40:3–47:12 – Vad representerar templet i synen? Det byggdes i själva verket aldrig något tempel med de väldiga dimensioner som Hesekiel fick se i synen. Templet är en bild av Guds andliga tempel, hans tempelliknande anordning för ren tillbedjan i vår tid. (Hesekiel 40:2; Mika 4:1; Hebréerna 8:2; 9:23, 24) Tempelsynen får sin uppfyllelse under de ”sista dagarna”, när prästerskapet renas. (2 Timoteus 3:1; Hesekiel 44:10–16; Malaki 3:1–3) Men den får sin slutliga uppfyllelse i paradiset. Templet i synen gav emellertid de landsflyktiga judarna ett löfte om att den rena tillbedjan skulle återställas och att varje judisk familj skulle få en arvedel i landet.

43:13–20 – Vad är altaret i Hesekiels syn en bild av? Det symboliska altaret betecknar Guds vilja i samband med Jesu Kristi lösenoffer. Tack vare den här anordningen kan de smorda förklaras rättfärdiga och den ”stora skaran” ha en ren ställning inför Gud. (Uppenbarelseboken 7:9–14; Romarna 5:1, 2) Det är kanske därför som det ”gjutna hav” som fanns i Salomos tempel – ett mycket stort vattenkar som prästerna använde i samband med att de tvättade sig – saknas i templet i synen. (1 Kungaboken 7:23–26)

44:10–16 – Vilka är prästklassen en bild av? Prästklassen förebildar de smorda kristna i vår tid som grupp betraktade. År 1918 genomgick de en luttring när Jehova satt ”som en som smälter och renar” i sitt andliga tempel. (Malaki 3:1–5) De som var rena eller som ångrade sig fick fortsätta sin privilegierade tjänst. Därefter måste de anstränga sig för att bevara sig ”obesmittade av världen” och blev på så sätt goda föredömen för den ”stora skaran”, som förebildades av de icke-prästerliga stammarna. (Jakob 1:27; Uppenbarelseboken 7:9, 10)

45:1; 47:13–48:29 – Vad är ”landet” och andelarna en bild av? Landet är en bild av Guds folks verksamhetsområde. Oavsett var Jehovas tillbedjare befinner sig är de i det återställda landet så länge de understöder den sanna tillbedjan. Att landet delas upp får sin slutliga uppfyllelse i den nya världen, då alla trogna kommer att få ett landområde som arvedel. (Jesaja 65:17, 21)

45:7, 16 – Vad förebildas av folkets bidrag till prästerskapet och hövdingen? I det andliga templet avser detta i första hand andligt stöd – att man erbjuder sin hjälp och visar en samarbetsvillig anda.

47:1–5 – Vad är vattnet i floden i Hesekiels syn en bild av? Vattnet är en bild av det Jehova gör i andligt avseende för att ge människor liv. Detta inbegriper Kristi Jesu lösenoffer och kunskapen om Gud genom Bibeln. (Jeremia 2:13; Johannes 4:7–26; Efesierna 5:25–27) Floden blir allt djupare för att kunna tillgodose de nya som i stort antal börjar utöva den sanna tillbedjan. (Jesaja 60:22) Under tusenårsriket kommer vattnet i floden att vara som mest livgivande, och vattnet kommer att omfatta ytterligare kunskap genom de ”skriftrullar” som då skall öppnas. (Uppenbarelseboken 20:12; 22:1, 2)

47:12 – Vad är de fruktbärande träden en bild av? De symboliska träden är en bild av allt det Gud gör i andligt avseende för att återställa människorna till fullkomlighet.

48:15–19, 30–35, fotnoten – Vad är staden i Hesekiels syn en bild av? ”Jehova-Shamma” ligger i det ”icke heliga” området, vilket visar att staden representerar något jordiskt. Den tycks vara en bild av den jordiska administration som tjänar till nytta för dem som kommer att utgöra den rättfärdiga ”nya jorden”. (2 Petrus 3:13) Att staden har portar på alla sidor är en bild av öppenhet. Tillsyningsmännen bland Guds folk måste vara tillgängliga.