En klarare förståelse av ”överheten”

4, 5. a) Hur betraktade bibelforskarna Romarna 13:1? b) Vad förstod man senare var den bibliska synen på ”överheten”?

⁴ År 1962 kom en klar stråle av ljus över det som sägs i Romarna 13:1: ”Var och en vare underdånig den överhet [”de överordnade myndigheterna”, Nya Världens översättning], som han har över sig.” (1917) De första bibelforskarna förstod att ”överheten” som nämns här avser de världsliga myndigheterna. De förstod detta skriftställe så att om en kristen blev inkallad i krigstid, var han skyldig att ta på sig uniform, bära vapen och bege sig till skyttegravarna vid fronten. Men eftersom en kristen inte kan döda sin medmänniska, så menade man att om situationen blev sådan att han tvingades skjuta, så måste han skjuta i luften.a

⁵ Vakttornet för 15 november och 1 december 1962 (på engelska; på svenska 1 och 15 maj 1963) spred ljus över detta ämne genom att behandla Jesu ord i Matteus 22:21: ”Betala ... tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men till Gud de ting som är Guds.” Det apostlarna säger i Apostlagärningarna 5:29 hade också betydelse i sammanhanget: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” De kristna är underdåniga kejsaren — ”överheten” — bara så länge som detta inte innebär att de måste handla i strid med Guds lag. Man förstod att underordnandet under kejsaren var relativt, inte absolut. De kristna betalar endast tillbaka till kejsaren det som inte är i strid med Guds krav. Hur tillfredsställande var det inte att få en klar förståelse av detta ämne!