Hur världen blev slav under tobaken

DEN amerikanske senatorn röker två paket cigarretter om dagen. ”Jag vet att det kommer att förkorta mitt liv. ... Det kommer förmodligen att ta livet av mig”, sade han till sina kolleger i en debatt om prisstöd åt tobaksodlare. ”Det gör mig förtvivlad att jag någonsin blev slav under denna fruktansvärda smörja.”

Senatorn är inte den ende som ångrar sig. Enligt somliga beräkningar är det 90 procent av rökarna i hans land som antingen vill sluta eller har försökt sluta. Och enbart under år 1983 var det två miljoner japanska rökare som verkligen lyckades sluta. En expert säger: ”Nästan alla vanerökare tycks beklaga att de någonsin började använda tobak och avråder sina barn från att följa deras exempel.”

Men hur blev alla dessa ångerköpta personer så inbitna rökare? Hur det nu gick till, säger forskaren Robert Sobel beträffande den här världen, ”är vi som civilisation på gott och ont vigda vid dessa papperscylindrar innehållande små mängder söndersmulade växtdelar”. En av de sex jättarna inom tobaksindustrin har en kvarts miljon anställda. Dess försäljning i 78 länder på sex kontinenter uppgår till sammanlagt tio miljarder dollar om året. Hur har en så allmänt kritiserad vana kunnat skapa en sådan efterfrågan som svarar mot den enorma industri som tillfredsställer denna vana?

Faktum är att cigarrettens historia kanske är en av de största överraskningarna under de senaste hundra åren. Den tändande gnistan till den otroliga efterfrågan som rått under detta cigarrettens århundrade var två krig som utkämpades under 1800-talet. En nyfödd industri och dess annonskampanjer fick glöden att flamma upp. Och en överraskande ny tobakssort — ljusgul, mildare och kemiskt sett annorlunda — uppmuntrade rökarna att andas in röken. Denna anmärkningsvärda förändring i fråga om rökvanorna, att man började dra halsbloss, garanterade att de flesta rökare skulle förbli nikotinslavar resten av livet.

Krigen som skapade efterfrågan

Tobak var en lyxartikel ända till år 1856, då cigarretter för första gången fick en stor marknad. Detta inträffade när brittiska och franska soldater återvände från Krimkriget med ”papperscigarrer” och en vana som de hade tillägnat sig där. En cigarrettvurm svepte fram över Europa, vilket resulterade i en oväntad efterfrågan på turkiska cigarretter och deras engelska efterapningar.

”Krimvurmen” gjorde att cigarretten fick fotfäste som en billig krigstidsersättning för pipa eller cigarr. Men vurmen dog ut. Och som Robert Sobel påpekar: ”I början av 1860-talet tycktes det inte finnas någon möjlighet att amerikanska män av medelklassen — den främsta marknaden för rökverk — skulle lägga sig till med vanan att röka cigarretter.” Röken från dessa första cigarretter var inte lika vanebildande som den från moderna cigarretter. I likhet med cigarrök var den svagt alkalisk, och rökarna drog bara in den i munnen. Det fanns inget bekvämt sätt att dra halsbloss, som cigarrettrökare vanligtvis gör i våra dagar. Det var dags för nästa överraskningsmoment i utvecklingen.

I och med amerikanska inbördeskriget (1861—1865) introducerades en mer vanebildande cigarrettsort, och detta skedde med vad tobaksexperten Jerome E. Brooks kallar ”explosiv kraft”. Ännu en gång var det kriget som populariserade de billiga cigarretterna bland soldaterna — först i Sydstaterna, sedan i Nordstaterna. Men denna gång var det ingen övergående vurm.

Dessa cigarretter innehöll amerikansk tobak och var på något sätt annorlunda. Amerikanska odlare hade utvecklat nya tobakssorter som trivdes bra i deras kvävefattiga jord. På en gård i North Carolina hade man också genom tillfälligheternas spel upptäckt ett sätt att preparera tobaken så att bladen blev ljusgula, milda och söta. År 1860 förklarade det amerikanska mantalsverket att detta var ”en av de mest abnorma utvecklingsprocesserna inom jordbruket som världen någonsin skådat”. Efter några få cigarretter av denna nya tobakssort kände förstagångsrökaren en obetvinglig lust att ta ännu ett bloss.

Fast!

Något som man inte förstod vid den här tidpunkten var att denna lilla men obevekligt växande konsumentkrets nu var ”fast”, fysiskt beroende av ett starkt vanebildande ämne. ”Tillfälligt rökande av mer än två eller tre cigarretter under ungdomsåren” leder nästan undantagslöst till ”regelbunden behovsmässig rökning”, säger dr Michael A. H. Russell, expert på beroendeframkallande droger. ”Till skillnad från de ungdomar som injicerar heroin en eller två gånger i veckan i början har den ungdomlige rökaren fått uppleva omkring två hundra på varandra följande ’kickar’ av nikotin när han rökt upp sitt första paket cigarretter.”

Ja, det var halsblossen som var hemligheten. Det förefaller som om nikotinet tränger igenom och irriterar slemhinnorna endast om miljön är alkalisk. Eftersom cigarrettrök är något syrlig, är det den enda tobaksrök som är tillräckligt skonsam mot mun och svalg för rutinmässig inandning. Men i lungorna neutraliseras syran, och stora mängder nikotin strömmar ut i blodet. Efter endast sju sekunder har det nikotinmättade blodet nått hjärnan, så att varje bloss ger en nästan ögonblicklig ”nikotinkick”. Ungdomar som röker mer än en cigarrett, rapporterar en statlig brittisk undersökning, har bara 15 procents chans att förbli icke-rökare.

Inom ett årtionde efter Krimkriget hade således cigarrettindustrin frambringat en mäktig ny vana. Efter mindre än tjugo år kom tobakshandlarna på idén att använda klatschiga annonser och reklamnotiser i tidningarna för att locka nya kunder. År 1880 patenterades en maskin som masstillverkade cigarretter och höll priset nere, samtidigt som bilder av idrottshjältar och leende damer höjde cigarrettrökningens status hos den manliga kundkretsen. Men vad fick dem att komma tillbaka och köpa mer? De hade blivit beroende av nikotin! Som den medicinske skribenten dr William Bennet uttrycker det: ”Mekanisering och skicklig annonsering och marknadsföring spelade en viss roll, men [utan nikotin] skulle de aldrig ha sålt mycket av dessa gamla torkade blad.”

Omkring år 1900 var den moderna cigarretten, som redan fått internationell spridning, redo att intensifiera sitt grepp om världen.

[Infälld text på sidan 5]

En förstagångsrökare får 200 ”nikotinkickar” av ett enda paket cigarretter

Oppositionen tystas

I LIKHET med den enskilde rökare som hyser betänkligheter men ändå inte slutar har den stora massan av cigarrettrökare ibland skurit ner konsumtionen av fruktan för att rökningen skulle kunna vara skadlig och vanebildande, bara för att sedan återuppta den igen med större iver än någonsin. Vad är det för mekanismer som gör att människor förtränger sådana farhågor? Reklam och krig! Dessa är ”de två viktigaste metoderna för att sprida bruket av cigarretter”, enligt historikern Robert Sobel.

Cigarrettkonsumtionen sköt i höjden i och med att ”nation [reste sig] ... mot nation” i första världskriget. (Matteus 24:7) Vad var det som fick den amerikanska produktionen att stiga från 18 miljarder cigarretter år 1914 till 47 miljarder år 1918? En kampanj för fria cigarretter åt soldater! Den narkotiska effekten ansågs vara till hjälp för att bekämpa ensamheten vid fronten.

”Lägg dina sorger i en gammal säck”, uppmanade en brittisk sång som var populär under kriget. Den engelska versionen fortsatte: ”Så länge du har en tändsticka och kan tända din cigarrett.” Då statliga organ och patriotiska privata grupper försåg de stridande med fria cigarretter, vågade inte ens cigarrettrökningens ivrigaste motståndare protestera.

Greppet hårdnar

De nyblivna rökarna blev goda kunder efter kriget. Enbart under år 1925 förbrukade amerikanerna i genomsnitt nära 700 cigarretter per person. I Grekland konsumerade man efter kriget en halv gång till så många cigarretter per capita som i Förenta staterna. Amerikanska cigarretter blev populära i många länder, men i andra länder, till exempel Indien, Kina, Japan, Italien och Polen, litade man till egna tobaksodlingar för att täcka nationens behov.

För att få ett fastare grepp om den amerikanska marknaden riktade annonsörerna in sig på kvinnorna. ”Tobaksreklamen i slutet av 1920-talet betecknades såsom ’vansinnig’”, säger Jerome E. Brooks. Men med reklamens hjälp fortsatte amerikanerna att köpa cigarretter under och efter den ekonomiska depressionen år 1929. Enorma penningsummor (omkring 75 miljoner dollar år 1931) lades ner på att lansera cigarretten som ett hjälpmedel att hålla sig slank, ett alternativ till sötsaker. Filmer som glorifierade cigarrettrökande stjärnor, till exempel Marlene Dietrich, bidrog till att skapa en sofistikerad framtoning. År 1939, då världen stod inför ett nytt krig, hade således de amerikanska kvinnorna del med männen i att konsumera 180 miljarder cigarretter.

Ännu ett krig! Återigen fick soldaterna fria cigarretter, till och med i fält. ”Lucky Strike Green har dragit ut i krig!” löd en skickligt lanserad reklamslogan som utnyttjade den patriotiska andan under krigstiden. Vid slutet av andra världskriget hade cigarrettkonsumtionen i Förenta staterna ökat till uppskattningsvis 400 miljarder om året. Vem kunde nu ifrågasätta tobakens ställning i världen?

Ja, vem kunde ifrågasätta cigarretternas betydelse i efterkrigstidens Europa, där cigarrettlimpor en tid fick ersätta pengar på svarta börsen? Amerikanska soldater som var stationerade i Europa köpte subventionerade cigarretter för så lite som fem cent paketet, och med dem betalade de för allting — från nya skor till flickbekanta. Den skattefria försäljningen av cigarretter inom det militära sköt i höjden, från 5.400 per person år 1945 till 21.250 bara två år senare.

I flera årtionden lyckades man hålla alla betänkligheter mot tobaksbruket borta från offentlighetens rampljus — inte genom motargument, utan genom att låta dem överskuggas av denna vanas obevekligt tilltagande popularitet. I sitt stilla sinne undrade emellertid många: Är inte rökning en skadlig vana? Är den ren, eller är den fördärvlig?

Den pyrande frågan om rökningens inverkan på hälsan blossade plötsligt upp år 1952. Brittiska läkare publicerade då resultaten av en ny undersökning, som visade att personer som drabbades av cancer ofta var storrökare. Nyheten togs upp av tidskriften Reader’s Digest och fick stor publicitet. År 1953 startades en antirökningskampanj som tycktes vara på god väg att få framgång. Skulle världen göra sig kvitt denna vana?

Den mäktiga cigarrettindustrin

Inför allmänheten hävdade cigarrettindustrin bestämt att bevisen mot cigarrettrökningen var ogrundade, blott och bart statistiska. Men plötsligt avslöjade den — ironiskt nog — sitt hemliga vapen, cigarretter med låg tjärhalt. Den nya produkten gav en illusion av trygghet och hälsa åt skrämda rökare som inte ville sluta, och ännu en gång ådagalade reklamen sin förmåga att sälja en illusion.

De nya cigarrettsorterna med låg tjärhalt var emellertid mer skonsamma mot rökarens samvete än mot hans hälsa. Forskare skulle senare komma att upptäcka att många rökare kompenserade den låga tjärhalten genom att dra in röken djupare och hålla den kvar längre i lungorna, så att de fick i sig lika mycket nikotin som förut. Men ännu ett kvartssekel skulle förflyta innan forskarna kunde bevisa detta. Under tiden kom cigarrettillverkningen att bli en av världens mest lönsamma industrier, som nu kan notera årsinkomster på över 40 miljarder dollar.

Ekonomiskt sett är denna industri i dag starkare än någonsin. Kunderna fortsätter att köpa. Den årliga konsumtionen stiger med en procent per år i industriländerna och med över tre procent i utvecklingsländerna i tredje världen. I Pakistan och Brasilien ökar konsumtionen sex respektive åtta gånger snabbare än i de flesta länder i västvärlden. En femtedel av den enskilde thailändarens årsinkomst går åt till cigarretter.

För många tänkande människor är emellertid den 100-åriga kärleksaffären med cigarretten, som har hållit världen i ett fast grepp, ingalunda slutet på historien. Skulle det kunna ligga något mer bakom denna fenomenala ökning av tobaksbruket, i synnerhet sedan 1914, och det faktum att det vunnit så många människors nära nog reservationslösa gillande? Hur förhåller det sig med de frågor som sällan ställs, till exempel sådana som rör de etiska principer som är inbegripna? Är rökning en vana som är moraliskt neutral, eller är den klandervärd? Följande artikel ger en del belysande synpunkter.

[Bild på sidan 7]

Reklam och krig — de två viktigaste metoderna för att sprida bruket av cigarretter

Fakta man inte kan blunda för: Tobaken i våra dagar

FÖRVÅNAD över att en efterfrågan på cigarretter någonsin kom att uppstå ställer en av redaktörerna för Harvard Medical School Health Letter följande fråga: ”Hur kunde en last som var på tillbakagång, och som [på 1870-talet] utsattes för en hel del högviktorianskt klander, plötsligt åter bli populär?” Ja, som det nyligen skrytsamt sades i en annons som riktade sig till kvinnliga rökare: ”Du har kommit långt, älskling.” Historiker anser att tobakens popularitet i huvudsak kan tillskrivas nikotinberoende, reklam och krig. ”Näst efter beroendet är reklamen industrins mäktigaste bundsförvant i dess kamp om rökarnas hjärtan och sinnen”, sade en forskare nyligen. Det är visserligen sant, men är det något mer som ligger bakom?

Vad som ligger bakom

För personer som studerar bibeln är den verkliga innebörden bakom detta cigarrettens tidevarv inte något som utan vidare kan avfärdas. Varför inte? Därför att detta tidevarv — i synnerhet sedan år 1914 — har sett bibliska profetior gå i uppfyllelse. Först, år 1914, reste sig ”nation ... mot nation” i världskrig. Som Jesus Kristus vidare hade förutsagt, kom det mänskliga samhället därefter att skakas av ”den tilltagande laglösheten”. Kriget gjorde människorna desillusionerade och berövade dem deras viktorianska värderingar, och detta banade väg för den exempellösa popularitet som cigarretten nu kom att röna. — Matteus 24:7, 12.

År 1914 trädde världen in i en tid av oro och bekymmer, och cigarrettindustrin blomstrade. Många rökare lade sig till med denna vana för att bekämpa spänningarna i det som bibeln kallar ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. De lockande annonserna och beroendet av nikotin bidrog till att skapa en ny samhällsanda präglad av njutningslystnad. Mycket exakt förutsades det i bibeln att människorna i de yttersta dagarna skulle vara ”älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud”. — 2 Timoteus 3:1—5.

Allt detta bör hjälpa oss att inse vilka betydelsefulla tider vi lever i. När Jesus beskrev hur vissa människor handlat i en kritisk situation, sade han: ”De tog ingen notis.” Vi bör inte handla som de, utan dra lärdom av historien. Bibeln uppmuntrar oss att sätta vårt hopp till Guds rike, och inte till fruktlösa kampanjer för att reformera världen — och inte heller till fåfänga drömmar om att världens nationer en dag kommer att göra sig kvitt sina dåliga vanor. — Matteus 24:14, 39.

Kan världen göra sig kvitt denna vana?

Utsikterna att världen skall göra sig kvitt sitt tobaksbruk ter sig inte särskilt ljusa. Redan år 1962 utfärdade det brittiska förbundet för utexaminering av läkare en varning mot rökning. Men år 1981 köpte britterna 110 miljarder cigarretter. Chefen för den allmänna hälsovården i Förenta staterna varnade för första gången för hälsoriskerna år 1964. Men följande år var försäljningen större än någonsin. År 1980 köpte amerikanerna 135 miljarder fler cigarretter än år 1964, trots hälsovårdschefens varning för riskerna, som finns tryckt på varje paket! Faktum är att världens cigarrettkonsumtion nu är uppe i fyra biljoner cigarretter om året.

Vare sig du personligen röker eller inte, bör det lukrativa i tobaksbranschen i våra dagar övertyga dig om att regeringar och politiker med största sannolikhet inte kommer att sätta stopp för tobakshandeln. I Förenta staterna, till exempel, där 350.000 människor dör varje år till följd av cigarrettrökning, ger tobaken 21 miljarder dollar i skatteintäkter. Den ger också arbetstillfällen, direkt eller indirekt, för två miljoner människor. Tobaksbolagen spenderar också mycket pengar. Världen utöver lägger de ner två miljarder dollar om året på reklam — en svindlande summa i jämförelse med de sju miljoner dollar som American Cancer Society och American Lung Association lägger ner på antirökningsprogram.

Vi kan också tänka på två av FN:s fackorgan och deras pinsamma splittring i tobaksfrågan: WHO (Världshälsoorganisationen) meddelade nyligen att ett hejdande av ”rökningsepidemin” i tredje världens nationer ”skulle kunna göra mer för att förbättra hälsan och förlänga livet ... än någon annan enskild åtgärd inom hela den förebyggande sjukvården”. Men FAO (Livsmedels- och jordbruksorganisationen) hävdar att ”tobaksodling skapar många arbetstillfällen för landsbygdsbefolkningen” i tredje världen. FAO beskriver tobaken som ”en mycket betydelsefull och lättillgänglig källa till skatteintäkter”, vilket utgör en ”stark drivfjäder” för jordbrukare ”att odla tobak” och för regeringar ”att uppmuntra sådan odling och framställning”.

Fakta man inte kan blunda för

Ja, cigarrettfenomenet, och i synnerhet då sedan år 1914, kräver att man erkänner vissa bistra fakta. Somliga säger: ”Om det känns bra, så gör det.” Men de fakta som länkar samman rökning med lung- och hjärtsjukdomar omöjliggör en sådan kortsiktig inställning. I England sägs åtta gånger så många människor dö av cigarrettrökning som av bilolyckor. Globalt sett har denna vana ”utplånat fler människoliv än alla krig under detta århundrade”, sägs det i en rapport i Manchester Guardian Weekly.

Hur är det då med beroendet? Den bistra sanningen är att nikotin skapar en form av drogberoende. Många tänkande människor anser därför att de inte har råd att ignorera de moraliska och andliga risker som är förbundna med detta bruk.

Moraliska invändningar

För de kristna är de moraliska och skriftenliga invändningarna mot bruket av tobak av ännu större vikt än de medicinska eller hälsomässiga riskerna. Bruket av tobak har sitt upphov i animism, spiritism och tillbedjan av människogjorda gudar — vilket allt fördöms i bibeln som förnedrande sedvänjor som för en människa bort från Skaparen. (Se rutan ”Det heliga bladet som slog”, sidan 4.) (Romarna 1:23—25) Rökning är en oren och farlig vana, som är i strid med kristna principer. (2 Korintierna 7:1) Och, vad som är ännu viktigare, ett beroende av denna vana faller inom ramen för det som bibeln kallar ”bruk av droger” — ett fördömande uttryck som används om andligt nedbrytande och vidskepliga sedvänjor. — Se fotnoten till Uppenbarelseboken 21:8 och 22:15 i referensupplagan av New World Translation of the Holy Scriptures, 1984.

Det är således förknippat med allvarliga moraliska konsekvenser att utöva en vana som tillfredsställer ens sinnen på bekostnad av ens hälsa, förorenar den luft som ens medmänniskor andas och influerar lättpåverkade ungdomar att börja göra detsamma. Efter moget övervägande och en kanske smärtsam omvärdering kommer många rökare fram till att de måste sluta — för sin egen och sina närmastes skull.

Att vända processen

När du försöker göra dig fri från tobaksbruket, utsätts du för påtryckningar både från din egen kropp och från din omgivning. Som rökare har du blivit beroende av nikotin. Du känner samma begär som rökare har känt sedan slutet av förra århundradet, då de nya cigarrettsorterna gjorde det möjligt att dra halsbloss. Affischtavlor och tidningar frestar dig ständigt med denna vana och förknippar den alltid med njutning, frihet, äventyr, skönhet och lyx. Dina medrökare har en tendens att betrakta rökning som något normalt, ofarligt, oskyldigt, angenämt, världsvant och sofistikerat. Rökningen har kommit att få en stor plats i ditt liv.

Kort sagt, om du skall kunna göra dig kvitt denna vana, måste du personligen vända den process som gjorde världen till slav under tobaken. Praktiska förslag, till exempel de du finner på den här sidan, kan hjälpa dig att stå emot trenden i världen, men det första steget är avgörande: Tänk efter varför du vill sluta. ”Beslutet måste man fatta djupt inom sig själv”, säger dr C. F. Tate i American Medical News. ”När man väl fattat det här beslutet, är den största delen av kampen över.”

Vad är då att säga om världen, som varken tycks kunna eller vilja göra de förändringar som du personligen kan göra? Nej, det mänskliga samhället kommer med all sannolikhet inte av egen vilja att upphöra med sina självförstörande sedvänjor, till exempel sin kärleksaffär med cigarretten. Men var förvissad om att Gud har lovat att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18) Och Guds redskap för att åstadkomma detta — hans himmelska rikes regering — utgör ett fast hopp om att du en dag skall få uppleva hur den andliga, moraliska och fysiska hälsan blir återställd överallt här på jorden. — Jesaja 33:24.

[Tabell/Bild på sidan 9]

(För formaterad text, se publikationen)

Cigarrettbolagen i hela världen ger ut 2 miljarder dollar om året på reklam — en svindlande summa i jämförelse med de 7 miljoner som läggs ner på antirökningsprogram i USA

Antirökningsprogram

7 miljoner

Cigarrettreklam

2 miljarder

(varje ruta motsvarar en miljon dollar)

Hur man slutar röka

Försök INTE att trappa ner: Det förlänger bara lidandet.

Slösa INTE bort dina pengar på dyrbara antirökningsmedel: ”Utan undantag erbjuder de hjälpmedel som för närvarande finns på marknaden inte mycket när det gäller att ge verklig hjälp åt rökaren”, rapporterar New Scientist. Och i World Health sägs det: ”Det som avgör om man skall lyckas eller misslyckas är och kommer alltid att vara rökarens viljestyrka. Resten är bara bisaker.”

AXLA ditt ansvar, men ta också emot hjälp: Uppmuntrande vänner som själva har slutat röka är ovärderliga. Utnyttja bönen. En uppriktig önskan att behaga Gud och utföra hans vilja gör underverk. — Filipperna 2:4; 4:6, 13.

INSE fördelarna med att inte röka: Du minskar risken för att dö i förtid (av hjärtsjukdomar, slaganfall, bronkit, emfysem eller cancer); du föregår med gott exempel; du spar pengar; du slipper ifrån smutsen, lukten, besväret och beroendet.

HA förståelse för avvänjningskvalen: Tolv timmar efter det att du rökt din sista cigarrett börjar ditt hjärta och dina lungor att reparera sig själva. Koloxid- och nikotinhalten i din kropp sjunker snabbt. Men denna läkning är en smärtsam process. Du kan känna dig irriterad eller lättretad, men du behöver inte en cigarrett för att lugna nerverna. Detta tillfälliga obehag är början till ett sundare liv.

INSE vad saken gäller: Var beredd på problem. Undvik självömkan och kompromisser. Men var så säker, du kan bli kvitt denna vana.