Baalsdyrkan. Förutom det som Bibeln nämner om baalsdyrkan var det inte mycket man kände till om den förrän man fann ett stort antal religiösa artefakter och hundratals lertavlor vid utgrävningar i Ugarit (nutida Ras Shamra, som ligger på Syriens kust mitt emot Cyperns nordöstra spets). Många av dessa gamla dokument, i dag kända som Ras Shamra-texterna, anses vara liturgier eller texter som tillbedjarna använde under ritualerna vid de religiösa högtiderna.

I Ras Shamra-texterna omtalas Baal (också kallad Alijan [den mäktige] Baal) som ”Sabul [Fursten], jordens herre”, och ”Molnryttaren”. Detta stämmer med en avbildning av Baal där han i högra handen håller en klubba och i den vänstra en stiliserad blixt som har en spjutspets i ena änden och en spirande växt i den andra. På huvudet bär han en hjälm med horn, vilket tyder på ett nära samband med tjuren, som är en fruktbarhetssymbol. (BILD, bd 1, sid. 212)

Mycket tyder på att Baal och andra gudar och gudinnor i den kanaaneiska gudavärlden förbands med vissa himlakroppar. I en av Ras Shamra-texterna nämns det till exempel om ett offer till ”furstinnan Shapshu [Solen], och till de orörliga stjärnorna”. (Kanaaneiska myter och legender, O. Wikander, 2003, sid. 175) I en annan text talas det om ”solens här och dagens härskara”.