Reklam och krig! Dessa är ”de två viktigaste metoderna för att sprida bruket av cigarretter”, enligt historikern Robert Sobel.

Cigarrettkonsumtionen sköt i höjden i och med att ”nation [reste sig] ... mot nation” i första världskriget. (Matteus 24:7) Vad var det som fick den amerikanska produktionen att stiga från 18 miljarder cigarretter år 1914 till 47 miljarder år 1918? En kampanj för fria cigarretter åt soldater! Den narkotiska effekten ansågs vara till hjälp för att bekämpa ensamheten vid fronten.

”Lägg dina sorger i en gammal säck”, uppmanade en brittisk sång som var populär under kriget. Den engelska versionen fortsatte: ”Så länge du har en tändsticka och kan tända din cigarrett.” Då statliga organ och patriotiska privata grupper försåg de stridande med fria cigarretter, vågade inte ens cigarrettrökningens ivrigaste motståndare protestera.

Greppet hårdnar

De nyblivna rökarna blev goda kunder efter kriget. Enbart under år 1925 förbrukade amerikanerna i genomsnitt nära 700 cigarretter per person. I Grekland konsumerade man efter kriget en halv gång till så många cigarretter per capita som i Förenta staterna. Amerikanska cigarretter blev populära i många länder, men i andra länder, till exempel Indien, Kina, Japan, Italien och Polen, litade man till egna tobaksodlingar för att täcka nationens behov.

För att få ett fastare grepp om den amerikanska marknaden riktade annonsörerna in sig på kvinnorna. ”Tobaksreklamen i slutet av 1920-talet betecknades såsom ’vansinnig’”, säger Jerome E. Brooks. Men med reklamens hjälp fortsatte amerikanerna att köpa cigarretter under och efter den ekonomiska depressionen år 1929. Enorma penningsummor (omkring 75 miljoner dollar år 1931) lades ner på att lansera cigarretten som ett hjälpmedel att hålla sig slank, ett alternativ till sötsaker. Filmer som glorifierade cigarrettrökande stjärnor, till exempel Marlene Dietrich, bidrog till att skapa en sofistikerad framtoning. År 1939, då världen stod inför ett nytt krig, hade således de amerikanska kvinnorna del med männen i att konsumera 180 miljarder cigarretter.

Ännu ett krig! Återigen fick soldaterna fria cigarretter, till och med i fält. ”Lucky Strike Green har dragit ut i krig!” löd en skickligt lanserad reklamslogan som utnyttjade den patriotiska andan under krigstiden. Vid slutet av andra världskriget hade cigarrettkonsumtionen i Förenta staterna ökat till uppskattningsvis 400 miljarder om året. Vem kunde nu ifrågasätta tobakens ställning i världen?

Ja, vem kunde ifrågasätta cigarretternas betydelse i efterkrigstidens Europa, där cigarrettlimpor en tid fick ersätta pengar på svarta börsen? Amerikanska soldater som var stationerade i Europa köpte subventionerade cigarretter för så lite som fem cent paketet, och med dem betalade de för allting — från nya skor till flickbekanta. Den skattefria försäljningen av cigarretter inom det militära sköt i höjden, från 5.400 per person år 1945 till 21.250 bara två år senare.

I flera årtionden lyckades man hålla alla betänkligheter mot tobaksbruket borta från offentlighetens rampljus — inte genom motargument, utan genom att låta dem överskuggas av denna vanas obevekligt tilltagande popularitet. I sitt stilla sinne undrade emellertid många: Är inte rökning en skadlig vana? Är den ren, eller är den fördärvlig?

Den pyrande frågan om rökningens inverkan på hälsan blossade plötsligt upp år 1952. Brittiska läkare publicerade då resultaten av en ny undersökning, som visade att personer som drabbades av cancer ofta var storrökare. Nyheten togs upp av tidskriften Reader’s Digest och fick stor publicitet. År 1953 startades en antirökningskampanj som tycktes vara på god väg att få framgång. Skulle världen göra sig kvitt denna vana?

Den mäktiga cigarrettindustrin

Inför allmänheten hävdade cigarrettindustrin bestämt att bevisen mot cigarrettrökningen var ogrundade, blott och bart statistiska. Men plötsligt avslöjade den — ironiskt nog — sitt hemliga vapen, cigarretter med låg tjärhalt. Den nya produkten gav en illusion av trygghet och hälsa åt skrämda rökare som inte ville sluta, och ännu en gång ådagalade reklamen sin förmåga att sälja en illusion.

De nya cigarrettsorterna med låg tjärhalt var emellertid mer skonsamma mot rökarens samvete än mot hans hälsa. Forskare skulle senare komma att upptäcka att många rökare kompenserade den låga tjärhalten genom att dra in röken djupare och hålla den kvar längre i lungorna, så att de fick i sig lika mycket nikotin som förut. Men ännu ett kvartssekel skulle förflyta innan forskarna kunde bevisa detta. Under tiden kom cigarrettillverkningen att bli en av världens mest lönsamma industrier, som nu kan notera årsinkomster på över 40 miljarder dollar.

Ekonomiskt sett är denna industri i dag starkare än någonsin. Kunderna fortsätter att köpa. Den årliga konsumtionen stiger med en procent per år i industriländerna och med över tre procent i utvecklingsländerna i tredje världen. I Pakistan och Brasilien ökar konsumtionen sex respektive åtta gånger snabbare än i de flesta länder i västvärlden. En femtedel av den enskilde thailändarens årsinkomst går åt till cigarretter.

Kan världen göra sig kvitt denna vana?

Utsikterna att världen skall göra sig kvitt sitt tobaksbruk ter sig inte särskilt ljusa. Redan år 1962 utfärdade det brittiska förbundet för utexaminering av läkare en varning mot rökning. Men år 1981 köpte britterna 110 miljarder cigarretter. Chefen för den allmänna hälsovården i Förenta staterna varnade för första gången för hälsoriskerna år 1964. Men följande år var försäljningen större än någonsin. År 1980 köpte amerikanerna 135 miljarder fler cigarretter än år 1964, trots hälsovårdschefens varning för riskerna, som finns tryckt på varje paket! Faktum är att världens cigarrettkonsumtion nu är uppe i fyra biljoner cigarretter om året.

Vare sig du personligen röker eller inte, bör det lukrativa i tobaksbranschen i våra dagar övertyga dig om att regeringar och politiker med största sannolikhet inte kommer att sätta stopp för tobakshandeln. I Förenta staterna, till exempel, där 350.000 människor dör varje år till följd av cigarrettrökning, ger tobaken 21 miljarder dollar i skatteintäkter. Den ger också arbetstillfällen, direkt eller indirekt, för två miljoner människor. Tobaksbolagen spenderar också mycket pengar.