Terrorismen har bytt skepnad

Förra gången det handlade om terrorism på den här tidskriftens framsida användes en bekant bild — maskerade och beväpnade mördare mot en bakgrund som föreställde en kraftig explosion. Men i dag är bilden en annan.

I SKYMNINGEN kör en lastbilskonvoj genom ett bostadsområde. Lastbilarna stannar vid en skola. En grupp specialutbildade män i gasmask och skyddsdräkter tar sig långsamt fram genom buskarna. Det enda de vet är att en liten sprängladdning har detonerat vid ett sportevenemang på skolans idrottsplats och att många åskådare har blivit skadade av rök och gaser som spridits. Tillsammans med hjälppersonal på platsen tar sig fyra män försiktigt in på det förorenade området för att ta reda på vad som har hänt. Vad kan bomben ha spritt för farligt ämne? Antrax (mjältbrandsbakterier)? Nervgas?

Männen går sakta mot idrottsplatsen. Med sig har de utrustning för att kunna göra en kemisk analys. De kommer fram till ett litet rum där de hittar det som är kvar av sprängladdningen. De har en svår uppgift. Den kräver att de använder små detektorer, och de måste flytta tunga föremål.

Gasmaskerna immar snabbt igen. Det är ansträngande, också för dem som är tränade. Men på mindre än tio minuter har man identifierat det som finns kvar. ”Det är antrax”, konstaterar gruppens kemist.

Nya former av terror

Den här händelsen var inte så farlig som det låter. Det var bara övning, ett test för att se hur gruppen agerar vid en eventuell gasattack i staten New York. Det här är en av de nyligen bildade civila grupper som agerar vid ett eventuellt angrepp med massförstörelsevapen. Dessa grupper har till uppgift att bedöma hur omfattande och allvarlig den nya typen av terroristattacker är genom att analysera sådant som man misstänker är bakterier, kemikalier eller radioaktivt material.

Detta är en av många grupper världen över som har bildats som svar på de förändrade hot och utmaningar som terrorismen medför.a Händelser på senare år visar att terrordåd utförda av oberoende grupper eller ensamma extremister ökar i antal. Även om många terrorister fortfarande har militära anläggningar och ambassader som mål, har några också börjat angripa så kallade mjuka mål, till exempel kollektivtrafiksystem, idrottsevenemang, livligt trafikerade gator och torg, hotell och turistattraktioner.

Att terroristerna har ändrat sina metoder bekräftas av Porter Goss, som är ordförande i U.S. House Intelligence Committee. Han säger: ”Vi måste inse att det inte längre rör sig så mycket om statsunderstödd terrorism, utan att den har en ny skepnad. Mer och mer terrorism handlar om att man kämpar för en viss sak.”

Terrorismens nya former omfattar aktioner och strategier som kan vara svårare att förhindra eller bekämpa. Terrorister kan allt mer och mer utnyttja ny teknik och försäkra sig om oberoende ekonomiskt stöd. Dagstidningen USA Today rapporterar: ”Ny data- och kommunikationsteknik och försänkningar inom den organiserade brottsligheten gör att terrorismen blir ännu svårare att bekämpa.” Terrorismens nya skepnad innebär också nya mål, vilket har fått reportrar och nyhetsanalytiker att mynta uttryck som ”cyberterrorism”, ”bioterrorism” och ”ekoterrorism”.

Hur stort hot utgör den nya formen av terrorism? Är din personliga säkerhet hotad? Finns det någon lösning på den internationella terrorismens plåga? Följande artiklar kommer att behandla dessa frågor.

[Fotnot]

[Ruta/Karta på sidorna 4, 5]

(För formaterad text, se publikationen)

Ett TERRORISMENS årtionde

1. Buenos Aires, Argentina

17 mars 1992

En bilbomb ödelägger Israels ambassad. Antal döda: 29. Antal skadade: 242

2. Alger, Algeriet

26 augusti 1992

En sprängladdning exploderar på den internationella flygplatsen. Antal döda: 12. Antal skadade: minst 128

3. New York

26 februari 1993

Religiösa extremister spränger en kraftig bomb under World Trade Center. Antal döda: 6. Antal skadade: cirka 1.000

4. Matsumoto, Japan

27 juni 1994

Medlemmar av gruppen Aum Shinrikyo sprutar saringas i ett bostadsområde. Antal döda: 7. Antal skadade: 270

5. Tokyo

20 mars 1995

Medlemmar av Aum Shinrikyo har med sig sex paket på ett tunnelbanetåg i Tokyo och genomför en attack med dödlig saringas. Antal döda: 12. Antal skadade: mer än 5.000

6. Oklahoma City, USA

19 april 1995

En sprängladdning i en lastbil exploderar vid en federal kontorsbyggnad. Högerextremister anses ligga bakom. Antal döda: 168. Antal skadade: mer än 500

7. Colombo, Sri Lanka

31 januari 1996

Etniska terrorister kör in en lastbil med sprängämnen i en bank. Antal döda: 90. Antal skadade: mer än 1.400

8. London

9 februari 1996

Irländska terrorister spränger en bomb i ett parkeringshus. Antal döda: 2. Antal skadade: mer än 100

9. Jerusalem

25 februari 1996

En självmordsbombare spränger en buss. Religiösa extremister misstänks ligga bakom. Antal döda: 26. Antal skadade: cirka 80

10. Dhahran, Saudiarabien

25 juni 1996

En sprängladdning i en tankbil exploderar utanför bostadsdelen i en amerikansk militär anläggning. Antal döda: 19. Antal skadade: 515

11. Phnom Penh, Kambodja

30 mars 1997

Våldsmän kastar fyra handgranater in i ett demonstrationståg. Antal döda: uppemot 16. Antal skadade: mer än 100

12. Coimbatore, Indien

14 februari 1998

En serie bombdåd utförs av religiösa militanta terrorister. Antal döda: 43. Antal skadade: 200

13. Nairobi, Kenya, och Dar es Salaam, Tanzania

7 augusti 1998

De amerikanska ambassaderna utsätts för sprängattentat. Antal döda: 250. Antal skadade: mer än 5.500

14. Colombia

18 oktober och 3 november 1998

En attack med bomber och en annan med raketvapen. En oljeledning är målet för den första attacken. Antal döda: 209. Antal skadade: mer än 130

15. Moskva

9 och 13 september 1999

Två hyreshus förstörs av två stora explosioner. Antal döda: 212. Antal skadade: mer än 300

[Bildkällor]

Källa: The Interdisciplinary Center, Herzliya, Israel

Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

Victor Grubicy/Sipa Press

[Ruta/Bild på sidan 6]

Cyberangrepp

Mars 1999: Rapporter visar att Pentagons datorer har utsatts för en ”samordnad, organiserad” spärreld från inkräktare. Varje dag registrerar man i det amerikanska försvarsdepartementets datasystem att det gjorts mellan 60 och 80 angrepp från hackare.

Sommaren 1999: Under en tremånadersperiod lyckades regeringsfientliga hackare göra intrång på den amerikanska senatens, FBI:s, arméns, Vita husets och flera departements webbplatser.

Januari 2000: Världen över uppges företag ha spenderat 12,1 miljarder dollar under det gångna året för att bekämpa ”ekonomisk terrorism” i form av skadliga datavirus.

Augusti 2000: En hackare gör intrång på brittiska statliga och kommunala myndigheters webbplatser.

Terrorismen — ett ständigt hot?

I SLUTET av 1980-talet tycktes terrorismen vara på tillbakagång. Men ett nytt slag av terrorister har framträtt. Dagens terroristhot kommer i huvudsak från extremister som har etablerat egna nätverk som finansierar verksamheten — narkotikahandel, företag, egna tillgångar, insamlade medel och lokalt ekonomiskt stöd. Och de är mer skoningslösa än någonsin.

På senare år har det skett en ökning av antalet omotiverade terrordåd. World Trade Center i New York utsattes för ett bombattentat, där 6 personer dödades och omkring 1.000 skadades. Medlemmar av en sekt spred nervgasen sarin i Tokyos tunnelbanesystem. Tolv dödades, och mer än 5.000 skadades. En terrorist sprängde sönder en federal byggnad i Oklahoma City med en sprängladdning på en lastbil, och 168 dödades, och flera hundra skadades. Som uppgifterna på kartan på sidorna 4 och 5 visar, fortsätter man att genomföra terrorattacker.

I allmänhet tycks terrorister uppvisa mindre återhållsamhet än tidigare. Den man som dömdes för bombdådet i Oklahoma City 1995 uppges ha sagt att för att få tillräckligt stor uppmärksamhet krävdes det ”stor manspillan”. Ledaren för den grupp som låg bakom sprängningen av World Trade Center i New York 1993 ville få den ena byggnaden att falla på den andra och döda dem som fanns i båda byggnaderna.

Terroristerna har också tillgång till nya vapen. Louis R. Mizell, j:r, som är expert på terroristfrågor, säger: ”Vi lever i en tid med ofattbar vrede och domedagsarsenaler: kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen.” Extremister som vill få större uppmärksamhet använder ännu mer dödliga vapen som tekniken har gjort tillgängliga.

Terrorism med nollor och ettor

Det som har kallats cyberterrorism innebär att man använder sig av modern teknik, till exempel datorer. Ett vapen är dataviruset, som äter data eller fryser datasystem. Det finns också så kallade logiska bomber som lurar datorerna att försöka göra något de inte klarar av och får dem att börja krångla. I takt med att nationernas ekonomi och säkerhet alltmer är beroende av datanätverk, är det många som menar att sårbarheten ökar för sådana angrepp. Och även om de flesta arméer har datasystem som skall klara sig under ett kärnvapenkrig, kan de civila systemen — elförsörjningen, kommunikationer och finansmarknaden — vara mer sårbara för sabotage.

Tidigare var det så att om en terrorist önskade orsaka strömavbrott i exempelvis Berlin, sökte han kanske jobb på elverket för att kunna sabotera elsystemet. Men nu, menar somliga, kan en skicklig datahackare från sitt eget hem mörklägga en hel stad även om han bor i en by på andra sidan jorden.

För inte så länge sedan trängde en hackare från Sverige in i ett datasystem i Florida och satte ett larmsystem ur funktion under en timme och hindrade därmed polisen, brandkåren och ambulansen.

”I själva verket har vi skapat en global by utan någon polis”, konstaterar Frank J. Cilluffo, chef för CSIS (Information Warfare Task Force of the Center for Strategic and International Studies). Och Robert Kupperman, rådgivare åt CSIS, sade 1997 att om terrorister valde att använda tekniskt mycket avancerade metoder, ”finns det ingen nu existerande myndighet som kan klara efterverkningarna av deras angrepp”.

Vissa bedömare tror att dataterrorister har de tekniska redskap som behövs för att kunna överlista varje skyddsanordning som säkerhetsstyrkorna bygger upp. ”En fiende som är i stånd att inplanta rätt virus eller som har tillträde till rätt terminal kan orsaka stor skada”, säger George Tenet, chef för CIA (USA:s hemliga underrättelsetjänst).

Terror med hjälp av kemikalier och bakterier

Många oroar sig också över det kemiska och biologiska vapen kan åstadkomma. I början av 1995 chockades en hel värld av nyheten om giftgasattacken i Tokyos tunnelbanesystem. En domedagssekt fick skulden för attacken.

”Terrorismen har förändrats”, säger Brad Roberts vid Institute for Defense Analyses i USA. ”Traditionella terrorister ville ha politiska eftergifter. Men nu menar vissa grupper att deras främsta mål är att döda många människor. Det är det som gör biologiska vapen så tilltalande för terroristerna.” Är det svårt att få tag i sådana vapen? I tidskriften Scientific American heter det: ”Man kan, med förhållandevis liten risk för sig själv, odla biljoner bakterier med en utrustning som inte är mer komplicerad än en apparat för öljäsning och en proteinbaserad odling, en gasmask och en plastoverall.” När bakterierna väl är färdiga, är det ganska enkelt att skicka dem vidare. Offren vet inte ens om att vapnen har ”avfyrats” förrän efter en eller två dagar. Och vid det laget kan det vara för sent.

Antrax sägs vara ett sannolikt val som biologiskt vapen. Namnet antrax kommer från det grekiska ordet för kol — som syftar på de svarta sårskorpor som brukar bildas vid sår på huden hos personer som kommer i kontakt med mjältbrandssmittade nötkreatur. De som arbetar med smittskyddsfrågor oroar sig mer över lunginfektioner, som orsakas av att man andas in mjältbrandssporer. Hos människor som fått mjältbrand är dödligheten hög.

Varför är mjältbrand ett så effektivt vapen? Bakterien är lätt att odla och har hög resistens. Det tar flera dagar innan offren märker de första symtomen, ett influensaliknande illamående och trötthet. Därefter får man hosta och besvär i bröstet. Sedan följer svåra andningssvårigheter och chock, och så inträder döden inom några timmar.

Kärnvapen i händerna på terrorister?

Efter Sovjetunionens sammanbrott var det en del som undrade om det skulle dyka upp stulna kärnvapen på svarta börsen. Men många experter tvivlar på att detta någonsin kommer att hända. Robert Kupperman, som citerades tidigare, påpekar att det ”inte finns några bevis för att någon terroristgrupp har försökt komma över radioaktivt material”.

Ett mer överhängande hot är atombombens tysta men dödliga släkting — radioaktivt material. Det är inte explosivt. Det blir inga spräng- eller värmeskador. I stället avger det strålning som förstör enskilda celler hos en människa. Benmärgsceller är särskilt utsatta. Om de dör får det en mängd följder, bland annat ökad blödningsbenägenhet, och immunsystemet kollapsar. Till skillnad från kemiska vapen, som försämras så fort de kommer i kontakt med syre och fukt, kan det radioaktiva materialet fortsätta att vålla skador i flera år.

En olycka i Goiânia, en stad i centrala Brasilien, illustrerar hur dödlig strålningen kan vara. År 1987 öppnade en intet ont anande man en blybehållare han hittat bland medicinsk utrustning som hade övergetts. Behållaren innehöll cesium-137. Han blev fascinerad över stenens självlysande blå glöd, och han visade för sina vänner vad han hittat. Inom en vecka registrerades de första offren. Man undersökte flera tusen personer för att se om det fanns några tecken på att de utsatts för radioaktiv strålning. Omkring hundra personer blev sjuka. Femtio måste läggas in på sjukhus, och fyra dog. Tanken på vad som skulle ha kunnat hända om cesiumet hade spridits med avsikt ger antiterroristexperterna mardrömmar.

Svindlande kostnader

De tragiska förlusterna i människoliv är den tydligaste följden av terrorismen. Men den har ännu större konsekvenser. Terrorism kan ödelägga eller försena fredsprocessen på de platser där det pågår krig och oroligheter. Terrorismen provocerar fram, förlänger eller befäster konflikter, och den ger ständigt näring åt våldet.

Terrorismen kan också påverka ett lands ekonomi. Regeringar har lagt ner oerhört mycket tid och resurser på att bekämpa den. Enbart i USA räknade man med mer än tio miljarder dollar i sin budget för terroristbekämpning under år 2000.

Vare sig vi är medvetna om det eller inte påverkas vi alla av terrorismen. Den påverkar hur vi reser och de val vi gör under våra resor. Det tvingar länder runt om i världen att spendera en stor andel skattemedel på att skydda offentliga personer, viktiga byggnader och vanliga medborgare.

Frågan kvarstår därför: Finns det någon varaktig lösning på terrorismens gissel? I följande artikel kommer den frågan att behandlas.

[Ruta/Bild på sidan 7]

Terrorism i ekologins namn

Ett nytt slags terror har framträtt i form av ”mordbränder, bombattentat och sabotage, och syftet är att man skall rädda miljön och dem som lever i den”, rapporterar tidningen Oregonian. Denna destruktiva verksamhet har kallats ekoterrorism. Minst hundra fall av sådan terrorism har rapporterats i västra USA sedan 1980, och skadorna uppgår till 42,8 miljoner dollar. Dessa brott brukar gå ut på att hindra avverkningen av skog, exploateringen av vildmarksområden eller att djur används till päls- och livsmedelsproduktion eller till forskning.

Sådana handlingar betraktas som terrordåd därför att de inbegriper våld som syftar till att förändra beteendet hos enskilda individer och institutioner eller till att förändra regeringars politik. Ekoterroristerna gäckar utredarna genom att angripa avlägsna mål, ofta nattetid, och de lämnar sällan några spår efter sig, bara förkolnade ruiner. Länge gav brott som begås i miljöskyddets namn begränsade resultat, mest på lokal nivå, och uppmärksamheten blev inte så stor. Men terroristerna har under senare år riktat in sig på större mål. ”Målet för dessa människor är att rikta uppmärksamheten på varför de vill ha förändringar”, säger specialagenten James N. Damitio, en erfaren utredare vid amerikanska skogsvårdsstyrelsen. ”Och om de inte tycker att de får den uppmärksamhet de vill ha, försöker de med någonting annat.”

[Ruta/Bild på sidan 10]

Terrorismen och medierna

”Att få uppmärksamhet har varit såväl ett viktigt mål som ett vapen för dem som använder terror mot oskyldiga människor för att befrämja sina politiska mål eller för att helt enkelt skapa kaos”, säger Terry Anderson, en journalist som hölls fången i nästan sju år av terrorister i Libanon. ”Bara det att en politisk kidnappning, ett mord eller ett bombattentat med dödsoffer rapporteras är en första seger för en terrorist. Utan världens uppmärksamhet blir dessa onda handlingar meningslösa.”

[Bilder på sidorna 8, 9]

1. Efter ett självmordsattentat i Jerusalem

2. Etniska terrorister har sprängt en bank i Colombo på Sri Lanka

3. Efter en bilbombsexplosion i Nairobi i Kenya

4. Anhöriga till några som föll offer för en bombexplosion i Moskva

[Bildkällor]

Heidi Levine/Sipa Press

A. Lokuhapuarachchi/Sipa Press

AP Photo/Sayyid Azim

Izvestija/Sipa Press

Terrorismen — snart borta!

EN BUSS i Jerusalem, en federal byggnad i Oklahoma City eller ett hyreshus i Moskva — alla kan bli måltavlor för terrorismen. Även om terrorister verkar vilja förmedla ett kraftfullt budskap till politiker, militära ledare eller högt uppsatta personer i finansvärlden, tycks det sällan finnas något samband mellan deras ideal och målen för deras terror. I många fall är det vanliga människor som blir offer — sådana som inte har något att göra med det terroristerna säger sig slåss för. Men varför tillgriper då extremister terror?

Varför terrorism?

Terrordåd utförs metodiskt, det finns ett syfte, och de är planerade. Att döda och skada människor är inte det främsta målet. Slakt och blodbad är ett medel för att nå ett mål, vilket ingår i den atmosfär av chock och fruktan som terroristen vill skapa i syfte att undergräva myndighet och att vinna gehör för sin sak. Det här är några av de faktorer som ligger bakom terroristernas våldshandlingar.

Hat. ”Terrorism ... underblåses av hat”, konstaterar Louis J. Freeh, chef för FBI (USA:s federala säkerhetspolis). ”De som uppodlar ett sådant hat lever i en värld med trångsynthetens färger, konspirationens skuggor och okunnighetens ram.”

Förtryck. ”Naturligtvis finns det grupper och länder vars ledare har som mål att tillintetgöra andra kulturer”, skriver Stephen Bowman i boken When the Eagle Screams. ”Men det är också uppenbart att mycket av terrorismen har sitt ursprung i hopplöshet och förtvivlan.”

Frustration. ”I många fall ... är den främsta drivkraften för en terrorist ren frustration över till synes oregerliga politiska, sociala och ekonomiska krafter”, konstaterar utgivaren av boken Urban Terrorism.

Orättvisor. ”Terrorism är symtomet på ett problem, inte själva orsaken”, skriver Michael Shimoff i sin avhandling ”Terrorismens policy”. Han fortsätter: ”Vårt långsiktiga mål bör vara att eliminera de bakomliggande sociala och politiska orsakerna till terrorismen. ... När vi förenar oss i våra ansträngningar mot terrorismen, måste vi göra lika kraftfulla ansträngningar att öka friheten, värdigheten, rättvisan och de humanitära värdena. Bara när dessa kraftfulla ansträngningar är effektiva kommer vi att kunna avveckla våra kontraterroristiska och antiterroristiska operationer.”

Terrorismens orsaker och historia visar hur sanna dessa ord i Bibeln är: ”Människa har haft makt över människa till hennes skada.” (Predikaren 8:9) Bibeln har till och med förutsagt de karaktärsdrag som har gett näring åt terrorism. Vi läser: ”I de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall vara egenkära, ... utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till någon som helst överenskommelse, baktalare, utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda, förrädare, egensinniga, uppblåsta av högmod.” — 2 Timoteus 3:1–4.

Sanningen är den att människor som försöker bekämpa terrorismen, hur uppriktiga de än må vara, inte kan få bukt med dess orsaker. Bibeln konstaterar realistiskt: ”Jordemänniskans väg ... tillkommer [inte] henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Människor har inte förmåga att lösa problemet med terrorism, men det har sannerligen Gud.

Lösningen

De som har blivit orättvist behandlade eller upplevt förtryck och som känner sig frustrerade kan hämta tröst i Bibelns säkra löfte: ”Det är de rättrådiga som kommer att bo på jorden, och det är de klanderfria som kommer att lämnas kvar på den. Vad de ondskefulla angår, kommer de att avskäras från själva jorden; och vad de förrädiska beträffar, kommer de att ryckas bort från den.” — Ordspråken 2:21, 22.

Detta löfte från Gud kommer snart att uppfyllas. Hans regent, den regerande kungen, Jesus Kristus, kommer att se till det. I en profetia om Kristus sägs det: ”Han kommer inte att döma blott och bart efter det som hans ögon ser eller tillrättavisa blott och bart efter det som hans öron hör. Utan med rättfärdighet skall han döma de ringa, och med rättrådighet skall han ge tillrättavisning till förmån för de saktmodiga på jorden.” — Jesaja 11:3, 4.

Ja, Guds Son, Jesus Kristus, kommer snart att avlägsna alla orättvisor och även dem som bär ansvaret för dem. I Guds rättfärdiga nya ordning kommer terrorism och våld av varje slag att höra till det förgångna. Då kommer alla på jorden att leva i trygghet, utan fruktan för att något skall skada dem. — Uppenbarelseboken 21:3, 4.

[Bild på sidan 12]

Bibeln lovar att Gud snart skall avlägsna allt förtryck och alla orättvisor