Sudan — tillväxt trots svårigheter

År 1976 hade Sudan ett nytt rekord på 101 förkunnare. Det hade tagit två år att överträffa det gamla förkunnarrekordet från augusti 1974. Den politiska situationen hade varit mycket spänd under denna period. Det hade förekommit flera kuppförsök, och misstänksamheten var stor. Tid efter annan blev förkunnare och äldstebröder utsatta för polisförhör. Den svåra ekonomiska situationen, med stigande priser och brist på dagligvaror, gjorde att många var nedtyngda av materiella bekymmer. Förkunnarantalet ökade därför mycket långsamt. I april 1981 fanns det fortfarande inte mer än 102 förkunnare i landet.

År 1982 väcktes pionjärandan till liv i Sudan. Detta resulterade i många välsignelser. På fem år ökade antalet pionjärer från 7 till 86. Under en månad var 39 procent av alla förkunnare i landet verksamma i heltidstjänsten, och detta var ändå en av årets varmaste månader, med eftermiddagstemperaturer på i genomsnitt 40 grader. År 1987 fanns det över 300 aktiva förkunnare, och närmare 1.000 personer var närvarande vid åminnelsen av Kristi död. Församlingsförkunnarna ägnade i genomsnitt 20 timmar i månaden åt tjänsten på fältet.

Många unga män gjorde snabba andliga framsteg och blev kvalificerade att förordnas som biträdande tjänare och längre fram som äldste, vilket ytterligare stärkte församlingarna. År 1987 kunde man äntligen bilda en församling på andra sidan Nilen, i den historiska staden Omdurman. Församlingens distrikt omfattade en miljon människor. Också i staden Port Sudan fanns det nu en grupp vittnen.

Den största tillväxten har emellertid skett bland invånarna i södra delen av landet — högresta, mörkhyade människor med atletisk kroppsbyggnad, som ofta har mängder av märken inristade eller målade på ansiktet och kroppen. Även nordsudaneser och personer av egyptisk härstamning har tagit emot sanningen, och flyktingar från olika länder har också lärt känna det ljusa hopp som Gud håller fram för mänskligheten. Alla dessa grupper har visat nit och uthållighet i Jehovas tjänst.