Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • Sökandet efter det okända genom magi och spiritism
    Människans sökande efter Gud
    • Från astronomi till astrologi

      30. Beskriv hur astronomin utvecklades från början.

      30 Den ordning som råder i fråga om solen, månen, stjärnorna och planeterna har länge fascinerat människor på jorden. Man har i Mesopotamien funnit stjärnkataloger från omkring 1800 f.v.t. Babylonierna kunde på grundval av dessa upplysningar förutsäga många astronomiska fenomen, till exempel månförmörkelser, stjärnbilders uppgång och nedgång och vissa rörelser hos planeterna. Egyptierna, assyrierna, kineserna, indianerna, grekerna, romarna och andra forntida folk iakttog på liknande sätt himlen och gjorde detaljerade förteckningar över astronomiska fenomen. De byggde sedan sina kalendrar på dessa förteckningar och ordnade sina årliga aktiviteter efter dem.

      31. Hur framföddes astrologin ur astronomin?

      31 Man kunde med hjälp av de astronomiska iakttagelserna märka att vissa fenomen på jorden tycktes sammanfalla med vissa fenomen på himlavalvet. Årstidsväxlingarna, till exempel, följde noga solens rörelse, ebb och flod följde månens faser, Nilens årliga översvämning följde alltid Sirius’, den ljusstarkaste stjärnans, framträdande på himlen. Den naturliga slutsatsen var att himlakropparna hade ett viktigt samband med att dessa och andra saker hände på jorden. Egyptierna gav Sirius namnet Frambringaren av Nilen. Föreställningen att stjärnorna påverkade det som hände på jorden ledde snabbt till tanken att man med himlakropparnas hjälp kunde förutsäga framtiden. På så sätt framföddes astrologin ur astronomin. Det dröjde inte länge förrän kungar och kejsare hade officiella astrologer i sitt hov för att kunna rådfråga stjärnorna om viktiga nationella angelägenheter. Men även vanliga människor vände sig till stjärnorna för att få veta sitt öde.

      32. På vilka sätt utövade babylonierna astrologi?

      32 Återigen kom babylonierna in i bilden. De betraktade stjärnorna som gudarnas himmelska hem, precis som templen var deras jordiska. Detta ledde till tanken att man skulle gruppera stjärnorna i stjärnbilder och också till tron att sådana himmelska störningar som förmörkelser eller vissa ljusstarka stjärnors eller kometers framträdande på himlen förebådade sorg och krig på jorden. Man har bland de artefakter man grävt fram i Mesopotamien funnit hundratals redogörelser som kungar fått av astrologer. I några av dessa nämndes till exempel att en nära förestående månförmörkelse var tecken på att en viss fiende skulle lida nederlag eller att en viss planets framträdande i en viss stjärnbild skulle innebära ”stor vrede” på jorden.

      33. Vad sade Jesaja om de babylonier ”som spanar i stjärnorna”?

      33 Man kan också se i vilken omfattning babylonierna förlitade sig på denna form av spådom genom att läsa de hånfulla ord profeten Jesaja uttalade mot dem då han förutsade Babylons förstöring: ”Bli stående med dina trollformler och med mängden av dina trolldomskonster, som du har mödat dig med från din ungdom. ... Må de nu stå upp och rädda dig, de som tillber himlarna, de som spanar i stjärnorna, de som meddelar kunskap vid nymånarna om de ting som skall komma över dig.” — Jesaja 47:12, 13, NW.

      34. Vilka var de ”vise männen” som kom till barnet Jesus?

      34 Från Babylon exporterades sedan astrologin till Egypten, Assyrien, Persien, Grekland, Rom och Arabien. I Österlandet hade hinduerna och kineserna också utstuderade former av astrologi. De ”vise männen” som enligt evangelieskribenten Matteus kom till barnet Jesus var ”astrologer från östliga trakter”. (Matteus 2:1, 2) En del forskare tror att dessa astrologer kan ha tillhört den kaldeiska och medo-persiska astrologiskolan i Partien, som var en provins i Persien och senare blev det självständiga väldet Partien.

      35. Vad kom att utvecklas inom astrologin från grekernas tid?

      35 Men det var grekerna som utvecklade astrologin i den form den utövas i dag. Klaudius Ptolemaios, en grekisk astronom i Alexandria i Egypten, samlade på 100-talet v.t. alla astrologiska upplysningar som fanns att tillgå i fyra böcker som han kallade Tetrabiblos, och dessa har tjänat som grund för astrologin ända fram i vår tid. Härifrån har det som vanligen kallas födelseastrologi utvecklats, dvs. en metod att förutsäga en människas framtid genom att studera hennes födelsetabell eller horoskop — en tabell som visar solens, månens och olika planeters positioner bland stjärnbilderna sett från personens födelseort i det ögonblick han föddes.

      36. Vad bevisar att astrologin kom att bli respektabel?

      36 På 1300- och 1400-talen hade astrologin blivit allmänt accepterad i västvärlden. Universiteten lärde ut astrologi som ett vetenskapligt ämne som krävde goda kunskaper i språk och matematik. Astrologer betraktades som lärda. Shakespeares skrifter är fulla av anspelningar på att människors liv påverkas av astrologi. Varje kungahus och många adelsmän hade egna astrologer som alltid var redo att stå till tjänst. Knappt något — vare sig det gällde krig, byggnadsarbete, affärer eller resor — gjordes utan att stjärnorna först rådfrågades. Astrologin hade blivit respektabel.

      37. Hur har vetenskapliga framsteg påverkat astrologin?

      37 Trots att sådana astronomer som Kopernikus och Galilei genom sina verk, såväl som framstegen på den vetenskapliga forskningens område, i så hög grad har skamfilat astrologins rykte som erkänd vetenskap, har den levt kvar ända fram i vår tid. (Se sidan 85.) Denna mystikfyllda konst, som först utövades av babylonierna, byggdes på av grekerna och vidareutvecklades av araberna, lever fortfarande kvar och påverkar många även i dag, från statsöverhuvuden till mannen på gatan, vare sig de kommer från tekniskt välutvecklade nationer eller avlägsna byar i utvecklingsländer.

  • Sökandet efter det okända genom magi och spiritism
    Människans sökande efter Gud
    • [Ruta på sidan 85]

      Har astrologin vetenskaplig grund?

      Enligt astrologin sägs solen, månen, stjärnorna och planeterna kunna påverka förhållandena på jorden, och likaså sägs dessa himlakroppars inbördes ställning i det ögonblick då en människa föds ha betydelse för den människans liv. Men vetenskapliga upptäckter har skapat stora problem för astrologin:

      ▪ Sådana astronomer som Kopernikus, Galilei och Kepler har klart visat att jorden inte är universums centrum. Det är också känt nu att de stjärnor som tycks ingå i en stjärnbild ofta i verkligheten inte är förenade i en grupp. En del av dem kan befinna sig långt ut i rymden, medan andra kan befinna sig relativt nära. De olika stjärnbildernas zodiakiska egenskaper är således helt och hållet inbillade.

      ▪ Planeterna Uranus, Neptunus och Pluto var okända för forntidens astrologer, eftersom de har upptäckts först sedan teleskopet uppfunnits. Men hur kunde då deras ”inflytande” förklaras med hjälp av astrologiska kartor och tabeller gjorda flera hundra år tidigare? Och varför skulle en planets ”inflytande” vara ”gott” och en annans ”ont”, när vetenskapen nu vet att varje planet i grund och botten är en anhopning av livlösa bergarter eller gaser som rusar fram i rymden?

      ▪ Enligt den genetiska forskningen grundas vår personlighet inte när vi föds, utan när vi avlas, då en enda av miljoner spermier från fadern förenar sig med en enda äggcell från modern. Men ändå ställer astrologerna en människas horoskop efter hennes födelseögonblick. Denna skillnad på omkring nio månader borde astrologiskt sett ge människan en helt annan personlighetsprofil.

      ▪ Solens ingång i stjärnbilderna från jorden sett sker i dag omkring en månad senare än för 2.000 år sedan, då de astrologiska kartorna och tabellerna utarbetades. Således skulle en person som är född i slutet av juni eller i början av juli enligt astrologin räknas som kräfta (hyperkänslig, lynnig och reserverad). Men i verkligheten är solen då i stjärnbilden Tvillingarna, vilket skulle göra den personen öppenhjärtig, spirituell och pratsam.

      Det är helt klart att astrologin inte har någon rationell eller vetenskaplig grund att stå på.

Svenska publikationer (1950–2026)
Logga ut
Logga in
  • Svenska
  • Dela
  • Inställningar
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Sekretessinställningar
  • JW.ORG
  • Logga in
Dela