• Surinam
    Jehovas vittnens årsbok 1990

    • Surinam

      Ormar och jaguarer gömmer sig i de bergiga regnskogarna som täcker större delen av Surinam — det minsta landet i Sydamerika, både till ytan och befolkningsmässigt. Men när det gäller Jehovas tillbedjares mod, står landet inget annat efter.

      DEN 31 juli 1667 undertecknade de ständigt konkurrerande brittiska och holländska väldena ett fredsfördrag och gjorde ett utbyte av besittningar: Holländarna överlämnade New Amsterdam till britterna, medan britterna lät holländarna överta Surinam. Du kanske känner till den besittning britterna fick i denna bytesaffär — New Amsterdam, vars namn sedan ändrades till New York. Men vad kan då sägas om Surinam?

      Surinam, som tidigare hette Nederländska Guayana, ligger på Sydamerikas nordöstra kust, inklämt mellan Guyana, Brasilien och Franska Guayana. Dess tropiska klimat påminner om Floridas i USA, fast landet är något mindre än Floridahalvön. Om du älskar att bada i blå böljor och sola på vita sandstränder, då är nog inte Surinam någon plats för dig. Landets sumpiga stränder ser så ogästvänliga ut att de första kolonisterna kallade dem Vilda kusten. Om du däremot är lite av en äventyrare, packa då ner insektsmedel, malariapiller och moskitnät och kom hit, för här kan du utforska den frodigaste och mest hemlighetsfulla av alla naturtyper — den mäktiga regnskogen.

      Från ett flygplan ser regnskogens tak ut som en monoton grön matta, endast avbruten av de talrika floder som slingrar sig norrut mot Atlanten. Men om man kikar ner under mattan, kommer man att upptäcka ett djurliv som är mer mångskiftande än någon annanstans: skygga jaguarer, färggranna arapapegojor, skrikande apor och jätteanacondor.

      Mångfald är också kännemärket på Surinams mänskliga befolkning. Indianerna var de ursprungliga invånarna. Sedan kom svarta slavar från Västafrika, vilka fördes dit för att arbeta på kaffeplantagerna. Förrymda slavar, eller bushnegrer, bildade så småningom stammar, som finns glest utspridda i den täta regnskogen som täcker 80 procent av Surinam. Efter det invandrade indier och indonesier. Lägg till dessa kineserna, libaneserna, judarna och ättlingarna till de holländska kolonisatörerna, så inser du varför Surinams befolkning på 400.000 människor ibland kallas ”världen i fickformat”.

      De lika mångskiftande trosuppfattningarna bland landets hinduer, muslimer, protestanter, katoliker, animister, fetischister och andra har resulterat i ett religiöst sammelsurium. Lägg till detta det tiotal olika språk som talas, från nederländska (det officiella språket) till sranan tongo (ett infödingsspråk), så förstår du varför det i boken Suriname—Land of Seven Peoples (Surinam — de sju folkens land) heter att man fortfarande har ”en lång väg att gå” innan man har uppnått nationell enhet.