När människor får hopp och kärlek
FÖRÄLDRAR, lärare och andra som har med ungdomar att göra inser att varken de eller ungdomarna eller någon annan kan förändra världen. Det finns krafter i rörelse som är som en tidvattensvåg som ingen kan hejda. Men det finns ändå mycket vi alla kan göra för att hjälpa ungdomar att bli lyckligare, friskare och mer välanpassade.
Eftersom det är bättre att förekomma än att förekommas, bör föräldrar noga begrunda hur deras livsstil och prioriteringar kan komma att påverka barnens attityder och uppförande. En varm och kärleksfull hemmiljö ger barnet en trygghet som är det bästa skyddet mot ett självdestruktivt beteende. Ett av de mest trängande behoven för unga människor är att ha någon som lyssnar på dem. Om föräldrarna inte lyssnar, kommer kanske mindre önskvärda personer att göra det.
Vad innebär det för dagens föräldrar? De måste ägna tid åt sina barn när de som mest behöver det — när de är unga. I många familjer är detta inte så lätt. För att få det att gå ihop kanske båda föräldrarna måste arbeta. De som har varit villiga och i stånd att göra uppoffringar för att kunna ägna mer tid åt sina barn har ofta fått lön för mödan genom att deras söner och döttrar har lyckats bra i livet. Men som tidigare nämnts kan allvarliga problem ibland uppstå trots stora ansträngningar från föräldrarnas sida.
Vänner och andra vuxna kan vara till hjälp
När ungdomar råkat ut för krig, våldtäkt eller misshandel, krävs stora hjälpinsatser av vuxna som verkligen bryr sig om dem. Ungdomar som utsatts för sådana trauman kanske inte ens reagerar positivt på den hjälp som ges. Det kan krävas stora investeringar i form av tid och ansträngning. Det är varken vist eller kärleksfullt att se ner på eller ta avstånd från sådana ungdomar. Kan vi gräva lite djupare i våra känslomässiga resurser och ge ungdomar i denna riskgrupp den kärlek och omtanke som de så väl behöver?
Inte bara föräldrar, utan även vänner och till och med syskon, bör vara observanta på självdestruktiva tendenser hos ungdomar som har visat tecken på känslomässiga störningar eller psykisk obalans. (Se rutan ”Det behövs sakkunnig hjälp” på sidan 8.) Om de lägger märke till sådana tendenser, bör de vara snara att låna sitt öra åt dessa ungdomar som är i svårigheter. Om möjligt bör de försöka få dem att tala ut med hjälp av vänliga frågor och försäkra dem om sin vänskap. Nära vänner och släktingar kan ofta stötta föräldrarna i sådana svåra situationer, men de bör naturligtvis vara noga med att inte överta föräldrarnas roll. Självmordstendenser hos ungdomar är ofta ett desperat rop på hjälp och uppmärksamhet — uppmärksamhet från föräldrarna.
En av de bästa gåvor man kan ge en ung människa är ett säkert hopp om en lycklig framtid, ett skäl att vilja leva. Många ungdomar har kommit att inse sannfärdigheten i Bibelns löften om en bättre världsordning som nu är nära förestående.
Räddade från självmord
En ung japansk kvinna som ofta har umgåtts med självmordstankar säger: ”Jag har många gånger önskat ta det steget. När jag var liten blev jag utsatt för sexuella övergrepp av någon jag litade på. ... Jag har tidigare gjort så många anteckningar där det stod: ’Jag vill dö’ att jag har tappat räkningen. Jag har sedan dess blivit ett Jehovas vittne, och jag tjänar nu som heltidsförkunnare, men denna starka önskan kommer fortfarande över mig då och då. ... Men Jehova har låtit mig fortsätta att leva, och det verkar som om han milt och vänligt säger till mig: ’Fortsätt att leva.’”
En 15-årig flicka från Ryssland förklarar: ”När jag var åtta år, började jag tycka att ingen brydde sig om mig. Mina föräldrar hade inte tid att tala med mig, och jag försökte lösa mina problem själv. Jag isolerade mig. Jag grälade hela tiden med mina släktingar. Sedan fick jag självmordstankar. Så glad jag är att jag träffade Jehovas vittnen!”
Från Australien kommer dessa uppmuntrande ord av Cathy, nu i 30-årsåldern, som visar att förtvivlan verkligen kan vändas i hopp: ”Jag drömde ofta om olika sätt att ta livet av mig, och till slut gjorde jag ett sjävmordsförsök. Jag ville komma bort från den här världen, som är så full av sorg, vrede och tomhet. Min depression gjorde att jag hade svårt att ta mig ur det ’spindelnät’ som jag tyckte att jag hade fastnat i. Självmord föreföll därför vara den enda lösningen.
När jag för första gången hörde talas om möjligheten att jorden skall bli ett paradis, där alla kunde leva i frid och lycka, tyckte jag att det lät underbart. Men det verkade helt enkelt för bra för att vara sant. Så småningom började jag emellertid förstå hur Jehova betraktar livet och hur dyrbara vi alla är i hans ögon. Jag blev allt säkrare på att det finns ett hopp för framtiden. Till sist lyckades jag ta mig ut ur ’spindelnätet’. Men det var inte lätt. Ibland överväldigades jag av depressiva känslor och kände mig fruktansvärt förvirrad. Men att jag lät mitt liv kretsa kring Jehova Gud gjorde att jag fick ett mycket nära förhållande till honom och kunde känna mig trygg. Jag tackar Jehova för allt som han har gjort för mig.”
När ungdomar inte längre behöver dö
Genom att studera Bibeln kan ungdomar komma att inse att det finns något bättre att se fram emot — det som den kristne aposteln Paulus kallar ”det verkliga livet”. Han gav den unge mannen Timoteus rådet: ”Ge föreskrifter åt dem som är rika ... att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med alla ting för att vi skall njuta av dem; att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, ... varigenom de tryggt samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet.” — 1 Timoteus 6:17–19.
Paulus råd innebär i praktiken att vi bör intressera oss för andra människor och hjälpa dem att få ett säkert hopp för framtiden. ”Det verkliga livet” är vad Jehova har lovat att människor skall få åtnjuta i hans nya värld med ”nya himlar och en ny jord”. — 2 Petrus 3:13.
Många ungdomar som en gång var potentiella självmordskandidater har kommit att förstå att narkotikamissbruk och en omoralisk livsstil inte är något annat än en lång och slingrande väg mot döden, och att självmord bara är en genväg till samma mål. De har kommit att inse att den här världen med dess krig, hat, aggressivitet och kärlekslöshet snart kommer att försvinna. De vet att den här världsordningen är räddningslöst förlorad. De tror fullt och fast att Guds kungarike är det enda verkliga hoppet för mänskligheten, för det kommer att införa en ny värld, där varken ungdomar eller andra lydiga människor någonsin behöver dö — och inte heller har någon önskan att göra det. — Uppenbarelseboken 21:1–4.
[Ruta på sidan 8]
Det behövs sakkunnig hjälp
Boken The American Medical Association Encyclopedia of Medicine uppger att ”över 90 procent av alla självmord har sin grund i psykisk sjukdom”. Den tar upp sådana sjukdomar som djup depression (cirka 15 procent), schizofreni (cirka 10 procent), alkoholberoende (cirka 7 procent), antisociala personlighetsstörningar (cirka 5 procent) och olika typer av neuroser (mindre än 5 procent). Boken ger rådet: ”Alla självmordsförsök bör tas på allvar. Mellan 20 och 30 procent av dem som försöker begå självmord upprepar sitt självmordsförsök inom ett år.” Doktor Jan Fawcett skriver: ”Mer än 50 procent av alla självmord [i USA] begås av personer som inte har haft någon kontakt med psykiatrisk expertis.” En annan källa förklarar: ”Den viktigaste aspekten av behandlingen är att personen i fråga får kontakt med en psykiater så snart som möjligt för att få hjälp att komma till rätta med den underliggande depressionen.”