Under fortsatt uppmuntran från Jehovas profeter fullbordar byggnadsarbetarna templet på mindre än fem år. Detta är i månaden adar i Darius’ sjätte år, eller fram emot våren år 515 f.v.t., och hela uppförandet har tagit nästan 20 år. (6:14, 15) Guds hus invigs nu med stor glädje och med passande offer. Därefter firar folket påsken och övergår till att fira ”de ojästa kakornas högtid i sju dagar med glädje”. (6:22) Ja, fröjd och glädje utmärker invigningen av detta andra tempel till Jehovas lovprisning.

Inte heller kunde invigningen av Serubbabels tempel jämföras med invigningen av templet på Salomos tid. Offren av nötkreatur och får utgjorde inte ens en procent av de offer som frambars i Salomos tempel. Ingen molnlik härlighet uppfyllde det senare huset som fallet var i det förra, och inte heller kom det ner eld från Jehova för att förtära brännoffren. Båda templen tjänade emellertid det viktiga syftet att upphöja tillbedjan av Jehova, den sanne Guden.