Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g89 8/9 s. 8-9
  • Vad kan göras?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Vad kan göras?
  • Vakna! – 1989
  • Liknande material
  • Kan solen täcka människans energibehov?
    Vakna! – 1973
  • Hur man utnyttjar solenergin
    Vakna! – 1976
  • Är ”solhuset” en lösning?
    Vakna! – 1978
  • Kaos i vädret
    Vakna! – 1998
Mer
Vakna! – 1989
g89 8/9 s. 8-9

Vad kan göras?

Det saknas inte idéer om hur drivhuseffekten skulle kunna bekämpas. En del av dem är ganska lovande. Andra är det inte.

1 SOLENERGI: Utnyttjandet av solenergin har på senare år hamnat i skymundan, till stor del beroende på sjunkande oljepriser. Det har dock gjorts dramatiska landvinningar i att få fram effektivare solceller. The New York Times rapporterade för en tid sedan att ”omvandling av solenergi till elkraft [för första gången] kan jämställas med konventionell elproduktion i fråga om effektivitet”. Om solenergin blir konkurrenskraftig, kan denna teknik bidra till att minska drivhuseffekten, allteftersom solkraftverk ersätter konventionella kraftverk.

2 VÄTE SOM DRIVMEDEL: En idé som åtminstone tekniskt sett är genomförbar är användning av rent väte — i stället för petroleumbaserade produkter — som drivmedel för flygplan och eventuellt också bilar. Ur drivhuseffektens synvinkel sett är fördelen med väte att det är ett mycket rent bränsle. Vid förbränning av väte bildas ingen koldioxid alls — bara vattenånga. Väte är en ypperlig energikälla. Varje viktenhet väte håller ett flygplan uppe tre gånger så lång tid som motsvarande mängd jetbränsle. Ett problem är att det också är tre gånger så dyrt. Ett större problem är att flytande väte måste förvaras mycket kallt och under tryck. Minsta lilla läcka i bränslesystemet kan leda till en förödande explosion, som i fallet med den amerikanska rymdfärjan Challenger.

3 SKÄRMAR I RYMDEN: Väldiga ”parasoller” av tunn plast i yttre rymden har föreslagits. Dessa skulle kasta jättelika skuggor på jorden. Det skulle krävas satelliter som täckte en yta motsvarande 2 procent av jordens yta för att kompensera den väntade fördubblingen av koldioxidhalten. En sådan plan skulle inte astronomerna tycka om.

4 VÄRLDSOMFATTANDE SKOGSPLANTERING: Visste du att det redan nu finns högeffektiv, icke förorenande, självreparerande utrustning för att avlägsna koldioxiden ur atmosfären? Denna utrustning är växterna. Gröna växter använder koldioxid som näring. De behåller kolet för eget bruk och avger syre i luften som avfallsprodukt. Under i övrigt lika betingelser skulle ökad koldioxidhalt stimulera växtproduktionen världen över, och på så vis skulle den överflödiga koldioxiden förbrukas och drivhuseffekten begränsas. Men sorgligt nog är växternas betingelser i detta avseende inte lika. De växter som är i stånd att avlägsna mest koldioxid per hektar är träd, men över hela världen avverkar man nu träd i skrämmande omfattning.

Med tanke på denna utveckling i världen kräver många forskare en massiv insats med nyplantering av skog för att få bukt med drivhuseffekten. De framhåller som ett exempel att 4 miljoner hektar träd kan absorbera all den koldioxid som kraftverken under den närmaste tioårsperioden kommer att avge. Vid senatsförhandlingar i USA för ett år sedan diskuterades program i storleksordningen tusentals miljoner dollar i syfte att nå detta mål.

Ett sådant program kanske går att genomföra framgångsrikt i USA, men hur är det i tropikerna? Satsningar på trädplantering tilltalar säkert inte svältande, desperata människor i länder där man mejar ner träd för att röja mark för nyodling. Men de tropiska regnskogarna är en del av hela vår planets syreproducerande livsnerv, och så kalhugger, bränner och skövlar man dem. Kommer livsnerven att skäras av?

5 FREONDÖDANDE STRÅLAR: Jättelika lasrar här på jorden skulle kunna avfyras mot atmosfären, inställda på energifrekvenser som freongaserna absorberar. Man hoppas att denna energi skall spränga sönder freonmolekylerna innan de når upp till stratosfären och angriper ozonskiktet. Problemen med detta är kostnaden och den energimängd som måste alstras av lasrarna samt ”huruvida man kan få laserenergin att absorberas av freonerna och inte av andra molekyler, till exempel vattenånga och koldioxid”, enligt fysikern Thomas Stix vid Princeton University.

6 SOLSATELLITER: Gigantiska uppsättningar av solceller i rymden skulle oavbrutet kunna samla upp solenergi utan att behöva hindras av moln eller nattmörker. Energin skulle sedan kunna överföras till jorden i form av mikrovågor eller laserstrålar. Tanken är att utnyttja solenergi i stället för att förbränna mer fossilt bränsle. De tekniska hindren och projektets proportioner är överväldigande.

[Diagram/bild på sidorna 8, 9]

(För formaterad text, se publikationen)

1 SOLENERGI

2 VÄTE SOM DRIVMEDEL

3 SKÄRMAR I RYMDEN

4 VÄRLDSOMFATTANDE SKOGSPLANTERING

5 FREONDÖDANDE STRÅLAR

6 SOLSATELLITER

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela