Behovet av en annan infallsvinkel

4. Hur har tempelsynen förklarats tidigare, men vad har vi kommit fram till?

⁴ Tidigare har det sagts i våra publikationer att Hesekiel såg Jehovas stora andliga tempel, det tempel som aposteln Paulus blev inspirerad att skriva om i sitt brev till hebréerna.a Därför verkade det logiskt att vi skulle kunna hitta en symbolisk, eller motbildlig, betydelse i många av inslagen i Hesekiels tempelsyn, med Paulus genomgång av tälthelgedomen som utgångspunkt. Men efter ytterligare studium, bön och begrundan har vi förstått att Hesekiels tempelsyn kräver en enklare förklaring.

5, 6. a) Vad sa Paulus om några av detaljerna i tälthelgedomen, och hur visade han ödmjukhet? b) Hur kan vi rent principiellt föra över den tanken på vår genomgång av Hesekiels tempelsyn?

⁵ Det verkar förståndigt att inte försöka hitta en profetisk eller symbolisk innebörd i varenda detalj i Hesekiels tempelsyn. Varför det? Vi kan belysa det med ett intressant exempel. När Paulus skrev om tälthelgedomen och det andliga templet nämnde han olika föremål i tälthelgedomen, till exempel det gyllene rökelsekaret, förbundsarkens lock och den gyllene krukan med mannat. Sa han något om att de här föremålen hade en profetisk innebörd? Nej, den heliga anden vägledde honom uppenbarligen inte till att göra det. Paulus skrev i stället: ”Just nu ska vi inte gå in på det här i detalj.” (Hebr. 9:4, 5) Han var villig att följa den heliga andens ledning och ödmjukt vänta på Jehova. (Hebr. 9:8)

⁶ I princip kan vi tänka likadant när det gäller Hesekiels tempelsyn. Även den innehåller många detaljer. Det bästa vi kan göra är att vänta på att Jehova ska ge oss mer klarhet, om så behövs. (Läs Mika 7:7.) Men ska vi därmed dra slutsatsen att Jehovas ande inte har spritt mer ljus över den här synen? Nej, inte alls!

Såg Hesekiel det stora andliga templet?

7, 8. a) Vilken förståelse har nu blivit justerad? b) Hur skilde sig templet i Hesekiels syn från det andliga tempel som Paulus beskrev?

⁷ Som nämndes tidigare har det i många år förklarats i våra publikationer att Hesekiel såg Jehovas stora andliga tempel, det som Paulus blev inspirerad att skriva om i sitt brev till hebréerna. Men ytterligare studium har fått oss att dra slutsatsen att Hesekiel inte kan ha sett det stora andliga templet. Varför inte det?

⁸ För det första: Templet som Hesekiel såg passar inte ihop med Paulus inspirerade förklaring. Tänk på följande: Paulus visade tydligt att tälthelgedomen på Moses tid var en skugga av någonting större. Tälthelgedomen hade – precis som Salomos och Serubbabels tempel, som var byggda efter samma grundläggande mönster – en avdelning som kallades ”det allra heligaste”. Paulus kallade den avdelningen ”en helig plats som är gjord med människohänder” och förklarade att den bara var ”en bild av verkligheten”, inte verkligheten själv. Vad var det som var verkligheten? Paulus förklarade: ”Själva himlen.” (Hebr. 9:3, 24) Men såg Hesekiel in i himlen? Nej. Ingenting i Hesekiels syn tyder på att det han såg var något himmelskt. (Jämför Daniel 7:9, 10, 13, 14.)

9, 10. Vilken skillnad som har med offer att göra kan man se mellan templet i Hesekiels syn och det stora andliga tempel som Paulus beskrev?

⁹ En ännu tydligare skillnad mellan Hesekiels tempelsyn och Paulus beskrivning har med offer att göra. Hesekiel hörde att folket, hövdingarna och prästerna fick utförliga anvisningar som gällde frambärandet av offer. De skulle frambära offer för sina egna synder, och de skulle också frambära gemenskapsoffer, som de förmodligen fick äta av i templets matsalar. (Hes. 43:18, 19; 44:11, 15, 27; 45:15–20, 22–25) Frambärs sådana återkommande offer i det stora andliga templet?

¹⁰ Svaret är klart och tydligt. Paulus förklarade: ”När Kristus kom som överstepräst för att förmedla allt det goda som vi redan upplever gick han in i det större och fullkomligare tält som inte är gjort med människohänder, det vill säga som inte är jordiskt. Han gick in till den heliga platsen, inte med bockars och ungtjurars blod, utan med sitt eget blod. Han gjorde det en gång för alla och befriade oss för evigt.” (Hebr. 9:11, 12) Så i det stora andliga templet frambärs ett enda offer, en enda gång. Det är lösenoffret, och det frambärs av den större översteprästen själv, Jesus Kristus. Det är alltså uppenbart att templet i Hesekiels syn, där många bockar och tjurar frambars som offer, inte var det stora andliga templet.

11. Varför var det inte Guds rätta tid att uppenbara sanningar om det stora andliga templet på Hesekiels tid?

¹¹ Det här leder oss in på det andra skälet till att Hesekiel inte kan ha sett det stora andliga templet: Det var inte Guds rätta tid att uppenbara sådana sanningar. Kom ihåg att Hesekiels syn i första hand riktade sig till judarna i Babylon. De stod under Moses lag. Efter fångenskapen skulle de återvända till Jerusalem, följa de lagar som gällde för ren tillbedjan och bygga upp templet och altaret. Och som det senare visade sig skulle de fortsätta frambära offer där i närmare 600 år. Tänk dig in i hur judarna skulle ha påverkats om Hesekiel hade fått en syn av det andliga templet – ett tempel där översteprästen offrade sitt eget liv, varefter alla andra offer avskaffades! Hur skulle de ha uppfattat en sådan syn? Skulle inte det ha försvagat deras beslutsamhet att följa Moses lag? Som alltid avslöjar Jehova sanningar i precis rätt tid och när hans folk är redo.

12–14. Hur ska vi se på Hesekiels tempelsyn i förhållande till Paulus förklaring av det andliga templet? (Se rutan ”Olika tempel, olika lärdomar”.)

¹² Så hur ska vi se på Hesekiels tempelsyn i förhållande till Paulus förklaring av det andliga templet? Kom ihåg att Paulus inte utgick från Hesekiels tempelsyn i sitt resonemang, utan från tälthelgedomen på Moses tid. Paulus nämnde visserligen flera saker som också fanns i Salomos och Serubbabels tempel och även förekom i Hesekiels tempelsyn. Men på det hela taget hade Hesekiel och Paulus olika fokus.b De beskriver alltså inte samma sak, utan deras skrifter kompletterar varandra. Hur då?

¹³ Vi kan se på förhållandet mellan de två bibelavsnitten på följande sätt: Paulus lär oss mycket om Jehovas anordning för tillbedjan, medan Hesekiel lär oss mycket om Jehovas normer för tillbedjan. För att undervisa oss om Jehovas anordning för ren tillbedjan förklarar Paulus vad olika saker i det andliga templet betyder, till exempel översteprästen, offren, altaret och det allra heligaste. Men för att betona Jehovas höga normer för ren tillbedjan ger Hesekiels tempelsyn oss en detaljerad bild som hjälper oss att dra ut viktiga lärdomar om dessa normer.

¹⁴ Innebär den här justerade förståelsen att Hesekiels syn är av mindre betydelse för oss i dag? Nej, absolut inte. För att förstå hur vi kan ha nytta av den ska vi se närmare på hur den måste ha varit till nytta för de trogna judar som levde på Hesekiels tid och därefter.

Templet i Hesekiels syn:

• beskrivs av Hesekiel för judarna i Babylon

• har ett altare där många offer frambärs

• betonar Jehovas rättfärdiga normer för tillbedjan

• riktar vår uppmärksamhet på den andliga återställelse som började 1919.

Det stora andliga templet:

• förklaras av Paulus för de kristna judarna

• har ett altare där ett enda offer frambärs ”en gång för alla” (Hebr. 10:10)

• förklarar den andliga verklighet som tälthelgedomen och de bokstavliga templen pekade fram emot – Jehovas anordning för ren tillbedjan grundad på Kristus lösenoffer

• riktar vår uppmärksamhet på det arbete som Kristus utförde som den större översteprästen från år 29 till år 33 v.t.