Hosea Njabula, född i närheten av Tukuyu år 1901, var herrnhutare och hade en brinnande nitälskan för sin protestantiska tro. Han var diakon och undervisade i söndagsskolan i många byar. En av hans elever var Nehemiah Kalile. En dag år 1930, då Nehemiah arbetade som kock hos en europeisk familj i Vawa (Vwawa), hade han ett ingående samtal om Bibeln med en annan kock.

Nehemiah upptäckte att denne man kände till fantastiska ting från Bibeln. Detta var sanningen! Kort därefter tog han sig över gränsen till Mwenzo, där han blev döpt. Här fick han för första gången stifta bekantskap med de sju delarna av Studier i Skriften, och han blev djupt imponerad.

Nehemiah Kalile var full av entusiasm. Han brann av iver att få tala med sin före detta söndagsskollärare om allt han hade fått lära sig. Följande år sökte han därför åter upp sin gamle vän, Hosea Njabula, och talade med honom om sanningen.

Över 60 år senare minns Hosea fortfarande detta tillfälle och säger: ”Jag disputerade mycket med honom, men när han visade mig vad Skriften säger om sabbaten, förstod jag att det var sanningen. Jag började utan dröjsmål predika för andra, däribland Job Kibonde. Vi tre började sedan hålla möten i mitt hem. Jag sökte också upp mina övriga söndagsskoleelever och inbjöd dem till våra möten. Flera av dem tackade ja, bland andra Joram Kajumba och Obeth Mwaisabila.”

Till fots över högländerna

Efter broder Njabulas dop år 1932 arbetade dessa bröder som pionjärförkunnare, fastän de då inte visste vad pionjärtjänst var. De gick till fots i sex mil i riktning mot Malawisjön och predikade i trakten kring Kyela, där Hosea Njabula och Obeth Mwaisabila mötte hårdnackat motstånd. Trots att de inte kunde simma, grep man dem och kastade dem i en flod som var full av krokodiler. På något sätt — kanske med Jehovas hjälp — lyckades de ändå komma undan med livet i behåll. Kort därefter byggde de sin första Rikets sal i närheten av byn Buyesi, på en plats som de kallade Bethlehem.

Under tiden hade fler intresserade kommit till i Vawa, där Nehemiah Kalile för första gången hade hört talas om budskapet, och sådana män som Solomon Mwaibako, Yesaya Mulawa och Yohani Mwamboneke tog fast ståndpunkt för sanningen. Bröderna i Buyesi ordnade kärleksfullt så att en av dem kunde besöka byn Ndolezi i närheten av Vawa en gång i månaden för att stärka dessa nya vänner. Detta innebar en fotvandring på tio mil i vardera riktningen. Ibland gick de till och med den 20 mil långa och besvärliga vägen till Isoka i Nord-Rhodesia för att lämna sina rapporter till församlingen där och få dem vidarebefordrade till avdelningskontoret.

I dag, 60 år senare, är Hosea Njabula vid 90 års ålder fortfarande ”diakon”, men nu i ordets rätta bemärkelse — en biträdande tjänare i församlingen i Ndolezi. Broder Njabula har också haft glädjen att få se sin trogna hustru, Leya Nsile, ståndaktigt fortsätta vid hans sida och har dessutom flera barnbarn som är aktiva i pionjärtjänsten.

[Bild på sidan 105]

Hosea Njabula och hans hustru Leya var bland de första som förkunnade de goda nyheterna i Tanzania

[Bild på sidan 107]

Nio av dem som lärde känna sanningen i södra Tanzania på 1930-talet. Från vänster till höger: Andrew Chungu, Obeth Mwaisabila, Timothy och Ana Kafuko, Leya Nsile,