Jesus läggs utsträckt på pålen, och soldaterna slår in spikar i hans händer och fötter. (Markus 15:25) Det måste göra obeskrivligt ont när spikarna genomborrar vävnader och senor. Soldaterna reser upp pålen, och smärtan bränner i Jesus händer och fötter när kroppstyngden sliter i såren. Men Jesus klandrar inte soldaterna. I stället ber han: ”Förlåt dem, Far, för de vet inte vad de gör.” (Lukas 23:34)

De fyra romerska soldaterna börjar också håna Jesus. De håller fram surt vin, som de kanske själva har druckit av, och driver med Jesus som såklart inte kan sträcka sig ut för att dricka det. Soldaterna anspelar på texten ovanför honom och säger hånfullt: ”Rädda dig själv, om du är judarnas kung.” (Lukas 23:36, 37)

De fyra soldaterna har tagit Jesus ytterkläder och delat dem på fyra. Och sedan lottar de om vem som ska få vad. Men Jesus innerklädnad är av extra fin kvalitet, den har ”inga sömmar” utan är ”vävd i ett enda stycke”. Därför säger soldaterna till varandra: ”Vi river inte sönder den, utan vi kastar lott om den i stället.” När de gör det uppfylls skriftstället där det står: ”De delade mina kläder mellan sig, de kastade lott om min klädnad.” (Johannes 19:23, 24; Psalm 22:18)