Kapitel 36

Hur kan jag styra mitt TV-tittande?

MÅNGA människor, både unga och gamla, har blivit TV-slavar. Undersökningar visar att en 18-åring i USA har tittat på TV i genomsnitt 15.000 timmar! Och att det verkligen är fråga om slaveri blir uppenbart när inbitna tittare försöker bryta sin vana.

”Jag kan nästan inte hålla mig ifrån TV-n. När den är på kan jag inte låta bli att titta. Jag kan inte stänga av den. ... När jag sträcker mig fram för att stänga av, blir armen kraftlös. Så jag sitter där timme efter timme.” Är det en omogen ungdom som säger så? Nej, det var en högskolelärare i engelska. Men även ungdomar kan bli TV-slavar. Lägg märke till reaktionerna hos några som gick med på en ”TV-fri vecka”:

”Jag har känt mig så deprimerad. ... Jag håller på att bli tokig.” — Tolvåriga Susan.

”Jag tror inte att jag kommer att kunna bryta vanan. Jag älskar TV-n alldeles för mycket.” — Trettonåriga Linda.

”Det var fruktansvärt jobbigt. Hela tiden kände jag begäret. Svårast var det på kvällarna mellan åtta och tio.” — Elvaåriga Louis.

Det är därför inte så konstigt att de flesta av de ungdomar som ingick i testet firade slutet av den ”TV-fria veckan” med att desperat störta fram till TV-apparaten. Det här är verkligen inget att skratta åt, för TV-slaveriet kan föra med sig en mängd problem. Här följer bara några få exempel:

Sämre betyg: I en rapport från USA:s nationella institut för mental hälsa sades det att för mycket TV-tittande kan leda till ”försämrade prestationer i skolan, i synnerhet i läsning”. Boken The Literacy Hoax (Bluffen kring läskunnigheten) tillägger: ”TV-n skapar hos barn en förväntan att all inlärning skall vara lätt, passiv och underhållande.” Den som är TV-slav tycker därför att läxläsning är en plåga.

Dåliga läsvanor: När läste du en bok från pärm till pärm senast? En representant för Västtysklands bokhandlarsällskap sade beklagande: ”Vi har blivit en nation av människor som går hem efter arbetet och somnar framför TV-n. Vi läser allt mindre.” En rapport från Australien uttrycker en liknande tanke: ”För varje timme som ett genomsnittligt barn i Australien läser har det tittat på TV i sju timmar.”

Försämrat familjeliv: En kristen kvinna skrev: ”Jag var ensam och kände mig isolerad ... för att jag tittade så mycket på TV. Det kändes som om de andra i familjen var främlingar.” Märker du också i ditt fall att du tillbringar mindre tid med familjen på grund av TV-n?

Slöhet: Somliga anser att passiveringen i samband med TV-tittande kan leda till att ungdomar ”förväntar att deras behov kommer att fyllas utan ansträngning och till en passiv syn på livet”.

Ohälsosamt inflytande: Via en del kabeltevenät förs pornografi in i hemmen. Regelbundet TV-tittande gör att man hela tiden matas med bilkrockar, explosioner, knivslagsmål, skottlossning och karateslag. Enligt en beräkning kommer amerikanska ungdomar före 14 års ålder att ha bevittnat 18.000 mord på TV, för att inte tala om alla knytnävsslagsmål och all vandalism.

Den brittiske forskaren William Belson konstaterade att pojkar som tyckte om att se våldsfilmer på TV var mer benägna att ”ta del i allvarliga våldshandlingar”. Han kom också fram till att TV-våld uppmuntrar till att ”svära och använda dåligt språk, bli aggressiv i samband med idrott och lek, hota med att bruka våld mot andra ungdomar, rita slagord på väggar och krossa fönsterrutor”. Man kanske tror att man är immun mot sådan påverkan, men i Belsons studie kom det fram att TV-våld inte ändrade ungdomars ”medvetna inställning” till våld. Däremot ledde det ständiga matandet med våld till att deras undermedvetna hämningar mot våld försvagades.

Något som är ännu viktigare är emellertid den verkan förslavningen under TV-våldet har på ens förhållande till Gud, som hatar ”den som älskar våld”. — Psalm 11:5.

[Ruta på sidorna 292, 293]

”Jag var TV-slav” — en intervju

Intervjuaren: Hur gammal var du när du blev TV-slav?

Wyant: Tio år ungefär. Så fort jag kom hem från skolan satte jag på TV-n. Först tittade jag på tecknade filmer och barnprogram. Sedan kom nyheterna. ... Då brukade jag gå ut i köket och leta fram en matbit. Sedan satte jag mig framför TV-n igen och tittade tills jag ville gå och lägga mig.

Intervjuaren: Men när hade du tid för dina vänner?

Wyant: TV-n var min vän.

Intervjuaren: Så du hade aldrig tid att leka eller idrotta?

Wyant: [Skrattar] Jag har absolut inga idrottsliga anlag. Bara för att jag jämt tittade på TV utvecklade jag aldrig det intresset. Jag är urusel på basketboll. Och på gymnastiklektionerna blev jag alltid sist vald. Jag önskar faktiskt att jag hade utvecklat mina idrottsliga anlag lite mera — inte för att kunna gå omkring och skryta, utan bara så att jag kunde ha haft lite mer roligt.

Intervjuaren: Hur gick det med dina betyg?

Wyant: Det gick rätt bra i grundskolan. Jag var uppe sent och gjorde läxorna i sista minuten. Fast det var värre på gymnasiet, eftersom jag hade fått så dåliga studievanor.

Intervjuaren: Har allt det här TV-tittandet påverkat dig?

Wyant: Ja. Ibland när jag är bland människor märker jag att jag bara tittar på dem — som om jag tittade på en TV-intervju — i stället för att ta del i samtalet. Jag önskar att jag kunde få bättre kontakt med människor.

Intervjuaren: Du har i alla fall gjort fint ifrån dig i det här samtalet. Tydligen har du kommit över ditt beroende.

Wyant: Jag började bryta mig loss från TV-n när jag gick på gymnasiet. ... Jag ville vara tillsammans med ungdomar i sanningen och började göra andliga framsteg.

Intervjuaren: Men vad hade det att göra med ditt TV-tittande?

Wyant: När min uppskattning av andliga ting ökade, insåg jag att många av TV-programmen jag brukade se egentligen inte var något för kristna. Jag kände också ett behov av att studera bibeln mer och förbereda mig för kristna möten. Det betydde att jag fick slopa det mesta av TV-tittandet. Men det var inte lätt. Jag älskade de tecknade filmerna på lördagsförmiddagarna. Men så frågade en kristen broder i församlingen om jag ville följa med honom i predikoarbetet från hus till hus på lördag förmiddag. På det viset vande jag mig av med att titta på TV på lördagarna. Så småningom lärde jag mig faktiskt att begränsa TV-tittandet.

Intervjuaren: Hur går det för dig nu?

Wyant: Jag har fortfarande det problemet att jag inte får något gjort, om TV-n står på. Därför låter jag den vara avstängd för det mesta. Förresten så gick min TV sönder för några månader sedan, och jag har inte brytt mig om att få den lagad.