från Phnom Penh till Paris, från Bombay till Brasília tvingas miljoner av våra medmänniskor — män, kvinnor och barn — att leva och arbeta som slavar eller under slaveriliknande förhållanden. Anti-Slavery International, som har sitt säte i London och är världens äldsta kontrollorgan när det gäller tvångsarbete, beräknar att antalet människor i slaveri uppgår till flera hundra miljoner. Ja, det kan finnas fler slavar i världen i dag än någonsin tidigare!

Den traditionella bilden av bojor, piskor och slavauktioner är helt klart inte kännetecknande för vår tids slaveri. Tvångsarbete, slaväktenskap, skuldslaveri och i många fall prostitution är bara några av de mer kända formerna av slaveri i vår tid. Slavar kan till exempel vara bihustrur, kameljockeyer, sockerrörsarbetare, mattvävare eller vägbyggare. Det är sant att de flesta inte säljs på auktion, men de har det egentligen inte bättre än sina föregångare. I vissa fall lever de under ännu mer tragiska förhållanden.

Vilka blir slavar? Hur blir de slavar? Vad görs för att hjälpa dem? Kan man hoppas på att slaveriet skall avskaffas helt och hållet?

[Ruta/bild på sidan 4]

VAD ÄR VÅR TIDS SLAVERI?

Detta är en fråga som till och med FN har svårt att besvara efter flera års ansträngningar. En definition av slaveri är den som formulerades i 1926 års slaverikonvention och som löd: ”Slaveri är den status eller det tillstånd en person har gentemot vilken någon eller alla av de maktbefogenheter som hör samman med äganderätten utövas.” Men begreppet är fortfarande föremål för tolkning. Enligt journalisten Barbara Crossette ”är slaveri en benämning som kan sättas på låglönearbetare i konfektions- och sportklädesindustrin i främmande länder och på arbetsplatser med svältlöner i amerikanska städer. Den används när man fördömer sexindustrin och fängelsearbete.”

Mike Dottridge, som är chef för Anti-Slavery International, menar att ”när slaveriet tycks anta nya former — eller när ordet tillämpas på fler förhållanden — finns det en fara att dess betydelse kommer att urvattnas eller till och med gå förlorad”. Han har en känsla av att ”slaveri kännetecknas av ett inslag av äganderätt eller kontroll över en annans liv”. Det inbegriper tvång och inskränkning av rörelsefriheten — det faktum att ”någon inte är fri att ge sig av, inte fri att byta arbetsgivare”.

A. M. Rosenthal, som skriver för tidningen The New York Times, konstaterar: ”Slavarna lever slavliv — arbete under grymma förhållanden, våldtäkt, hunger, tortyr, total förnedring.” Han tillägger: ”För femtio dollar får man en slav, så det spelar egentligen ingen roll [för ägarna] hur länge slavarna överlever innan man kastar deras kroppar i någon flod.”

[Bildkälla]

Ricardo Funari

Vilka är slavar i dag?

TÄNK bara hur många det rör sig om. Det beräknas att mellan 200 och 250 miljoner barn under 15 års ålder tillbringar större delen av sin vakna tid i arbete. Enbart under åren 1995 och 1996 tvingades en kvarts miljon barn, några så unga som sju år, att ta del i strider. Några av dessa barn blev således krigsslavar. Antalet kvinnor och barn som säljs som slavar varje år beräknas uppgå till mer än en miljon.

Men kalla siffror kan omöjligen visa vilken förtvivlan dessa individer känner. I ett land i Nordafrika, till exempel, träffade författarinnan Elinor Burkett en ung kvinna, Fatma, som hade lyckats fly från sin grymme herre. Men efter att ha samtalat med Fatma insåg Burkett att denna unga kvinna ”för alltid kommer att vara slav — i sina egna ögon”. Vågar Fatma ens drömma om en bättre framtid? ”Hon kan inte planera för morgondagen”, säger Burkett. ”Framtiden är ett av de många abstrakta begrepp hon saknar.”

Ja, just nu är miljoner av våra medmänniskor hopplöst förslavade. Varför och hur har alla dessa blivit slavar? Vilka former av slaveri rör det sig om?

Säljer människor

En turistbroschyr som sprids i USA skulle inte kunna vara mer rakt på sak: ”Sexresor till Thailand. Riktiga flickor. Riktigt sex. Mycket billigt. ... Visste du att du faktiskt kan köpa en flicka som är oskuld för så lite som 200 dollar?” Vad broschyren inte talar om är att dessa ”oskulder” troligen har blivit kidnappade eller under tvång sålts till bordeller, där de har mellan 10 och 20 kunder om dagen. Om de inte ställer sina sexuella tjänster till förfogande, blir de slagna. När en brand utbröt på en bordell på ön Phuket, en badort i södra Thailand, brann fem prostituerade inne. Vad var orsaken? Deras ägare hade kedjat fast dem vid sängen för att hindra dem från att fly från sitt slaveri.

Varifrån kommer då dessa unga kvinnor? Det uppges att det här området av sexindustrin fylls med miljoner flickor och kvinnor runt om i världen som har blivit kidnappade, tvingade till underkastelse och sålda till prostitution. Att den internationella sexhandeln blomstrar beror på u-ländernas fattigdom och de rikare ländernas välstånd men också på de lagar som godkänner internationell slavhandel och slavkontrakt.

Kvinnoorganisationer i Sydostasien har beräknat att från mitten av 1970-talet till början av 1990-talet såldes i hela världen 30 miljoner kvinnor. Personer som handlar med människor letar igenom järnvägsstationer, fattiga byar och gator i storstäderna för att hitta flickor och unga kvinnor som verkar vara möjliga offer. Vanligtvis är de outbildade, föräldralösa, övergivna eller utblottade. De får falska löften om arbete, transporteras över gränsen och blir sedan sålda till en bordell.

Efter kommunistblockets sammanbrott 1991 har det uppstått en helt ny grupp utfattiga flickor och kvinnor. Avreglering, privatisering och växande klasskillnader har lett till ökad brottslighet, fattigdom och arbetslöshet. Många kvinnor och flickor från Ryssland och Östeuropa har nu blivit ett välkommet tillskott till den organiserade prostitutionen. ”Det är mindre risker när man handlar med människor än när man handlar med droger”, sade den dåvarande EU-kommissionären för justitiefrågor, Anita Gradin.

Förlorad barndom

I ett litet mattväveri i Asien arbetar barn, som inte är mer än fem år, från klockan 4 på morgonen till 11 på kvällen utan lön. I många fall utsätts sådana barnarbetare för allvarliga hälsorisker: farliga maskiner, långa arbetspass i dåligt upplysta och dåligt ventilerade lokaler och farliga kemikalier som används i tillverkningen.a

Varför är barn så eftertraktade som arbetare? Därför att barn är billig arbetskraft och därför att barn till sin natur är fogliga, lätta att fostra och för rädda för att klaga. Hänsynslösa arbetsgivare ser deras små kroppar och flinka fingrar som en tillgång, när det gäller att få vissa slags arbeten utförda, till exempel mattvävning. Ofta får sådana barn arbete, medan deras föräldrar sitter hemma, arbetslösa.

Något som ytterligare förvärrar eländet är att barn som arbetar i hem löper särskilt stor risk att utsättas för sexuella övergrepp och misshandel. Många barn kidnappas, hålls i avlägset belägna läger och kedjas fast på natten för att de inte skall fly. På dagen får de arbeta med att till exempel anlägga vägar och bryta sten.

Ett annat sätt genom vilket barndomen kan gå förlorad är slaväktenskap. Anti-Slavery International ger ett exempel på ett typiskt fall: ”En 12-årig flicka får veta att hennes familj har planerat att gifta bort henne med en 60 år gammal man. Formellt sett har hon rätt att vägra, men i praktiken har hon ingen möjlighet att utnyttja denna rättighet och är omedveten om att hon kan göra det.”

Skuldslavar

Hundratusentals arbetare hålls i slaveri av sina arbetsgivare och på sina arbetsplatser på grund av lån som de eller deras föräldrar har fått. Av tradition förekommer sådant arbete i huvudsak i jordbruksområden där de som hålls i slaveri arbetar som vanliga tjänare eller jordbrukare. I vissa fall förmedlas skulderna vidare till nästa generation, och på så vis försäkrar man sig om att medlemmarna i en familj förblir i slaveri. I andra fall säljer arbetsgivare som har rätt att kräva pengar av någon denna skuld till en annan arbetsgivare. I extrema fall får skuldslavar ingen lön alls för det arbete de utför. Eller också kan de hållas kvar i slaveri genom att få relativt små förskott på sin lön, något som upprepas i det oändliga, så att de binds upp hos sin arbetsgivare.

Rituellt slaveri

Binti från Västafrika är 12 år och är en av de tusentals flickor som tjänar som trocosi, som är ett ord på språket ewe med betydelsen ”gudarnas slavar”. Hon har tvingats till ett liv i slaveri och till att sona ett brott hon inte har begått — våldtäkten som ledde till att hon själv föddes! För närvarande begränsar sig hennes förpliktelser till att sköta hushållet åt en fetischpräst i byn. Senare kommer det också att vara hennes uppgift att tillhandahålla sexuella tjänster åt prästen, som är hennes ägare. Sedan, när Binti blir lite äldre, kommer hon att ersättas — prästen kommer att hitta andra attraktiva flickor som kan tjäna som hans trocosi.

Liksom Binti är det tusentals offer för rituellt slaveri som av sina familjer bjuds ut att arbeta som riktiga slavar i ett försök att gottgöra en handling som tolkas som en synd eller ett brott mot en helig förordning. På många håll i världen tvingas flickor eller kvinnor att utföra religiösa plikter och att tillhandahålla sexuella tjänster åt präster och andra — under förevändning att dessa kvinnor är gifta med en gudom. Ofta tvingas kvinnorna utföra andra tjänster utan betalning. De har inte rätt att byta bostad eller arbete och blir ofta kvar i sitt slaveri i många år.

Traditionellt slaveri

Även om de flesta länder gör gällande att de genom lag har upphävt slaveriet, har det på senare tid väckts liv i det traditionella slaveriet i vissa områden. Detta sker vanligtvis i områden som plågas av inbördeskrig och andra väpnade konflikter. Anti-Slavery International rapporterar: ”I konfliktområdena har rättssäkerheten i praktiken skjutits åt sidan, och soldater och beväpnad milis kan tvinga människor att arbeta för dem utan betalning ... utan att behöva frukta något straff. Sådant har rapporterats framför allt i områden som kontrolleras av väpnade grupper som inte har fått internationellt erkännande.” Men enligt samma organisation ”har det också nyligen rapporterats om regeringssoldater som tvingar civila att arbeta som slavar utanför lagens gränser. Det har också rapporterats att soldater och milis har ägnat sig åt slavhandel och att de har sålt fångar till att arbeta för andra.”

Sorgligt nog hemsöks mänskligheten fortfarande av slaveriets gissel i många former och under många skepnader. Stanna upp och tänk efter hur många människor det rör sig om — alla de miljoner som tvingas leva som slavar runt om på jorden. Tänk sedan på en eller två av de slavar i vår tid som du har läst om på dessa sidor — till exempel Lin-Lin eller Binti. Önskar du se ett slut på den brottsliga verksamhet som den moderna slavhandeln är? Kommer slaveriets avskaffande någonsin att bli en verklighet? Innan det kan bli så, måste det ske en radikal förändring. Läs mer om detta i följande artikel.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 6]

ARBETAR PÅ ATT FÅ TILL STÅND EN LÖSNING

Olika organisationer, till exempel FN:s barnfond och Internationella arbetsorganisationen, arbetar flitigt med att införa och genomföra handlingsprogram för att få bort det moderna slaveriet. Dessutom finns det en mängd icke-statliga organisationer, till exempel Anti-Slave⁠ry International och Human Rights Watch, som har gjort stora ansträngningar för att öka allmänhetens medvetande om det moderna slaveriet och att ge frihet åt dess offer. Några av dessa organisationer förespråkar att man skall ha en särskild etikett som visar att en vara inte är tillverkad av slavar eller barnarbetare. Andra organisationer efterlyser lagstiftning i länder där ”sexresor” arrangeras, så att personer som har utnyttjat barn sexuellt kan åtalas, när de kommer tillbaka till sitt hemland. Några som kämpar för de mänskliga rättigheterna har gått så långt som att betala slavhandlare och slavägare stora summor pengar för att friköpa så många slavar de kan. Det här har orsakat en hel del debatt, eftersom ett sådant agerande kan skapa en lukrativ slavmarknad och leda till att priserna drivs upp.

Det moderna slaveriet — Snart borta!

”En människas frihet är oupplösligt knuten till den universella friheten. Man kan inte röra den ena utan att samtidigt äventyra den andra.” — Victor Schoelcher, fransk journalist och politiker, 1848.

”VAD är denna mörka sida hos människan som alltid har fått henne att ringakta, underkuva och förnedra sina medmänniskor?” var en fråga man kunde läsa i tidskriften The UNESCO Courier. ”Och hur kommer det sig att ett sådant brott mot mänskligheten har passerat ostraffat ända sedan mänskliga rättigheter blev en angelägenhet för det moderna samhället?”

Svaret är komplicerat. Girighet är drivkraften bakom utnyttjandet av billigt barnarbete och bakom fenomenet skuldslaveri. Man skyller på fattigdom och brist på utbildning när flickor säljs till prostitution och slaväktenskap. Det rituella slaveriet har sin grund i religion och kultur. Och män som reser till Bangkok eller Manila för att få tag i småpojkar eller småflickor som inte har aids har enbart sexuellt perversa och omoraliska syften. Enligt aposteln Paulus, som studerade lagen under det första århundradet, är allt detta en del av en värld där människor är ”egenkära, penningkära, ... utan naturlig tillgivenhet, ... utan självbehärskning, vildsinta”. (2 Timoteus 3:1–5) Det är en del av en värld där ”det som har gjorts krokigt ... inte [kan] göras rakt, och det som saknas ... omöjligen [kan] räknas”, för att citera en forntida statsman vid namn Salomo. — Predikaren 1:15.

En förändring i fråga om tänkesätt

Betyder detta att ingenting kan eller kommer att göras för att slaveriet skall upphöra för gott — vare sig det gäller det traditionella slaveriet eller de mer moderna formerna? Inte alls!

FN:s kommissariat för de mänskliga rättigheterna (OHCHR) konstaterar att slaveri är ”ett sinnestillstånd” och tillägger: ”Också när slaveriet är avskaffat, lämnar det spår efter sig. Det kan leva kvar som ett sinnestillstånd — hos dess offer och deras avkomlingar och bland arvingarna till dem som utnyttjade det — lång tid efter det att det formellt har upphört.”

Ett sätt att avskaffa slaveriet skulle därför vara att åstadkomma en förändring av tänkesätt — en förändring av hjärteinställning — i global skala. Och det inbegriper en förändring i undervisning — att lära människor att älska varandra och att respektera varandras värdighet. Det innebär att hjälpa människor att avlägsna girigheten från hjärtat och att hålla fast vid höga moralnormer. Vem kan ge sådan utbildning? OHCHR säger att ”alla måste hjälpa till för att skapa en världsordning som inte längre tolererar omänsklig exploatering”.

Tänk på det utbildningsprogram som har genomförts över hela världen av den kristna sammanslutningen Jehovas vittnen. Genom det här programmet har man på ett framgångsrikt sätt lärt uppriktiga individer att inte finna sig i eller överse med omänsklig exploatering. Genom detta program har miljontals människor i mer än 230 länder och områden blivit lärda att behandla alla sina medmänniskor på ett värdigt sätt. Varför har detta program blivit så framgångsrikt?

Därför att det är grundat på Bibeln, en bok som är inspirerad av människans Skapare. Det är en bok som värnar om mänsklig värdighet. Alla som har fått undervisning i Bibeln genom Jehovas vittnens utbildningsprogram har fått insikt om att vår Skapare, Jehova, själv är en värdighetens Gud. (1 Krönikeboken 16:27) Han skänker värdighet åt hela sin skapelse. Detta inbegriper både män och kvinnor ur alla etniska grupper och med olika social bakgrund och med skilda ekonomiska förhållanden. — Se rutan ”Mänsklig frihet och värdighet — Varifrån?”

Jämlikhet och respekt för värdighet

Bibeln lär att Gud har ”från en enda människa gjort varje nation av människor, till att bo på jordens hela yta”. (Apostlagärningarna 17:26) Därför kan ingen göra anspråk på att vara överlägsen någon av sina medmänniskor eller ha rätt att förtrycka eller exploatera andra. Alla som är villiga att lära kommer att inse att ”Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom”. (Apostlagärningarna 10:34, 35) De inser att Guds kärlek är alltomfattande, eftersom alla människor har möjlighet att få privilegiet att ha ett nära förhållande till honom. I själva verket ”älskade [Gud] världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. — Johannes 3:16.

Denna utbildning som är grundad på Bibeln har en djup inverkan på människors personlighet. Genom denna undervisning kan hjärtan och sinnen ”fullständigt förnyas”. (Efesierna 4:22–24, Today’s English Version) Den motiverar dem att behandla sina medmänniskor med värdighet och respekt. De är fast beslutna att ”göra vad som är gott mot alla”. (Galaterna 6:10) Ingen kan vara en sann kristen och samtidigt ha del i den omänskliga exploateringen och förtrycket av någon medmänniska. Jehovas vittnen är glada över att vara ett kristet brödraskap precis som den kristna församlingen under det första århundradet, där det var ”varken jude eller grek”, inte heller ”slav eller fri”. Alla var ”en enda person i gemenskap med Kristus Jesus”. — Galaterna 3:28.

En förändring i fråga om styre

Men för att det för beständigt skall bli ett slut på alla former av slaveri, krävs det en drastisk förändring av samhället. För att få slut på den mänskliga exploateringen måste man, enligt Internationella arbetsorganisationen, ”förändra de förhållanden som tillåter och tolererar” sådant. Bland annat föreslår organisationen internationella åtgärder och internationellt samarbete och att världssamfundet visar engagemang och beslutsamhet.

Detta kräver följdriktigt en makt stark nog att ha full kontroll över vår planet, en makt som kan säkerställa universell frihet. Boutros Boutros-Ghali, som tidigare var FN:s generalsekreterare, säger att de stora problemen som påverkar vår planet måste lösas ”på global nivå”. Men inte alla är säkra på att detta någonsin kommer att ske. Tidigare erfarenheter visar att många av dem som har makt är för själviska och självupptagna i sina intressen och mål för att uppnå ett sådant internationellt samarbete.

Men Bibeln — samma bok som har lärt miljoner människor att respektera sina medmänniskors värdighet — visar att det är Guds avsikt att upprätta en sådan världsregering. I Bibeln finner du många löften om en ny rättfärdig värld. (Jesaja 65:17; 2 Petrus 3:13) Det är Guds uppsåt att rensa jorden från alla som inte älskar Gud och sin nästa. Gud har uppenbarat sitt uppsåt att upprätta en världsregering över mänskligheten som skall styra över jorden i rättfärdighet. Jesus uppmanade oss att be om denna regering i vad som brukar kallas Herrens bön eller Fader vår. — Matteus 6:9, 10.

Exploatering av människor och varje slag av slaveri kommer att försvinna under denna regerings styre därför att dess kung, Kristus, kommer att regera ”med rätt och rättfärdighet”. (Jesaja 9:7, Bibel 2000) De förtryckta kommer att bli befriade under hans rättvisa styre, för Bibeln säger: ”Han kommer att befria den fattige som ropar på hjälp, också den betryckte och den som ingen hjälpare har. Han kommer att tycka synd om den ringe och den fattige, och de fattigas själar kommer han att rädda. Från förtryck och från våld kommer han att friköpa deras själ.” — Psalm 72:12–14.

Om du längtar efter att få se ett slut på slaveriet — ja, alla former av slavförhållanden — uppmanar vi dig att lära dig mer om Guds uppsåt att upprätta denna världsregering som skänker frihet. Jehovas vittnen där du bor hjälper dig gärna att göra detta.

[Ruta/Bild på sidan 11]

MÄNSKLIG FRIHET OCH VÄRDIGHET — VARIFRÅN?

Vi har alla ett medfött behov av och en längtan efter värdighet och frihet. Kofi Annan, FN:s generalsekreterare, gav uttryck åt känslor som är universella, när han frågade: ”Vem kan förneka att vi alla söker ett liv fritt från fruktan, tortyr och diskriminering? ... När har ni hört en fri röst kräva ett slut på friheten? Var har ni hört en slav förorda slaveri?”

Sådana tankar är knappast nya. Den romerske filosofen Seneca, som levde under det första århundradet v.t., tillbakavisade uppfattningen att somliga föds till slavar, när han i Breven till Lucilius skrev: ”Var snäll och betänk att den som du kallar din slav har samma ursprung som du, ser samma himmel över sig, andas som du, lever som du, dör som du!”

Imam Ali, som aktas som den fjärde kalifen efter Muhammed, sade att alla människor är ”skapade lika”. Sadi, en persisk poet på 1200-talet, förklarade: ”Adams barn är alla lemmar som hör ihop med varandra, och när de skapades kom de från samma materia. När världen tillfogar en lem smärta, har de övriga lemmarna ingen ro.”

Den av Gud inspirerade historiska skildringen i Bibeln belyser alla människors sanna värde. I Första Moseboken 1:27 beskrivs människans skapelse: ”Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till mankön och kvinnkön skapade han dem.” Vår Skapare är en frihetens gud. Aposteln Paulus säger: ”Där Jehovas ande är, där är frihet.” (2 Korinthierna 3:17) När Jehova skapade människan till sin avbild, enligt sin likhet, gav han henne ett mått av värde, självaktning och värdighet. När han befriar sin skapelse från ”slaveriet under förgängelsen”, kommer han också att garantera att människor kommer att få åtnjuta sådan frihet och värdighet för evigt. — Romarna 8:21.

[Bild på sidan 9]

Alla har rätt till frihet och en värdig behandling

[Bild på sidan 10]

BIBELN FRAMHÄVER RESPEKTEN FÖR MÄNSKLIG VÄRDIGHET OCH GER ETT HOPP OM EN FRAMTIDA NY VÄRLD

En familj studerar Bibeln i Benin

Skönheten hos dessa vattenfall i Blå Nilen i Etiopien ger en försmak av ett återställt paradis