UTSUGNING, UTPRESSNING

Det att utnyttja någon eller tilltvinga sig något på olagligt sätt, med hjälp av hot, makt eller andra otillbörliga metoder. Grundbetydelsen av det grekiska ord som har återgetts med ”utsugare” (hạrpax) är ”en som rycker till sig”. (1Kor 5:10, Int) Bibeln varnar gång på gång för att söka orätt vinning, och varningen riktas särskilt till dem som innehar ett ämbete eller en ansvarsfull ställning. (2Mo 18:21; Ord 1:19; 15:27)

Under det romerska herraväldet över Palestina gjorde sig dock många judiska tullindrivare skyldiga till utpressning eller utsugning. Deras ställning gav dem många möjligheter att göra sig (och utan tvivel också sina romerska överhuvuden) förmögna på folkets bekostnad. Det var kanske detta som Jesus anspelade på i sin liknelse om en egenrättfärdig farisé som ställde sig och bad i närheten av en tullindrivare och tackade Gud för att han inte var en utsugare. (Lu 18:11) De tullindrivare som kom till Johannes döparen och frågade honom vad de skulle göra fick rådet: ”Ni skall inte kräva något mer än vad som är föreskrivet.” (Lu 3:13)

När den rike Sackeus, som var förste tullindrivare, hade Jesus som gäst i sitt hem ångrade han sig och vände om från sitt orätta handlingssätt. Han sade: ”Vadhelst som jag har utpressat av någon genom falska anklagelser ger jag nu tillbaka fyrdubbelt.” (Lu 19:2, 8; se ANKLAGELSE.) Den mosaiska lagen krävde emellertid endast att den som hade ångrat sig och bekänt sin synd gav den som blivit bedragen 120 procent i ersättning. (3Mo 6:2–5)

Utsugning nämns i de kristna grekiska skrifterna tillsammans med otukt, äktenskapsbrott, avgudadyrkan, girighet, stöld, dryckenskap, smädelse och homosexuella handlingar, och den som bedriver sådant skall inte komma in i Guds kungarike. Aposteln Paulus skrev i sitt brev till de kristna i Korinth att några av dem tidigare hade ägnat sig åt sådant men att de nu hade tvättats rena. Även om de inte kunde undvika att ha en viss kontakt med sådana människor i världen, skulle de sluta upp att vara i sällskap med någon som menade sig vara en ”broder” men som levde på ett orätt sätt, och de skulle avlägsna sådana från församlingen. (1Kor 5:9–11; 6:9–11)

Hur en kristen bör förhålla sig till att ge mutor, en form av utpressning, blir belyst av hur aposteln Paulus handlade i ett sådant fall. Den romerske ståthållaren Felix försökte pressa Paulus på pengar genom att hålla honom kvar i fängelset i två år. Paulus kände till detta, men han gav inte Felix något. Till slut efterträddes Felix av ståthållaren Festus. (Apg 24:26, 27)