I maj 1963, då Milton G. Henschel från Sällskapets världshögkvarter i Brooklyn besökte Dar es Salaam, anordnades en sammankomst i Karimjee Hall, den finaste hörsalen i hela landet. Tvåhundrasjuttiofyra personer var närvarande, däribland stadens borgmästare, och 16 blev döpta.

Fortsatta missförstånd

Strax innan förbudet trädde i kraft hade William Nisbet från Kenya ägnat åtta slitsamma veckor åt att försöka sammanträffa med olika myndighetspersoner i Dar es Salaam för att om möjligt få Jehovas vittnens verksamhet lagligt erkänd. Han fick tillfälle att tala med inrikesministerns sekreterare. På grund av en förtalskampanj från kristenhetens missionärer var det tydligen många regeringstjänstemän som förknippade Jehovas vittnen med förbjudna extremistiska religioner i Zambia och Malawi.

Obefogad fruktan för Jehovas vittnen hopade sig över dessa myndighetspersoner som tomma ovädersmoln. De förväxlade Jehovas vittnen med inhemska grupper som kallade sig Kitawala eller ”Vakttornet” men som inte hade något med vittnena att göra.d Medlemmarna av dessa sekter ägnade sig åt äktenskapsbrott och trolldom och gjorde ofta uppror mot den etablerade regeringen. De missbrukade också Guds namn och använde en del av våra publikationer på ett felaktigt sätt. Det var dessa grupper som de borde frukta och inte Jehovas sanna, fredsälskande vittnen. Broder Nisbets besök och en del skriftligt material som sammanställts av Sällskapet Vakttornet bidrog till att rätta till dessa missförstånd bland somliga tjänstemän.

Innan broder Nisbet lämnade Dar es Salaam, ansökte han om inregistrering av organisationen International Bible Students Association (Internationella Bibelstudiesällskapet). Hur överraskad blev han inte när han sex månader efter det officiella förbudet fick ett telegram från bröderna i Dar es Salaam, som meddelade att International Bible Students Association hade inregistrerats enligt Bolagsförordningen den 6 januari 1966. Jehovas vittnen och Watch Tower Society var emellertid fortfarande belagda med förbud.

Församlingen i det närbelägna Dar es Salaam ordnade så att bröder besökte Zanzibar en veckohelg varje månad för ömsesidig uppmuntran.

En intresserad man med enastående nitälskan använde all sin lediga tid till att leda bibelstudier med ända upp till 30 personer — ingen liten uppgift, med tanke på att han också hade sitt förvärvsarbete att sköta! Vid mötena var det ibland så många som 45 personer närvarande. Vilken överraskning var det inte att få se fem av dem vara redo för dop i december 1987 vid områdessammankomsten i Dar es Salaam!