Broder Jules Feller, som nu har tjänat vid Betel i mer än 60 år, var den som hade utsetts till att överlämna manuskripten till censurkontoret. Han erinrar sig följande: ”Vanligtvis hade de inget att invända mot texten, men en och annan gång hittade de ett uttalande som var alltför rättframt, och de bad oss då att formulera det annorlunda. Naturligtvis kan saker och ting sägas på olika sätt utan att sanningen urvattnas. Men en dag fick jag ett mycket fientligt mottagande. Tjänstemännen anklagade Jehovas vittnen för att bara utnyttja staten men inte vilja göra någonting för den, till exempel militärtjänst. Det var ett verkligt angrepp.

En lång diskussion följde på detta. I två timmar utsattes jag för en hagelskur av frågor från de fyra männen som var närvarande den dagen. Jag upplevde verkligen sanningshalten i Jesu ord i Matteus 10:18, 19: ’Ni skall bli dragna inför landshövdingar och kungar för min skull, till ett vittnesbörd för dem och nationerna. Men ... bli då inte bekymrade för hur eller vad ni skall tala; ty vad ni skall tala, det kommer att ges er i den stunden.’ Samtalet ledde till en seger för sanningen. Sedan dess blev vi välvilligt behandlade ända till krigsslutet.”

[Bild på sidan 161]

Jules Feller, som började sin Beteltjänst 1924 och som fortfarande är verksam vid 86 års ålder