-
Reformationen — sökandet tog en ny vändningMänniskans sökande efter Gud
-
-
Kalvinismen framträder
34. a) Vem var Johan Calvin? b) Vilken viktig bok skrev han?
34 Reformarbetet i Schweiz framskred ytterligare under ledning av en fransman vid namn Jean Cauvin eller Johan Calvin (1509—1564), som kom i kontakt med protestantismen under sin studenttid i Frankrike. År 1534 lämnade Calvin Paris på grund av religiös förföljelse och slog sig ner i Basel i Schweiz. Till försvar för protestanterna publicerade han skriften Christianae religionis institutio, där han sammanfattade de tankar som framförts av de tidiga kyrkofäderna och medeltida teologer samt av Luther och Zwingli. Detta verk kom att betraktas som den läromässiga grundvalen för alla reformerta kyrkor som senare upprättades i Europa och Amerika.
35. a) Hur förklarade Calvin sin predestinationslära? b) Hur kom strängheten i denna lära till synes i andra sidor av Calvins lära?
35 I Institutio lade Calvin fram sin teologi: Gud är den absolute suveränen, vars vilja avgör och styr allting. Den fallna människan är däremot syndfull och fullständigt ovärdig. Hennes frälsning är därför inte beroende av goda gärningar, utan av Gud — Calvin förfäktade således predestinationsläran. Om denna lära skrev han:
”Vi försäkrar, att Gud genom sitt eviga och oföränderliga rådslut en gång för alla har bestämt både vilka Han skall godkänna för frälsning och vilka Han skall döma till tillintetgörelse. Vi betygar att detta rådslut, vad de utvalda beträffar, är grundat på Hans oförtjänta barmhärtighet, utan någon som helst hänsyn till mänskliga meriter; men att för dem som Han bestämmer åt fördömelse är porten till livet stängd genom en rättvis och oantastlig, om än obegriplig, dom.”
Den stränghet som präglar denna lära kommer också till synes inom andra områden. Calvin yrkade på att de kristna måste leva ett heligt och dygdigt liv, och inte bara avstå från synd, utan också från njutning och nöjeslystnad. Han hävdade också att kyrkan, som består av de utvalda, måste befrias från alla världsliga inskränkningar och att det endast är genom kyrkan som ett verkligt gudaktigt samhälle kan upprättas.
36. a) Vad försökte Calvin och Farel göra i Genève? b) Vilka strikta regler infördes? c) Vilken beryktad händelse var ett resultat av Calvins drastiska åtgärder, och hur rättfärdigade han sitt handlingssätt?
36 Kort efter utgivandet av Institutio övertalades Calvin av Guillaume Farel, en annan fransk reformator, att bosätta sig i Genève. Där verkade de tillsammans för att omsätta kalvinismens läror i praktisk handling. Deras mål var att förvandla Genève till en Guds stad, ett teokratiskt gudsstyre som förenade kyrkans och statens funktioner. De införde strikta regler — med straffpåföljd — som täckte alla områden, från religionsundervisning och gudstjänster till allmän sedlighet och till och med sådana angelägenheter som sanitetsväsen och brandförsvar. Det sägs i ett historiskt verk att ”en hårfrisör, som arrangerat en bruds hår på vad som ansågs vara opassande sätt, dömdes till fängelse i två dagar; och modern samt två väninnor, som hade hjälpt till, fick samma straff. Dans och kortspel bestraffades också av magistraten.” Hårda straff utdömdes också åt dem som inte delade Calvins uppfattningar i teologiska frågor. Det mest beryktade fallet är när Calvin lät bränna spanjoren Miguel Servet på bål. — Se sidan 322.
37. Hur kom Calvins inflytande att spridas långt utanför Schweiz’ gränser?
37 Calvin fortsatte att tillämpa sitt reformprogram i Genève till sin död år 1564, och den reformerta kyrkan blev väl befäst.
-
-
Reformationen — sökandet tog en ny vändningMänniskans sökande efter Gud
-
-
Servet dömdes för sin frispråkighet av den katolska kyrkan. Men det var kalvinisterna som grep honom, rannsakade honom och avrättade honom genom att långsamt bränna honom på bål. Calvin rättfärdigade sitt handlingssätt med följande ord: ”När papisterna försvarar sina vidskepelser så strängt och våldsamt att de i grymt raseri utgjuter oskyldigt blod, måste då inte de kristna domarna blygas, om de visar mindre nit till försvar för den säkra och vissa sanningen?” Calvins religiösa fanatism och personliga hat förblindade hans omdöme och kvävde kristna principer. — Jämför Matteus 5:44.
[Bild]
Johan Calvin (till vänster) lät bränna Miguel Servet (till höger) på bål som kättare
-