Jesus sträcks nu ut på tortyrpålen med händerna över huvudet. Därefter slår soldaterna stora spikar genom hans händer och fötter. Han vrider sig av smärta när spikarna tränger igenom muskler och vävnader. När man sedan reser upp tortyrpålen blir smärtan olidlig, eftersom kroppsvikten sliter i såren där spikarna sitter. Men i stället för att komma med hotelser ber Jesus för de romerska soldaterna: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.”

Soldaterna rycks nu med av stämningen och börjar också gyckla med Jesus. De hånar honom och erbjuder honom surt vin, som de tydligen håller just utom räckhåll för hans torra läppar. ”Om du är judarnas kung”, säger de retsamt, ”så rädda dig själv.”

Soldaterna tar Jesu ytterkläder och delar upp dem i fyra delar. De kastar lott för att se vem som skall få de olika delarna. Innerklädnaden har dock ingen söm, utan är vävd i ett enda stycke och är av mycket hög kvalitet. Soldaterna säger därför till varandra: ”Låt oss inte slita sönder den, utan låt oss genom lottdragning om den avgöra vems den skall vara.” På detta sätt uppfyller de omedvetet det skriftställe som säger: ”De delade mina ytterkläder mellan sig, och om min klädnad kastade de lott.”