En unik bok som överlevt allt

”Ingen bok har framkallat så mycket motstånd ..., men ändå har den överlevt varje kraft, begåvning och vältalighet som någonsin riktats mot den.”

VARFÖR är Bibeln värd vår uppmärksamhet? För det första gör den anspråk på att vara Guds budskap till mänskligheten. (2 Timoteus 3:16) Om det är sant skulle vi verkligen gå miste om något om vi inte läste den.

För det andra är Bibeln en av de äldsta böcker som finns och den i särklass mest översatta och spridda. Den är historiens största bästsäljare och toppar fortfarande försäljningslistor världen över varje år.

Bibelns meriter, ålder och spridning blir ännu mer imponerande om man tänker på alla de försök som gjorts under historiens gång för att utplåna den. ”Ingen bok har framkallat så mycket motstånd som denna, men ändå har den överlevt varje kraft, begåvning och vältalighet som någonsin riktats mot den”, sade 1800-talsteologen Albert Barnes.

Samme författare konstaterade att människor helt naturligt blir nyfikna på sådant som står emot ständiga angrepp. ”Men ingen krigshär har överlevt så många strider som Bibeln, ingen forntida fästning har uthärdat så många belägringar och stått så oberörd av krigens vindar och tidens tand, och ingen klippa har piskats av så många vågor och ändå befunnits orubbligt fast.”

Många forntida skrifter har gått förlorade, blivit förstörda eller helt enkelt bortglömda, men trots intensiva angrepp har Bibeln alltid överlevt. En del har riskerat livet för att göra den tillgänglig för folk i allmänhet. Men andra har ryckt den ur händerna på uppriktiga läsare och har bränt både biblar och deras ägare på bål.

Varför har den här boken blivit så älskad och samtidigt så hatad? Vilka angrepp har den överlevt? Vilka har försökt utplåna den? Och ännu viktigare: Varför har den överlevt? Och vad har dess budskap med ditt liv att göra? Följande artiklar tar upp de frågorna.

[Tabell/Bild på sidorna 2, 3]

(För formaterad text, se publikationen)

MILSTOLPAR I BIBELNS HISTORIA

100 Blir mer lätthanterlig i bokform

405 Översätts till latin av Hieronymus

1380 Översätts från latin till engelska av Wycliffe

1455 Gutenberg trycker den första Bibeln

1525 Översätts till engelska av Tyndale

1938 Tryckt på över 1 000 språk

2011 Tillgänglig på över 2 500 språk

Försök att tysta ett impopulärt budskap

Gud uppmanade profeten Jeremia att ta en skriftrulle och skriva ner ett domsbudskap över de syndfulla invånarna i det forntida Juda och att varna dem för att deras huvudstad, Jerusalem, skulle förstöras om de inte ändrade sig. Jeremias sekreterare, Baruk, läste upp budskapet offentligt i Jerusalems tempel. Sedan läste han upp det för Judas furstar, som tog skriftrullen till kung Jehojakim. Kungen uppskattade inte det han fick höra när man läste Guds ord för honom. Så han skar rullen i stycken och brände upp den. (Jeremia 36:1–23)

Då befallde Gud Jeremia: ”Ta dig åter en rulle, en annan, och skriv i den alla de första orden, de som stod i den första rullen, som Jehojakim, Judas kung, brände upp.” (Jeremia 36:28) Omkring 17 år senare förstördes Jerusalem, precis som Gud hade förutsagt genom Jeremia. Många av styresmännen dödades, och invånarna fördes i landsflykt till Babylon. Budskapet i skriftrullen – och berättelsen om försöket att utplåna det – har överlevt ända till vår tid i bibelboken Jeremia.

Fortsatt bibelbränning

Jehojakim var inte den ende under århundradena före Kristus som försökte bränna Guds ord. När det grekiska väldet hade delats kom Israel under den seleukidiska dynastins herravälde. Den seleukidiske kungen Antiochos Epifanes, som härskade från 175 till 164 f.v.t., ville att den grekiska, eller hellenistiska, kulturen skulle förena folken i hans rike. För att uppnå det försökte han påtvinga judarna grekiska seder och bruk och den grekiska religionen.

Omkring 168 f.v.t. plundrade Antiochos templet i Jerusalem. Ovanpå altaret åt Jehova byggde han ett annat altare som han helgade åt den grekiske guden Zeus. Antiochos förbjöd också sabbatsfirandet och befallde att ingen jude fick omskära sin son. Straffet om man bröt mot dessa påbud var döden.

Som en del i den här utrensningskampanjen försökte Antiochos utplåna alla skriftrullar som innehöll de delar av Bibeln som då fanns. Men trots att man energiskt sökte igenom Israel, lyckades man inte förstöra alla exemplar. Några väl gömda skriftrullar kan mycket väl ha klarat sig undan bokbålen. Man vet också att det fanns exemplar av Skrifterna i judiska kolonier i andra länder.

Diocletianus edikt

En annan framträdande härskare som försökte utplåna Skrifterna var den romerske kejsaren Diocletianus. År 303 v.t. utfärdade han en serie allt hårdare edikt mot de kristna. Det ledde till det som vissa historiker kallat ”den stora förföljelsen”. I det första ediktet gavs en order om att de kristnas skrifter skulle brännas och att deras mötesplatser skulle förstöras. Harry Y. Gamble, professor i religionsstudier vid University of Virginia, skriver: ”Diocletianus utgick ifrån att varje kristen församling, oavsett var den fanns, hade en samling böcker, och han visste att de var nödvändiga för de kristnas överlevnad.” Kyrkohistorikern Eusebios från Caesarea i Palestina levde under den här perioden. Han skrev: ”Med egna ögon såg jag, hur bönehusen jämnades med marken, hur de gudomliga och heliga skrifterna kastades på elden mitt på torgen.” (Eusebios Kyrkohistoria, i översättning av Olof Andrén)

Tre månader efter Diocletianus edikt uppges borgmästaren i den nordafrikanska staden Cirta, numera känd som Constantine, ha beordrat de kristna att lämna över alla sina ”lagskrifter” och ”heliga skrifter”. Skildringar från samma period berättar om kristna som hellre genomled tortyr och martyrdöd än att låta någon förstöra deras biblar.

Det bakomliggande syftet

Jehojakim, Antiochos och Diocletianus hade ett gemensamt mål – att utplåna Guds ord. Men Bibeln överlevde alla angrepp.