En enkel byggnad. Judarna byggde i allmänhet synagogan på en höjd och planerade den så att ingången (1) vette åt Jerusalem. Men eftersom detta inte alltid var möjligt, verkar normerna ha varit tämligen flexibla.

Ofta var synagogan en enkel byggnad med relativt sparsam inredning. Ett centralt föremål var arken (2) som innehöll samhällets mest värderade ägodel – de heliga skrifterna. När man höll möten placerades arken framför församlingen, och efteråt ställde man tillbaka den i ett säkert rum (3).

Nära arken och vända mot församlingen fanns de främsta sittplatserna (4) där synagogföreståndarna och betydelsefulla gäster satt. (Matteus 23:5, 6) Nära mitten av salen fanns ett podium med en pulpet och en sittplats för talaren (5). På tre sidor om podiet fanns det bänkar för åhörarna (6).

Synagogan sköttes och understöddes vanligen av församlingen på platsen. Både rika och fattiga gav bidrag till underhåll och reparationer.

[Bild på sidorna 16, 17]

Den här bilden grundar sig på planlösningen i synagogan i staden Gamla under det första århundradet.