-
Sann kristendom förbättrar livskvaliteten i SverigeVakttornet – 1990 | 15 maj
-
-
Kunskap i bibeln hjälper
Så här skrev en ung ogift mor till Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Sverige: ”Jag vill genom detta brev få uttrycka min uppskattning av den tillvaro jag numera har sedan jag börjat studera med Jehovas vittnen. Jag känner mig lugnare och har ett rökfritt hem. Jag har lärt mig att uppskatta den tid jag ägnar tillsammans med min dotter. Min ekonomi har också förbättrats, fast jag tidigare haft ungefär samma lön. Jag har mindre sömnproblem. Jag har fått vänner som jag kan glädjas över. Min nuvarande livsstil vill jag inte byta bort mot min tidigare.”
Ett annat exempel rör det i Sverige så vanliga skilsmässoproblemet. Men bibeln har hjälpt Arne och Ketie. De hade varit gifta i 13 år och hade två barn, när personliga motsättningar drev dem till skilsmässa. De hatade varandra.
Arne flyttade hemifrån. Han fick i sin nya bostad kontakt med Jehovas vittnen och började studera bibeln. Han blev så entusiasmerad av vad han lärde att han en dag rusade i väg till Ketie och försökte tvinga henne och barnen att studera! När hon vägrade, kastade han henne mot väggen och sade: ”Studera, annars dödar jag dig!” Ketie kontaktade Jehovas vittnen och klagade: ”Vad för en grym Gud är den där Jehova, egentligen?”
Ketie fick det lugnande beskedet att Jehova är en kärleksfull Gud som inte tvingar någon. Hon blev nyfiken och ville lära mera. Allteftersom Arne fick mer kunskap om gudaktiga principer, lugnade han ner sig, och han och Ketie kunde börja prata med varandra igen. De träffades regelbundet vid mötena i Rikets sal. Hur gick det? Sedan båda blivit döpta som Jehovas vittnen, gifte de om sig med varandra! Nu har de varit gifta i nio år, och Arne tjänar som församlingsäldste. Sonen är också döpt, och dottern studerar sanningen. ”Vårt äktenskap har aldrig varit bättre än det är nu”, säger de båda. ”Vi har så mycket att tacka Jehova för.”
Bibelns sanningar hjälper också ungdomar att förbättra sin livskvalitet. En ung man, David, berättar: ”Mina föräldrar var skilda, och allt verkade gå snett i mitt liv. Jag struntade i det mesta. Jag skolkade ofta från skolan och läste inte en läxa de tre sista skolåren. Ibland tyckte jag livet inte ens var värt att leva. Jag gick omkring i trasiga jeans och gamla skor. Håret hängde halvvägs ner på ryggen. Jag prövade olika livsstilar, som punkare och hårdrockare. Jag rökte och drack och blev invecklad i brott.
År 1986 kom ett Jehovas vittne till mig. ’En så’n där skum religiös typ till’, tänkte jag. ’Jag skall minsann ställa honom några frågor som han inte kan svara på.’ Men det var just vad han kunde — till min förvåning. Jag följde med på ett av hans bibelstudier och tyckte att han hade svar på nästan allt — att det inte fanns något hål i sanningen. Jag var med vid en sammankomst och tog intryck av alla prydliga och vänliga människor jag såg. Jag började gå på Jehovas vittnens möten och förvånade mig över att så många kom fram och skakade hand med mig. Vilken endräkt bland de här människorna!”
Ett och ett halvt år senare blev David döpt som Jehovas vittne. Hans släktingar, tidigare vänner, lärare och andra kunde knappt tro att den här prydlige och välansade ynglingen var samme David som de kände sedan tidigare.
-
-
Sann kristendom förbättrar livskvaliteten i SverigeVakttornet – 1990 | 15 maj
-
-
En kvinna i Stockholm berättar hur hon en dag satt vid köksbordet och grät över livets elände. ”Jag var helt förtvivlad”, sade hon. ”Plötsligt började jag be: ’Gud, jag vill tala med dig om livet.’ Då ringde det på dörren. Genom tittögat såg jag en välklädd man. Jag öppnade. Han sade att han ville dela med sig av några uppmuntrande tankar från Guds ord. Han var ett Jehovas vittne. Jag frågade om han hade besökt andra familjer på min våning. ’Nej’, sade han, ’jag var på väg hem från ett bibelstudium, när jag beslöt att göra några besök. Jag råkade bara börja här.’ Jag var förbluffad, för jag bodde ett par våningar upp. Jag tyckte om vad han sade.”
Snart började den här kvinnan studera bibeln. Entusiastiskt delade hon med sig av vad hon lärde till släkt och vänner. På kort tid lämnade hon ut 34 biblar och 94 studieböcker. Med vilket resultat? Hennes man, två av hennes systrar, två syskonbarn, hennes svåger, hennes far och mor, hennes mans son i ett tidigare äktenskap, hennes arbetskamrat, hennes mans arbetskamrat och hans hustru och några till — inalles 17 personer började studera bibeln och fick på så sätt möjlighet att förbättra sin livskvalitet. Tre av dessa, förutom kvinnan själv, är nu döpta Jehovas vittnen — allt som en följd av ett enda besök vid en dörr av ett Jehovas vittne. Den här kvinnan säger: ”Att anpassa sig efter Jehovas vilja har betytt så mycket gott i våra liv att vi varje dag borde tacka honom på våra knän.”
Att vittna i skolan
I många skolor i Sverige har man stora problem med disciplinen. Men unga vittnen visar sig kunna utöva ett positivt inflytande genom att dela med sig av bibelns sanningar till lärare och skolkamrater. Unge Jörgen, till exempel, berättade öppet för sina lärare och skolkamrater att han var ett Jehovas vittne. Han blev respekterad för sin uppriktighet och sitt goda uppförande. Jörgen svarade alltid artigt också på utmanande frågor och hänvisade till bibeln. Det gjorde gott intryck på hans klasskamrater. Jörgen berättar:
”Ett år efter det att jag slutat skolan träffade jag Peter, en av mina före detta klasskamrater. Efter en del resonemang började jag studera bibeln med honom. Eftersom hans mor motsatte sig det, studerade vi på stranden. Peter blev döpt i mars 1988. När hans mor såg att sonen förändrats till det bättre, började hon också studera. Efter en tid blev hon döpt.
En annan av mina före detta klasskamrater, Torbjörn, började studera bibeln. Det gjorde hans mor också. De är nu båda döpta.”En tredje klasskamrat, David, är döpt, en fjärde studerar, och en femte har visat intresse. ”Jag hoppas att denna erfarenhet kan uppmuntra unga vittnen i skolan att inte hålla sig tillbaka”, säger Jörgen och slutar: ”Deras kristna uppförande och fasta ståndpunkt för sanningen kan så frön som senare bär god frukt.”
-