15. a) När började Jehovas andliga tempel fungera? b) Vad visar att Hesekiels syn inte uppfylldes under Kristi livstid här på jorden?

¹⁵ Det är tydligt att vi måste söka efter den större uppfyllelsen av Hesekiels syn i Jehovas stora andliga tempel, det som aposteln Paulus utförligt behandlar i sitt brev till hebréerna. Det templet började fungera när Jesus Kristus blev smord till dess överstepräst år 29 v.t. Men uppfylldes Hesekiels syn på Jesu tid? Tydligen inte. Genom sitt dop, sin offerdöd och sitt inträde i det Allraheligaste, dvs. själva himlen, uppfyllde Jesus, som överstepräst, den profetiska innebörden av försoningsdagen. (Hebréerna 9:24) Men det är intressant att lägga märke till att det i Hesekiels syn inte en enda gång talas om vare sig översteprästen eller försoningsdagen. Det verkar alltså inte troligt att den här synen pekade fram emot det första århundradet v.t. Men vilken tidsperiod gäller den då?

16. Vilken annan profetia påminner iscensättningen i Hesekiels syn oss om, och hur hjälper den oss att urskilja tiden för den större uppfyllelsen av Hesekiels syn?

¹⁶ För att få svar på den frågan skall vi återvända till själva synen. Hesekiel skrev: ”I syner från Gud förde han mig till Israels land och satte så småningom ner mig på ett mycket högt berg, på vilket det var något likt en stads uppbyggnad söderut.” (Hesekiel 40:2) Iscensättningen i den här synen, ”ett mycket högt berg”, påminner oss om Mika 4:1: ”Det skall ske i dagarnas slutskede att Jehovas hus’ berg kommer att bli fast grundat ovan bergens topp, och det kommer sannerligen att lyftas upp ovan kullarna; och till det skall folken strömma.” När uppfylls den här profetian? Mika 4:5 visar att den börjar uppfyllas medan nationerna fortfarande tillber falska gudar. Det är faktiskt i vår egen tid, ”i dagarnas slutskede”, som ren tillbedjan har lyfts upp och återförts till sin rätta plats i deras liv som tjänar Gud.

17. Hur hjälper oss profetian i Malaki 3:1–5 att avgöra när templet i Hesekiels syn renades?

¹⁷ Vad har gjort den här återställelsen möjlig? Kom ihåg att den viktigaste händelsen i Hesekiels syn är när Jehova kommer till templet och begär att hans hus skall renas från avgudadyrkan. När blev Guds andliga tempel renat? I Malaki 3:1–5 förutsäger Jehova en tid när han skall ”komma till Sitt tempel” tillsammans med ”förbundets budbärare”, Jesus Kristus. I vilket syfte? ”Han kommer att vara som en smältares eld och som tvättares lut.” Den här reningen började under första världskriget. Med vilket resultat? Från år 1919 och framåt har Jehova haft sin boning i sitt hus och välsignat sitt folks andliga land. (Jesaja 66:8) Vi kan därför dra slutsatsen att Hesekiels profetia om templet får en viktig uppfyllelse under de sista dagarna.

Synen koncentrerar sig på vår tid

19, 20. Varför måste den större uppfyllelsen av synen ske nu och inte i paradiset?

¹⁹ Det tempel Hesekiel får se behövde renas från avgudadyrkan och andlig otukt, och det kan naturligtvis inte gälla tillbedjan av Jehova i paradiset. (Hesekiel 43:7–9) Dessutom förebildade prästerna i synen den smorda prästklassen medan den fortfarande är på jorden och inte när den har blivit uppväckt till himlen under tusenårsriket. Varför kan vi säga det? Jo, lägg märke till att Hesekiel ser prästerna tjäna på den inre förgården. Artiklar i Vakttornet har visat att den här förgården förebildar den unika andliga ställning som Kristi underpräster har medan de fortfarande är på jorden.c Lägg också märke till att synen framhåller att prästerna är ofullkomliga och blir tillsagda att frambära offer för sina egna synder. De varnas också för faran att bli orena andligen och moraliskt. De förebildar alltså inte de smorda när dessa har blivit uppväckta, för om dem skrev aposteln Paulus: ”Trumpeten skall ljuda, och de döda skall uppväckas oförgängliga.” (1 Korinthierna 15:52; Hesekiel 44:21, 22, 25, 27) Prästerna i Hesekiels syn umgås också med folket och betjänar dem direkt, och så kommer det inte att vara i paradiset, då prästklassen kommer att vara i himlen. Synen ger oss därför en fin bild av hur de smorda nu arbetar nära tillsammans med den ”stora skaran” på jorden. — Uppenbarelseboken 7:9; Hesekiel 42:14.

²⁰ Hesekiels syn av templet visar oss alltså vilka välgörande verkningar som kommer av den andliga rening som nu pågår. Men vad innebär det här för oss? Synen är inte bara någon teoretisk teologisk gåta. Den har mycket att göra med vår egen dagliga tillbedjan av den ende sanne Guden, Jehova. I nästa artikel kommer vi att se hur.

”Templet” och ”hövdingen” i vår tid

”Vad hövdingen mitt ibland dem angår, skall han komma in när de kommer in; och när de går ut skall han gå ut.” — HESEKIEL 46:10.

1, 2. Vilken grundläggande sanning hjälper oss att förstå mycket av innebörden i Hesekiels syn av templet?

VISSA judiska rabbiner i forna tider hade svårt att acceptera Hesekiels bok. Enligt Talmud funderade somliga av dem rentav på att avlägsna den från den Heliga skrifts kanon. Det som de hade särskilt svårt att förklara var synen av templet, som de menade var helt obegriplig för människor. Andra bibelkännare har också varit förbryllade över Hesekiels syn av Jehovas tempel. Hur är det då med oss?

² Jehova Gud har ända sedan den rena tillbedjan blev återställd välsignat sitt folk med ökat andligt ljus. Han har bland annat hjälpt dem att inse att hans andliga tempel är hans tempellika anordning för ren tillbedjan.a Denna grundläggande sanning hjälper oss att förstå mycket av innebörden i Hesekiels syn av templet. Låt oss se närmare på de fyra inslagen i den här synen — templet, prästerskapet, hövdingen och landet. Vad har dessa för innebörd i dag?

Templet och du

3. Vad lär vi av det högt belägna taket och inristningarna på väggarna i templets portar?

³ Föreställ dig att vi gör en rundtur i det tempel som Hesekiel fick se. Vi går uppför de sju trappstegen till en av de enorma portarna. Väl inne i porten vänder vi med förundran och vördnad blickarna mot taket, som är över 30 meter ovanför oss! Detta ger oss en påminnelse om att man måste leva efter mycket höga normer för att få träda in i Jehovas anordning för tillbedjan. Ljusstrålar från fönstren lyser upp inristningar på väggarna föreställande palmträd, ett träd som i Bibeln används för att illustrera rättrådighet. (Psalm 92:12; Hesekiel 40:14, 16, 22) Den här heliga platsen är till för dem som är moraliskt och andligt rättrådiga. Vi vill därför fortsätta att vara rättrådiga, så att Jehova kan godta vår tillbedjan. — Psalm 11:7.

4. Vilka får inte komma in i templet, och vad lär vi av detta?

⁴ Längs båda sidor av gången finns tre vaktkamrar. Kommer vakterna att släppa in oss i templet? Jehova talar om för Hesekiel att ingen utlänning som är ”oomskuren i hjärtat” får komma in. (Hesekiel 40:10; 44:9) Vad betyder det? Jo, att de enda som Gud godkänner som sina tillbedjare är de som älskar hans lagar och som lever efter dem. (Jeremia 4:4; Romarna 2:29) Det är dessa han välkomnar in i sitt andliga tält, sitt hus för tillbedjan. (Psalm 15:1–5) Ända sedan den rena tillbedjan återställdes 1919 har Jehovas jordiska organisation hållit fast vid och fått en ökad förståelse av hans morallagar. De som uppsåtligt vägrar att lyda dessa är inte längre välkomna att vara tillsammans med hans folk. Genom att vi har tillämpat det tillvägagångssätt som Bibeln anger och har uteslutit överträdare som inte ångrar sig har vår tillbedjan bevarats ren och fläckfri. — 1 Korinthierna 5:13.

5. a) Vilka likheter finns det mellan Hesekiels syn och Johannes syn, som finns nedtecknad i Uppenbarelseboken 7:9–15? b) Vilka förebildar de 12 stammarna som tillber på den yttre förgården i Hesekiels syn?

⁵ Gången leder in på den yttre förgården, där människor tillber och lovprisar Jehova. Det här påminner oss om den syn som aposteln Johannes fick se av den ”stora skara” som tillber Jehova ”dag och natt i hans tempel”. Palmträd förekommer både i Hesekiels syn och i Johannes syn. I Hesekiels syn pryder de väggarna i portarna. I Johannes syn har tillbedjarna palmkvistar i händerna, som ett tecken på att de gläder sig åt att få lovprisa Jehova och välkomna Jesus som sin kung. (Uppenbarelseboken 7:9–15) I Hesekiels syn är Israels 12 stammar en bild av de ”andra fåren”. (Johannes 10:16; jämför Lukas 22:28–30.) Är du också en av dessa som gläder sig åt att få lovprisa Jehova genom att förkunna om hans kungarike?

6. Vad var syftet med matsalarna på den yttre förgården, och vilket privilegium kan de påminna de andra fåren om?

⁶ När vi nu går runt på den yttre förgården, ser vi de 30 matsalarna där folket äter av sina frivilliga offergåvor. (Hesekiel 40:17) De andra fåren frambär inte några djuroffer, men de kommer ändå inte tomhänta till det andliga templet. (Jämför 2 Moseboken 23:15.) Aposteln Paulus skrev: ”Låt oss alltid genom honom [Jesus] frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn. För övrigt: glöm inte att göra gott och att dela med er åt andra, ty Gud finner välbehag i sådana offer.” (Hebréerna 13:15, 16; Hosea 14:2) Det är ett stort privilegium att få frambära offer av det här slaget åt Jehova. — Ordspråken 3:9, 27.

7. Vad försäkras vi om genom mätandet av templet?

⁷ Hesekiel får bevittna hur en ängel mäter templet i synen. (Hesekiel 40:3) Aposteln Johannes blev på liknande sätt befalld att utföra en mätning: ”Res dig upp och mät Guds tempelhelgedom och altaret och dem som tillber i den.” (Uppenbarelseboken 11:1) Vad betyder detta mätande? I båda fallen tjänade det av allt att döma som en garanti för eller ett tecken på att ingenting kan hindra Jehova från att uppfylla sitt uppsåt med ren tillbedjan. Vi kan därför vara övertygade om att ingenting — inte ens hätskt motstånd från mäktiga regeringar — kan hindra att den rena tillbedjan återställs.

8. Vilka går in genom portarna till den inre förgården, och vad påminner dessa portar oss om?

⁸ När vi går över den yttre förgården, ser vi att det finns tre portar som leder till den inre förgården. De här inre portarna står i linje med de yttre och är lika stora som de. (Hesekiel 40:6, 20, 23, 24, 27) Det är endast prästerna som får gå in på den inre förgården. De inre portarna påminner oss om att de smorda måste rätta sig efter Guds normer och lagar, något som naturligtvis alla sanna kristna måste göra. Men vad är det för arbete som prästerna utför, och vilken innebörd har det i vår tid?

Ett troget prästerskap

9, 10. Hur har det ”kungliga prästerskapet”, som förebildades av prästklassen i Hesekiels syn, gett andlig undervisning?

⁹ Prästerna i förkristen tid utförde ett hårt och fysiskt krävande arbete i templet med att slakta offerdjur, offra dem på altaret och betjäna sina medpräster och folket. Men de hade också ett annat viktigt arbete. Jehova gav den här befallningen angående prästerna: ”Mitt folk skall de undervisa om skillnaden mellan det som är heligt och det som inte är heligt; och skillnaden mellan det som är orent och det som är rent skall de låta dem få veta.” — Hesekiel 44:23; Malaki 2:7.

¹⁰ Uppskattar vi det hårda arbete och den ödmjuka tjänst som de smorda som grupp, ja, som ”ett kungligt prästerskap”, har utfört för den rena tillbedjan? (1 Petrus 2:9) Precis som det forntida levitiska prästerskapet har de tagit ledningen i att ge andlig undervisning och att hjälpa andra att förstå vad som är rent och godtagbart i Guds ögon och vad som inte är det. (Matteus 24:45) Sådan undervisning, som kommer genom bibliska publikationer och kristna möten och sammankomster, har hjälpt miljoner att bli försonade med Gud. — 2 Korinthierna 5:20.

11. a) Hur betonade Hesekiels syn vikten av att prästerna bevarade sig rena? b) Hur har de smorda i dessa sista dagar blivit renade i andlig bemärkelse?

¹¹ Men förutom att prästerna lär andra att vara rena, måste de själva också vara rena. Därför förutsåg Hesekiel att prästerskapet i Israel skulle genomgå en luttringsprocess. (Hesekiel 44:10–16) På liknande sätt visar historien att Jehova 1918 satt ”som en smältare” i sitt andliga tempel och granskade den smorda prästklassen. (Malaki 3:1–5) De som ansågs vara andligt rena eller som hade ångrat tidigare inblandning i avgudadyrkan fick behålla privilegiet att tjäna i hans andliga tempel. Enskilda smorda kristna kan dock, i likhet med alla andra kristna, bli orena — andligen eller moraliskt. (Hesekiel 44:22, 25–27) De har måst arbeta hårt för att ”bevara sig utan fläck från världen”. — Jakob 1:27; jämför Markus 7:20–23.

12. Varför bör vi uppskatta de smordas arbete?

¹² Frågor som var och en av oss kan ställa sig är: ”Uppskattar jag det exempel som de smorda har föregått med under alla de år som de har tjänat troget? Efterliknar jag deras tro?” Det kan vara bra för dem som tillhör den stora skaran att tänka på att de inte alltid kommer att ha de smorda hos sig här på jorden. Jehova sade om prästerna i Hesekiels syn: ”Ingen besittning skall ni ge dem i Israel: Jag är deras besittning.” (Hesekiel 44:28) På liknande sätt har de smorda ingen evig plats på jorden. De har en himmelsk arvedel, och de som är en del av den stora skaran ser det som ett privilegium att få stödja och uppmuntra de smorda medan de fortfarande är kvar här på jorden. — Matteus 25:34–40; 1 Petrus 1:3, 4.

Vem är hövdingen?

13, 14. a) Varför måste hövdingen tillhöra de andra fåren? b) Vilka förebildar hövdingen?

¹³ Nu uppstår den intressanta frågan: Vem representerar då hövdingen? Eftersom han omtalas både som enskild individ och som grupp, kan vi anta att han representerar en klass av människor. (Hesekiel 44:3; 45:8, 9) Men vilka? Helt visst inte de smorda. I synen arbetar han nära tillsammans med prästerna, men han är inte en av dem. Han får till skillnad från prästklassen en arvedel i landet och har således en framtid på jorden, inte i himlen. (Hesekiel 48:21) Vidare sägs det i Hesekiel 46:10: ”Vad hövdingen mitt ibland dem angår, skall han komma in [på templets yttre förgård] när de [de icke-prästerliga stammarna] kommer in; och när de går ut skall han gå ut.” Han går inte in på den inre förgården, utan han tillber på den yttre förgården, och han går in i templet och ut därifrån tillsammans med folket. De här omständigheterna gör att vi bestämt kan placera hövdingen bland den stora skaran av andra får.

¹⁴ Det är tydligt att hövdingen har ett visst ansvar bland Guds folk. Han sitter i den östra portens förhus på den yttre förgården. (Hesekiel 44:2, 3) Detta antyder att han har en ställning där han övar tillsyn, en ställning som liknar den som de äldre männen i Israel hade, vilka satt vid stadens port och avkunnade dom. (Rut 4:1–12; Ordspråken 22:22) Vilka bland de andra fåren har tjänster där de övar tillsyn i vår tid? Jo, genom helig ande förordnade äldste med ett jordiskt hopp. (Apostlagärningarna 20:28) Hövdingklassen förbereds nu för att i den nya världen tjäna i en administrativ ställning.

15. a) Hur sprider Hesekiels syn ljus över förhållandet mellan äldste som tillhör den stora skaran och den smorda prästklassen? b) Hur har smorda äldste tagit ledningen i Guds jordiska organisation?

¹⁵ Men vilket förhållande råder nu mellan den smorda prästklassen och sådana äldre män i den stora skaran som tjänar som tillsyningsmän? Hesekiels syn låter oss förstå att de smorda tar den andliga ledningen, medan de äldste som tillhör den stora skaran har en stödjande och underordnad uppgift. Hur kan vi säga det? Kom ihåg att det i synen är prästerna som fått ansvaret att undervisa folket om andliga ting. De blir också tillsagda att döma i olika rättssaker. Dessutom förordnades leviterna till ”poster” som gällde ”tillsynen” i tempelportarna. (Hesekiel 44:11, 23, 24) Hövdingen skulle tydligen underordna sig prästernas andliga ledarskap och tjänster. Därför är det helt i sin ordning att de smorda har tagit ledningen i den rena tillbedjan i vår tid. Medlemmarna av Jehovas vittnens styrande krets har således valts ut bland de smorda. Sådana trogna smorda äldste har under årtionden övat och förberett tillsyningsmän som tillhör de andra fåren för deras framtida roll i Guds nya värld, då de får full myndighet som en hövdingklass.

16. Hur måste de äldste handla enligt Jesaja 32:1, 2?

¹⁶ Vad slags tillsyningsmän är dessa som kommer att få större ansvar som en hövdingklass? I profetian i Jesaja 32:1, 2 läser vi: ”Se! En kung kommer att regera för verklig rättfärdighet; och furstar, de kommer att härska som furstar för verklig rättvisa. Och var och en skall visa sig vara som ett gömställe undan vinden och ett gömsle undan regnovädret, som vattenströmmar i ett vattenlöst land, som skuggan av en väldig brant klippa i ett utmattat land.” Den här profetian håller på att uppfyllas nu, när kristna äldste, både av de smorda och av de andra fåren, arbetar för att skydda hjorden mot sådana ”regnoväder” som förföljelse och modfälldhet.

17. Hur bör kristna herdar betrakta sig själva, och hur bör hjorden betrakta dem?

¹⁷ De hebreiska ord som har översatts med ”furste” och ”hövding” har ungefär samma innebörd, och de används inte som titlar för att upphöja någon, utan för att beskriva det ansvar som de här männen har när de tar vård om Guds får. Jehova varnar bestämt: ”Det är nog för er del, o Israels hövdingar! Skaffa bort våldet och skövlingen, och utöva verklig rättvisa och rättfärdighet.” (Hesekiel 45:9) De äldste i våra dagar gör väl i att ta sådana här råd till hjärtat. (1 Petrus 5:2, 3) Hjorden i sin tur inser att Jesus har gett de här herdarna som ”gåvor i form av människor”. (Efesierna 4:8) Kvalifikationerna för dem finns uppställda i Guds inspirerade ord. (1 Timoteus 3:1–7; Titus 1:5–9) Därför följer de kristna de äldstes ledning. — Hebréerna 13:7.

18. Bland annat vilka uppgifter har den blivande hövdingklassen nu, och vad kommer den att få ansvar för i framtiden?

¹⁸ På Bibelns tid hade hövdingarna olika stor myndighet. I vår tid har äldste som tillhör den stora skaran också uppgifter med mycket varierande ansvar. En del tjänar i en församling; andra betjänar många församlingar som resande tillsyningsmän; vissa betjänar hela länder som medlemmar av avdelningskontorets kommitté, och några bistår direkt den styrande kretsens olika kommittéer. I den nya världen kommer Jesus att sätta ”furstar på hela jorden” till att ta ledningen bland Jehovas tillbedjare på jorden. (Psalm 45:16) Han kommer helt visst att välja ut många av dessa furstar bland dagens trogna äldstebröder. Och säkert kommer många av dem genom att de nu visar vad de duger till att anförtros ännu större privilegier i framtiden, då han uppenbarar vilken funktion hövdingklassen skall ha i den nya världen.

Guds folks land i våra dagar

19. Vad representerar landet i Hesekiels syn?

¹⁹ Hesekiels syn målar också upp en bild av det återställda Israels land. Vad representerar det här inslaget i synen? I andra profetior om en återställelse förutsades det att landet, Israel, skulle bli ett paradis likt Eden. (Hesekiel 36:34, 35) Vi kan i dag njuta av ett återställt ”land”, som också i viss mening påminner om Eden. Vi brukar ju också ofta tala om vårt andliga paradis. I Vakttornet har Guds utvalda folks ”land” definierats som det ”verksamhetsområde” som det har fått.b Oavsett var Jehovas tjänare befinner sig, är de i det här återställda landet så länge som de strävar efter att upprätthålla sann tillbedjan genom att följa i Kristi Jesu fotspår. — 1 Petrus 2:21.

20. Vilken princip kan vi lära av ”det heliga bidraget” i Hesekiels syn, och hur kan vi tillämpa den principen?

²⁰ Vad skall vi då säga om det landområde som kallas ”det heliga bidraget”? Detta var folkets bidrag till stöd för prästerskapet och staden. ”Allt landets folk” skulle på liknande sätt bidra med ett landområde till hövdingen. Vad betyder det här i vår tid? Naturligtvis inte att Guds folk skall tyngas ner av att ha en avlönad prästklass. (2 Thessalonikerna 3:8) Det stöd som ges åt de äldste är i stället i första hand andligt. Det inbegriper att hjälpa till med det arbete som finns att utföra och att visa att man är samarbetsvillig och undergiven. Men det här bidraget är, precis som på Hesekiels tid, något vi ger ”åt Jehova” och inte åt människor. — Hesekiel 45:1, 7, 16.

21. Vad kan vi lära av uppdelningen av landet i Hesekiels syn?

²¹ Det är inte bara hövdingen och prästerna som har tilldelade platser i det här återställda landet. Uppdelningen av landet visar att var och en av de 12 stammarna får en säker arvedel. (Hesekiel 47:13, 22, 23) De som tillhör den stora skaran har således inte bara en plats i det andliga paradiset i vår tid, utan de kommer också att få ett tilldelat landområde, när de ärver en plats i Guds kungarikes jordiska domän.

22. a) Vad representerar staden i Hesekiels syn? b) Vad kan vi lära av att staden har portar på alla sidor?

²² Till sist, vad representerar staden i synen? Det är ingen himmelsk stad, för den ligger mitt i ”ett icke heligt område”. (Hesekiel 48:15–17) Det måste således vara något jordiskt. Ja, vad är en stad egentligen? För inte en stad tankarna till människor som kommer tillsammans i en grupp och bildar något strukturerat och organiserat? Jo. Staden tycks därför vara en bild av den jordiska administration som är till nytta för alla som kommer att utgöra det rättfärdiga jordiska samhället. Det blir först på den kommande ”nya jorden” som den staden fungerar fullt ut. (2 Petrus 3:13) Att staden har portar på alla sidor, en port för varje stam, illustrerar fint dess öppenhet. Guds folk är inte nu under någon hemlig administration. Ansvariga bröder bör vara tillgängliga, och de principer som vägleder dem är kända av alla. Att människor från alla stammar hjälper till att odla det landområde som försörjer staden påminner oss om att de andra fåren, också i materiellt avseende, understöder de administrativa anordningar som görs för Guds folk över hela världen. — Hesekiel 48:19, 30–34.

23. Vad skall vi behandla i följande artikel?

²³ Men hur är det då med den flod som flyter ut från tempelhelgedomen? Vad den representerar i vår tid och i framtiden skall vi behandla i den tredje och avslutande artikeln i den här serien.

Jehovas välsignelse över vårt ”land”

”Allting skall leva där strömmen kommer.” — HESEKIEL 47:9.

1, 2. a) Hur viktigt är vatten? b) Vad är vattnet i floden i Hesekiels syn en bild av?

VATTEN är en märklig vätska som allt fysiskt liv är beroende av och utan vilken ingen av oss skulle kunna leva särskilt länge. Då ju vatten löser och sköljer bort smuts, behöver vi det också för att hålla oss själva och våra kläder rena och även till att skölja födoämnen med. Allt bidrar till att hålla oss vid liv.

² I Bibeln används vatten som en bild av det Jehova Gud har gjort i andligt avseende för att ge människor liv. (Jeremia 2:13; Johannes 4:7–15) Han har sörjt för en rening av sitt folk genom Kristi lösenoffer och för kunskap om sig själv genom sitt ord. (Efesierna 5:25–27) Det är sådana här livgivande välsignelser som den undergörande floden som flyter ut från templet i Hesekiels syn är en bild av. Men när flyter den här floden fram, och vad innebär det för oss nu?

En flod rinner i ett återställt land

3. Vad fick Hesekiel uppleva, som vi kan läsa om i Hesekiel 47:2–12?

³ Som fångar i Babylon var Hesekiels landsmän i stort behov av det Jehova gjorde för dem. Tänk då så uppmuntrande det måste ha varit för Hesekiel att i synen få se en rännil av vatten komma fram från helgedomen och rinna ut ur templet! Med 1.000 alnars mellanrum mäter en ängel den här strömmen av vatten. Vattnet når först upp till vristerna, sedan till knäna, sedan till höfterna, och till sist är strömmen så djup att man måste simma. Floden för med sig liv och fruktbarhet. (Hesekiel 47:2–11) Hesekiel får höra: ”Utmed strömmen, längs dess strand på den ena sidan och på den andra sidan, kommer alla slags träd till föda att skjuta upp.” (Hesekiel 47:12a) När strömmen når Döda havets livlösa vatten, får detta vatten liv! Det vimlar av fisk, och fiskerinäringen blomstrar.

4, 5. Hur liknar Joels profetia om en flod Hesekiels profetia, och varför är detta av betydelse?

⁴ Den här underbara profetian kan ha påmint judarna som befann sig i landsflykt om en profetia som hade framförts mer än två hundra år tidigare: ”Från Jehovas hus kommer det att utgå en källa, och den skall bevattna Akacieträdens strömdal.”a (Joel 3:18) Både i Joels och i Hesekiels profetia förutsägs det att en flod skulle rinna ut från Guds hus, templet, och skapa liv i ett ofruktbart område.

⁵ Vakttornet har sedan länge förklarat att Joels profetia håller på att uppfyllas i vår tid.b Detsamma måste därför gälla Hesekiels syn, som liknar Joels profetia. Jehova har, precis som i det forntida Israel, låtit välsignelser flöda fram i sitt nutida folks återställda land.

Ett mäktigt flöde av välsignelser

6. Vad borde stänkandet av blod på altaret i synen ha påmint judarna om?

⁶ Varifrån kommer de välsignelser som Guds återställda folk får erfara? Lägg märke till att vattnet rinner ut från Guds tempel. På liknande sätt kommer välsignelserna i vår tid från Jehova genom hans stora andliga tempel — anordningen för ren tillbedjan. Hesekiels syn tillägger en viktig detalj. På den inre förgården rinner strömmen av vatten förbi altaret på södra sidan om det. (Hesekiel 47:1) Altaret är precis i mitten av templet i synen. Jehova ger Hesekiel en detaljerad beskrivning av altaret och befaller att man skall stänka blod av ett offer på det. (Hesekiel 43:13–18, 20) Det altaret betydde mycket för alla israeliter. Långt tidigare hade deras förbund med Jehova gjorts giltigt, då Mose stänkte blod på ett altare vid foten av berget Sinai. (2 Moseboken 24:4–8) Stänkandet av blod på altaret i synen borde ha påmint dem om att så länge de, när de väl hade återvänt till sitt återställda land, höll sitt förbund med Jehova, så skulle hans välsignelser flöda över dem. — 5 Moseboken 28:1–14.

7. Vilken innebörd finner de kristna nu i det symboliska altaret?

⁷ På liknande sätt har Guds nutida folk välsignats genom ett förbund — ett bättre förbund, det nya förbundet. (Jeremia 31:31–34) Även det förbundet gjordes för länge sedan giltigt genom blod, nämligen Jesu Kristi blod. (Hebréerna 9:15–20) Oavsett om vi nu tillhör de smorda, som är en av parterna i det här förbundet, eller om vi tillhör de ”andra fåren”, som får nytta av det, finner vi en djup innebörd i det symboliska altaret. Det betecknar Guds vilja i samband med Kristi offer. (Johannes 10:16; Hebréerna 10:10) Precis som det symboliska altaret är beläget mitt i det andliga templet, är Kristi lösenoffer det centrala i ren tillbedjan. Det är grunden för att vi skall få våra synder förlåtna och därmed också för allt vi hoppas på för framtiden. (1 Johannes 2:2) Vi försöker därför leva efter ”Kristi lag”, som är förknippad med det nya förbundet. (Galaterna 6:2) Så länge vi gör det kommer vi att få nytta av det Jehova har gjort för att vi skall få liv.

8. a) Vad saknas på den inre förgården i templet i synen? b) Genom vad kunde prästerna i templet i synen hålla sig rena?

⁸ Vi kan bland annat få en ren ställning inför Jehova. På den inre förgården i det tempel som Hesekiel såg saknades något som var mycket framträdande på förgården i tältboningen och i Salomos tempel, nämligen ett stort vattenkar, som senare kom att kallas havet, där prästerna skulle tvätta sig. (2 Moseboken 30:18–21; 2 Krönikeboken 4:2–6) Vad kunde då prästerna i templet i Hesekiels syn använda för att hålla sig rena? Jo, den undergörande vattenströmmen som flöt genom den inre förgården! Ja, Jehova skulle välsigna dem med det som behövdes för att de skulle kunna ha en ren, eller helig, ställning.

9. Hur kan de smorda och den stora skarans medlemmar nu ha en ren ställning?

⁹ De smorda i vår tid har också välsignats med en ren ställning inför Jehova. Han betraktar dem som heliga och förklarar dem rättfärdiga. (Romarna 5:1, 2) Hur är det då med den ”stora skaran”, som förebildades av de icke-prästerliga stammarna? I synen av templet rinner samma ström av vatten också genom den yttre förgården, där de tillber. Det var därför helt på sin plats att aposteln Johannes fick se den stora skarans medlemmar klädda i rena långa, vita dräkter, när de tillbad på förgården i det andliga templet! (Uppenbarelseboken 7:9–14) De kan, oavsett hur de blir behandlade i den här fördärvade världen, vara förvissade om att så länge de visar tro på Kristi lösenoffer, betraktar Jehova dem som rena och fläckfria. Hur visar de sin tro? Jo, genom att följa i Jesu fotspår och fullt och fast förtrösta på lösenoffret. — 1 Petrus 2:21.

10, 11. Vad är en viktig del av det symboliska vattnet, och vilket samband har detta med att floden blir allt djupare?

¹⁰ Som vi redan har nämnt består det här symboliska vattnet av ytterligare en viktig del, nämligen kunskap. Jehova välsignade sitt folk i det återställda Israel genom att låta prästerskapet undervisa det i Skriften. (Hesekiel 44:23) Genom det ”kungliga prästerskapet” har Jehova på liknande sätt välsignat sitt folk i vår tid med riklig undervisning i sitt sanningsord. (1 Petrus 2:9) Kunskap om Jehova Gud, om hans uppsåt med mänskligheten och i synnerhet om Jesus Kristus och det messianska kungariket har flutit i en allt stridare ström under de här sista dagarna. Det är verkligen något storslaget med denna allt djupare flod av andlig vederkvickelse som vi får ta emot! — Daniel 12:4.

¹¹ Precis som floden som ängeln mätte blev allt djupare, har flödet av livgivande välsignelser från Jehova ökat dramatiskt för att tillgodose alla dem som i stort antal kommer till vårt välsignade andliga land. I en annan profetia om återställelse förutsades det: ”Den lille, han kommer att bli till tusen, och den ringe till en mäktig nation. Jag själv, Jehova, kommer att påskynda det i dess egen tid.” (Jesaja 60:22) De här orden har blivit en verklighet nu när miljoner människor har församlats för att förena sig med oss i ren tillbedjan! Jehova har gjort ett överflöd av ”vatten” tillgängligt för alla som vänder sig till honom. (Uppenbarelseboken 22:17) Han ser till att hans jordiska organisation sprider biblar och biblisk litteratur världen över på hundratals språk. Kristna möten och sammankomster hålls också över hela världen, så att alla kan få del av sanningens kristallklara vatten. Vilken inverkan har allt det här på människor?

Vattnet ger liv!

12. a) Varför kan träden i Hesekiels syn ge en sådan avkastning? b) Vad representerar dessa fruktbärande träd i dessa sista dagar?

¹² Floden i Hesekiels syn för med sig liv och hälsa. Hesekiel får veta att det skall växa träd längs floden, och om dessa sägs det: ”Deras lövverk kommer inte att vissna, inte heller kommer deras frukt att ta slut. ... Och deras frukt skall visa sig vara till föda och deras lövverk till läkedom.” Varför ger de här träden en sådan fantastisk avkastning? Jo, ”ty vattnet till dem — det går ut från själva helgedomen”. (Hesekiel 47:12b) De här träden representerar allt det som Gud gör — grundat på Jesu lösenoffer — för att återställa människor till fullkomlighet. Den smorda kvarlevan av de 144.000 tar nu ledningen i att tillhandahålla andlig mat och läkedom, och när alla de 144.000 har fått sin himmelska belöning, kommer deras prästerliga tjänst som Kristi medregenter att medföra mycket gott och till sist leda till att den adamitiska döden besegras fullständigt. — Uppenbarelseboken 5:9, 10; 21:2–4.

13. Vilket helande har utförts i vår tid?

¹³ Floden i synen rinner ut i det livlösa Döda havet och helar allt som kommer i dess väg. Det här havet är en bild av en andligt död omgivning. Men det vimlar av liv ”på varje plats dit strömmen av dubbel storlek kommer”. (Hesekiel 47:9) På liknande sätt har människor under dessa sista dagar fått liv i andligt avseende överallt där livets vatten har trängt in. De första som återupplivades var den smorda kvarlevan år 1919. Från att ha varit i ett dödslikt, overksamt tillstånd blev de plötsligt levande igen i andlig bemärkelse. (Hesekiel 37:1–14; Uppenbarelseboken 11:3, 7–12) Det här livgivande vattnet har sedan dess nått ut till andra, som också har varit andligt döda och som nu har fått liv och utgör en ständigt växande skara av andra får som älskar och tjänar Jehova. Snart kommer alla de som uppväcks att också få del av detta.

14. Vad illustreras nu av fiskerinäringen längs en strandremsa vid Döda havet?

¹⁴ Andlig livskraft leder till produktivitet. Det här illustreras av den blomstrande fiskerinäringen utefter stränderna av det hav som tidigare var dött. Jesus sade till sina efterföljare: ”Jag [skall] göra er till människofiskare.” (Matteus 4:19) I de sista dagarna började fiskeriverksamheten med församlandet av de kvarvarande av de smorda, men den upphörde inte i och med det. Det livgivande vattnet från Jehovas andliga tempel, som inbegriper välsignelsen att ha exakt kunskap, påverkar människor av alla nationer. Överallt där strömmen når fram får människor andligt liv.

15. Vad visar att inte alla kommer att ta emot det Gud har gjort för att ge oss liv, och hur kommer det till sist att gå för alla sådana?

¹⁵ Det är inte alla som nu vill lyssna till budskapet om liv, när de erbjuds Jehovas livgivande vatten, och på liknande sätt kommer inte heller alla som uppväcks under Kristi tusenårsregering att vilja göra det. (Jesaja 6:10; 65:20; Uppenbarelseboken 21:8) Ängeln förklarar att vissa delar av havet inte kommer att bli helade. Dessa sumpiga, livlösa platser är givna ”åt saltet”. (Hesekiel 47:11) Vid Harmageddon kommer alla som då har valt att förbli i ett andligt livlöst och sjukt tillstånd att ges åt saltet, dvs. tillintetgöras för evigt. (Uppenbarelseboken 19:11–21) Men de som troget dricker av det här vattnet har hoppet att få leva och se den slutliga uppfyllelsen av den här profetian.